Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Kemilärares reflektioner kring användning av visuella representationer
Syror, baser och indikatorer
Intermolekylära krafter
Olika typer av bindningar DEL 1
Syror och baser Syror och baser.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kolets olika allotroper (kristallina former)
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2010 Märit Karls
Periodiska systemet.
Kol och Kolväten.
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Jonföreningar och molekyler
Tryck
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Var finns energi?.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Mat, myter och molekyler
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2010 Märit Karls
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Syror.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Kemisk Bindning.
Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk
KEMI Vad är det egentligen?.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Syror och baser.
Materia Niklas Dahrén.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Metaller Kap 12 Sid
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Har du med dig bok, penna och block. Sätt dig ned. Fundera på hur en vattenmolekyl ser ut under tystnad. 1.Upprop 2.Varför vatten? 3.Vattenmolekylen 4.pH.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Joner Li+ F-.
Joner Li+ F-.
Teorier/modeller/problemlösning:
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Vad kan du om kemi?.
Vatten.
Presentationens avskrift:

Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar S 108-111

Bindningar MELLAN atomer, Intramolekylära bindningar: Jonbindning. Joner attraheras av varandra och bildar kristaller. Stark bindning.

Kovalent bindning. Atomerna delar på elektronpar Kovalent bindning. Atomerna delar på elektronpar. Bindningen kan vara ren eller polär, beroende på hur elektronparen fördelas mellan atomerna.

Bindningar mellan molekyler, Intermolekylära bindningar Mellan molekyler finns: Dipol-dioplbindning Vätebindning van der Waals bindning + fortsatt jonbindning om det är jonföreningar

Dipol-dipolbindning Attraktion mellan dipoler. + dras till -. Håller ihop molekylerna i flytande och fast tillstånd. Relativt svag bindning

Vätebindning En särskilt stark dipol-dipolbindning mellan extremt polära ämnen. Dessa har en väteatom i positiva änden och en F, O eller N i negativa änden. Ex: vatten, ammoniak, alkoholer mfl

Vätebindningens effekt Vatten har hög smält och kokpunkt Utvidgar sig vid frysning Löser sig med andra polära ämnen och jonföreningar

Uppgift Sidan 124 Uppgift 4:18-4:21 Uppgift 4:14-4:17

Van der Waals bindning Svaga bindningar Uppstår mellan molekyler som inte är dipoler men som får en tillfällig laddningsförskjutning i elektronmolnet. Molekylen blir då polariserad och kan attrahera varandra.

Van der Waals bindningarna blir starkare ju fler atomer som finns i molekylerna. Det blir även starkare när det blir fler elektroner i atomerna.