Introduktion till halvledarteknik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvantmekanikens rötter
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Olika typer av bindningar DEL 1
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kondenserade faser Vätskor och fasta ämnen har mycket gemensamt. Smältentalpin för is är 334 J/g, ångbildningsentalpin är 2257 J/g. När vatten har kondenserat.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Fermi - Dirac fördelning vid olika temperaturer Fermi-Diracstatistiken vid olika temperaturer Hög T Låg T T=0 FF  F = Fermienergin.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Naturvetentskapliga upptäckter
Fördelning på olika energinivåer
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Repetition.
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet?
IH1611 Halvledarkomponenter VT 2013, period 4 Gunnar Malm
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Joner Li+ F-.
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Etching Anders Elfwing.
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.
Periodiska systemet Se länk.
Fysik 2 100p Obligatorisk på inriktning Naturvetenskap Valbar på teknikprogrammet.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II Föreläsning 5, Komponentfysik 2016 Fälteffekt Fälteffekt Tröskelspänning Tröskelspänning Beräkning av.
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Styrkeområden inom SIO Grafen
Att dras in mot föremålets mitt
KRISTALLBINDNING.
Föreläsning 4– (MOS)-Fälteffekttransistor I
Joner -är alltid laddade!.
Mol och Avogadros tal En mol av en substans innehåller lika många enheter (atomer, molekyler, bilar, …) som det finns atomer i kg kol-12, och det.
Sönderfall.
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Introduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik
Joner Li+ F-.
Hållbara energilösningar
Joner Li+ F-.
Allt omkring oss består av materia.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Sol-EL På frammarch.
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Föreläsning 9 – Bipolära Transistorer II
Allmän strålningsfysik
Elkunskap 2000 kap 8 Ledare och isolatorer
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Föreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 4 – pn-övergången
Kemi – första terminen.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 8 – Bipolära Transistorer I
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Introduktion till halvledarteknik Lärare, Göran Thungström och Claes Mattson

Innehåll Atomer och elektroner Energiband och laddade partiklar i halvledare

Fotoelektriska effekten utträdesarbete

Schrödingers ekvation enkla exempel Fri partikel Potential steg Partikel i en potentialbox

Schrödingers ekvation enkla exempel Energi nivåer för en partikel I en potentialbox Vågfunktionen med en potentialbarriär “tunn”

Schrödingers ekvation enkla exempel

Bindningar i kristaller Jonbindningar Kovalenta bidningar

Energiband (kisel) Pauliprincipen Vid formering av kristallen överlappar vågfunktionerna för elektronerna, vilka delas upp i energiband med 4N tillstånd. Ett valens band och ett ledningsband

Realistiska bandstrukturer Si och GaAs Kisel har indirekt bandgap Eg=1.12 eV GaAs har direktbandgap Eg=1.43 eV

Energiband fasta material

Direkt och indirekt bandgap Halvledare med direktbandgap kan emittera fotoner Halvledare med indirektbandgap kan emittera fotoner via en defektnivå i bandgapet I allmänhet emitterar inte indirekta halvledare fotoner utan energin övergår istället till värme

Skräddarsy bandgap GaAs, AlAs

Elektroner och Hål (intrinsiskt mtr odopat och utan defekter) Elektroner i ledningsbandet Vid T=0K finns inga elektroner i ledningsbandet och halvledaren är som en isolator. Vid T>To finns ett antal elektroner i ledningsbandet och halvledaren kan leda en elektrisk ström Hål i valensbandet

Effektiv massa Beskriver inte partikelns verkliga massa utan dess skenbara massa i kristall gittret

Intrinsik halvledare En perfekt halvledarkristall utan föroreningar och gitter defekter kallas en intrinsik halvledare. Inga fria laddningar finns vid T=0K Elektron/hål skapas i par n=p=ni Generationshastigheten av elektron/hålpar är lika stor som rekombinationshastigheten ri=gi (jämnvikt)

Extrinsik halvledare T=0K T=~50K

Extrinsik halvledare Bohrs atommodell applicerat på dopad halvledare! Energin för en elektron i sitt grundtillstånd m*n=0.26mo för kisel Relativa dielektrisitets konstanten~12 för kisel

Laddningsbärar koncentration Fermi-Dirac statistik Sannolikheten för att en tillgänglig energi nivå skall vara fylld med en elektron. EF kallas för Ferminivå eller kemisk potential E= EF

Laddningsbärar koncentration Temperaturberoende

Laddningsbärar koncentration För hålet gäller att sannolikheten för att hitta ett hål i valensbandet ges av

Elektron och hålkoncentration I jämnvikt För elektroner gäller Där är tillståndstätheten i cm-3