DESKRIPTION Bearbeta, tolka och redovisa resultat. Vad ingår? Tabeller - Sammanfatta material Diagram - Åskådliggöra material Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått - ”Variation” i material

Exempel 1 20 personer tillfrågades hur många gånger de hade varit på bio de senaste sex veckorna. Svaren blev: 3,2,1,1,1,2,3,0,3,1,0,1,2,2,0,1,2,0,3,2

TIPS! Ordna datat i en frekvenstabell 3,2,1,1,1,2,3,0,3,1,0,1,2,2,0,1,2,0,3,2 Xfrekvens (f)

Frekvenstabell Absolut frekvens: Antal gånger varje variabelvärde förekommer Relativ frekvens: Hur stor andel absolut frekvens är av totalen. Kumulativ frekvens: Hur många personer som har ett visst högsta värde. Kumulativ relativ frekvens: Hur stor andel kumulativ frekvens är av totalen.

3,2,1,1,1,2,3,0,3,1,0,1,2,2,0,1,2,0,3,2 Xfrelativ frekvens (rf) kumulativ frekvens (relativ kf) 0420%4 (20%) 1630%10 (50%) 2630%16 (80%) 3420%20 (100%)

Åldern på 30 personer som var på samtal under en dag på en familjerådgivningsbyrå noterades. Följande resultat erhölls i år: Exempel 2

Klassindela! ålder frekvens  30

Klassindelning Vid stora material, stor spännvidd bland observationer och variabler på kvotnivå. Syfte och bearbetning styr antal klasser. Välj gärna samma klassbredd. Tillämpning av klassbredd och klassmitt utgår från den aktuella variabeln. Används till vissa diagram.

Tabeller Används för att sammanställa, överblicka och sammanfatta material. Tabell och kolumnrubriker bör vara fullständiga men ändå kortfattade. Ange enheten för respektive kolumn ovanför varje kolumn. Om samma enhet gäller för hela tabellen ges den i rubriken.

Diagram Används för att åskådliggöra insamlat material. Ofta lätta att uppfatta, spar plats och drar till sig uppmärksamhet. För axlarna skall man tydligt ange variabler och enheter. Olika typer av data och problem presenteras med hjälp av olika sorters diagram.

Stapeldiagram

Används för att visa en frekvensfördelning Används ofta vid jämförelse av värden - för olika grupper, t.ex. kön - Vid olika tidpunkter Mångsidigt användbara

Ex. stapeldiagram Vi vill veta hur lunchvanorna ser ut för socionomstudenter vid Umeå Universitet, och ställer frågan ”Köper du lunch på universitetet?”. Vi får följande svar: KönJaNej Kvinna245 Man319

Forts. ex

Cirkeldiagram Används ofta för att visa delarna av en total. Bör ej användas om - Skillnaden mellan komponenterna är små - Många komponenter Lämpligt att ange totala antalet

Cirkeldiagram

Histogram Visar fördelningen av en klassindelad variabel. Bredd på staplarna = klassbredd Höjden motsvarar frekvensen.

Histogram över klassindelat data

Beskrivande mått Om man vill beskriva en egenskaps fördelning kan man naturligtvis göra detta genom att räkna upp alla observationer. I en frekvenstabell sammanfattas en fördelning i ett fåtal värden – frekvenserna. Med hjälp av beskrivande mått sammanfattas fördelningen av ett eller ett fåtal tal.

Lägesmått Ett lägesmått sammanfattar en fördelning i ett enda tal och ger information om var fördelningens centrum är beläget. Tre vanliga lägesmått - Typvärdet: Det mest frekventa värdet. - Medianen: Delar materialet ”mitt itu”. - Medelvärdet: Materialets tyngdpunkt.

Vilket av dessa tre mått ska vi använda? Syfte, vad ska vi ha måttet till? Möjlighet att tolka resultatet. Medianen kräver minst ordinaldata (rangordning). Medelvärdet kräver kvotdata Medelvärdet påverkas av sneda fördelningar och extrema observationer.

Kvartiler Genom att beräkna kvartiler sammanfattas en fördelning i tre tal: –första kvartilen (25e percentilen) –andra kvartilen (50e percentilen, eller medianen) –tredje kvartilen (75e percentilen) Kvartiler delar upp en fördelning i fyra lika stora delar.

Ett litet företag har 5 anställda, varav en är chef. De anställda har följande lön (rangordnat i storleksordning): 18000, 22000, 24000, 26000, Vad har de anställda för medellön? Är detta medelvärde representativt för alla de anställda på detta lilla företag? Vad är medellönen på företaget för de fyra som inte är chef?

Här är medelvärde och median lika. Hur ska man skilja på dessa?

Spridningsmått Ett spridningsmått ger information om fördelningens spridning. Är materialet väl samlat eller är det stor variation?

Spridningsmått Till varje lägesmått finns spridningsmått. Typvärde-Variationsvidd: skillnaden mellan det största och det minsta värdet. Median-Kvartilavstånd: anger inom vilket avstånd de 50% mittersta observationerna ligger. Kvartilavvikelsen är kvartilavståndet delat med 2. Medelvärde-Standardavvikelse: beskriver hur mycket mätvärdena i genomsnitt avviker från medelvärdet.

nominalordinalkvot typvärde median (vissa fall medelvärde) medelvärde variationsvidd kvartilavv. standardavv.

Enkäter Strukturerade frågeformulär

Utgångspunkter Syfte –Vad ska undersökas? –Vilka frågeställningar ska besvaras med hjälp av enkäten? Teorier och hypoteser –Vilka bakgrunds- och undersökningsvariabler ska ingå i undersökningen? –Samband mellan dessa variabler? –Hur ska variablerna mätas?

Följebrev Helst endast en sida Syfte med enkäten Nyttan med enkäten Försäkring om konfidentiell behandling Ansvariga för enkäten Hur undersökningen ska användas Kontaktuppgifter till en av de ansvariga

Enkäten Skall vara utformad så att deltagarna lätt kan –Uppfatta instruktioner kring enkäten –Förstå frågorna –Besvara frågorna Bör vara så kort som möjligt.

Fasta svarsalternativ Lätta att koda och bearbeta Lätta att besvara Ömsesidigt uteslutande (ska inte kunna välja två svarsalternativ) Heltäckande/ uttömmande (alla tänkbara alternativ ska finnas med)

Öppna frågor Kan vara svåra att koda och bearbeta. Enda alternativet då svarsalternativen är okända eller omöjliga att klassificera. Kan kombineras med fasta svarsalternativ –Ex: Annat__________ Lämpliga som avslutning på enkäten.

Tänk på att Undvika ledande frågor Undvika negerande frågor Undvika värdeladdade/känsliga frågor Undvika hypotetiska frågor Fråga om en sak i taget Precisera frågan i tid och rum Undvika fackuttryck. Använda så enkelt språk som möjligt.

Frågornas ordningsföljd Bakgrundsfrågor först. Viktiga frågor tidigt. Känsliga frågor så sent som möjligt.

Test av enkäten Provundersökning- pilotstudie testa olika ordning på frågorna. testa kodning av svaren. Ger undersökningen svar på frågeställningarna? Ska svarsalternativen modifieras? Ska frågorna omformuleras?