Lektion 3 - solaktiviteten II

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Att dras in mot föremålets mitt
Naturens innersta bild
Atomfysik.
Universum
Speciella Relativitetsteorin
ATOMFYSIK.
Atomen och periodiska systemet
BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.
Solaktiviteten och klimatförändringar
Universum Högstadiet Mellanstadiet
STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum.
Rymden, Solen och Norrsken
Universum Kurs i kosmologi Vbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbb.
Föreläsningar Solen och solobservationer Solaktiviteten
Materia Sammanfattning.
Universum Föreläsning 2A.
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Lektion 2 Solaktiviteten.
- Atommodellen & periodiska systemet
Solstormars effekt på Jorden Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Inledning Det finns två sorters stormar från solen: Soleruptioner.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Energiformer & omvandlingar
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
Atom och kärnfysik.
Kosmologi 3 Universums framtid.
ATOMEN.
Repetition.
Solen I vårt solsystem finns solen i centrum, en stor och varm stjärna som alla planeter kretsar kring, eftersom solen har så stark dragningskraft. Solen.
Kurs i kosmologi ht 15 åk 8 katarina norra skola Föreläsning 1
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Atomfysik och kärnfysik
Tre strålningstyper från atomkärnan
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Bilder astronomibegrepp
Metaller 3 Sid
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser.
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Sönderfall.
Lektion 3 - solaktiviteten
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Atom och kärnfysik.
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Lektion 2 - solaktiviteten I
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Solenergi.
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Galaxer stora stjärnsamlingar
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 2 - solaktiviteten I
Lektion 3 - solaktiviteten II
Presentationens avskrift:

Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Koronan Solvinden

Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: 1 390 000 km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg (330 000 Jorden) Täthet: Kärnan 151x103 kg/m-3 Medel 1.41x103 kg/m-3 Solen består av: Väte (ung. 90%) Helium (ung. 10%) C,N,O (ung 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfär 4300-10^4K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrinos + 2 fotoner (26.2 MeV)

Kromosfären Protuberans Halfa-bild av kromosfären Solar flare

Finstruktur (TRACE)

Solkoronan och solförmörkelser

Solkoronans upphettning

Koronamassutkastningar (CME)

Solmedelmagnetfältet

CMEs kan upptäckas i 1 min mean field data

Soleruptioner och solbävningar

Solvinden Förutsades från kometstudier på 1940-talet Påvisades teoretiskt av Parker 1959 Mättes in situ på 1960-talet

Varför har vi en solvind? Antag att koronan är statisk och energin transporteras via ledning. T0=106K. Då blir T(1 ae)=105K För blir p alldeles för stort jämfört med observerat interstelärt tryck. Alltså måste koronan expandera och vi har en solvind.

Koronahål (Yohkoh)

Källan till den snabba solvinden

Solvinden Typiska värden V: 450km/s N: 5partiklar/cm3 T: 105 K B: 5nT Solvinden består av protoner, elektroner och 3-4% alfa partiklar

Fotosfäriska magnetfältet Dagliga mätningar av solens fotosfäriska magnetfält vid WSO användes för beräkning av koronans magnetfält enligt ”potential field model”.

Koronaneutrala linjen

Heliosfäriska strömytan

Jordens magnetosfär och jonosfär