Utgiven 2013 – SCAAR. SCAAR Årsrapport 2012 Utgiven 2013 – SCAAR Arbetsgrupp SCAAR 2012 Ordf. Stefan James, Uppsala V. ordf. Bo Lagerqvist, Uppsala Oskar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Advertisements

Grafer Riks-Stroke årsrapport
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
RetCam Nya diagnostiska möjligheter på ögonkliniken USÖ
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Kommunrapport gymnasieprogram Göteborg GY2 - Restaurang och livsmedel.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Kommunrapport gymnasieprogram Göteborg GY2 - IB.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Kommunrapport Elever i skolor utanför hemkommunen - Göteborg GY2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Kommunrapport Göteborg ÅK5.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Västra Göteborg ÅK2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport Montessoriskolan Polstjärnan ÅK5.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Norra Hisingen ÅK5.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport L M Engströms gymnasium GY2.
Riks-Stroke årsrapport
SUBARACHNOIDAL -BLÖDNING
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Utbildning till primärvårdsläkare
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Örgryte-Härlanda ÅK2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Majorna-Linné ÅK2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport Böskolan ÅK5.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium GY2.
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: SWEDEHEART Hämta rapporten här:
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Majorna-Linné ÅK8.
RMPG Kirurgi Årsrapport 2014.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport Kannebäcksskolan Spec ÅK5.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Kommunrapport gymnasieprogram Göteborg GY2 - Lärcentrum/Online skolan.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och.
Projekt 34 (19%) till kvinnor 141 (81%) till män) Pengar 170 milj 22 milj (12,8%) till kvinnor 148 milj (87%) till män ALF 2007.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Askim-Frölunda-Högsbo ÅK2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport NTI Gymnasiet Södra Hamngatan GY2.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Majorna-Linné ÅK5.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Stadsdelsrapport Örgryte-Härlanda ÅK5.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Mittenälvsborg HSN 6.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Trestad HSN 3.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen Skolrapport Backegårdsskolan ÅK5.
Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård Observera ändrad tidsskala.
Utgiven 2013 – RIKS-HIA. RIKS-HIA Årsrapport 2012.
Uppsala Clinical Research Center 2006 Figurer till Årsrapporten.
Antibiotikaprofylax i tandvården – lathund Kronoberg Huvudbudskap Ett gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska infektionsrisken vid.
RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.
Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI. SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2011.
Hur ska dödligheten i aortaaneurysmsjukdom reduceras?- Resultat från Swedvasc Anders Lundell Swedvasc.
Utgiven 2013 – SEPHIA. SEPHIA Årsrapport 2012 Utgiven 2013 – SEPHIA Arbetsgrupp SEPHIA 2012 Ordf. Kristina Hambraeus, Falun Gunilla Burell, Uppsala Åsa.
Nya sätt att behandla akut stroke Jesper Petersson Verksamhetschef, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukvård.
Utgiven 2013 – PERKUTANA KLAFFREGISTRET. PERKUTANA KLAFFREGISTRET Årsrapport 2012.
Regionstatistik Medicinska resultat och tillgänglighet.
SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2012
Prolapsregistret Årsrapport 2016
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Medicinska resultat och tillgänglighet
Medicinska resultat och tillgänglighet
Regionstatistik Medicinska resultat och
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Statistik 2008 Sveriges alla BOJ.
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Medicinska resultat och tillgänglighet
Gemensam skolundersökning Göteborgsregionen
Presentationens avskrift:

Utgiven 2013 – SCAAR

SCAAR Årsrapport 2012

Utgiven 2013 – SCAAR Arbetsgrupp SCAAR 2012 Ordf. Stefan James, Uppsala V. ordf. Bo Lagerqvist, Uppsala Oskar Angerås, Göteborg Jörg Carlsson, Kalmar Agneta Flink, Göteborg Ole Fröbert, Örebro Matthias Götberg, Lund Robert Kastberg, Gävle Johan Nilsson, Umeå Göran Olivecrona, Lund Elmir Omerovic, Göteborg Jonas Persson, Stockholm Nawzad Saleh, Stockholm

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 1. Volymutveckling 1982–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 2. Antal koronarangiografier per sjukhus 2012 och 2011.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 3. Antal angiografier per invånare i patientens län, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 4. Antal sjukhusinläggningar med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (I20–I25) per invånare (från Socialstyrelsens statistikdatabaser), per patientens hemlän, 2011.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 5. Förändring i antal angiografier per invånare i patientens hemlän från 2011 till 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Tabell 1. Indikation för koronarangiografi i detalj, antal patienter och andel, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 6. Koronarangiografier fördelade på åldersgrupper 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 7. Koronarangiografier fördelade på åldersgrupper 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 8. Åldershistogram.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 9. Antal angiografier vid STEMI per invånare i patientens län, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 10. Förändring i antal angiografier vid STEMI per invånare i patientens hemlän från 2011 till 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 11. Primärt beslut efter angiografi, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 12. Primärt beslut efter angiografi, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 13. Primärt beslut efter koronarangiografi per åldersgrupp, alla fynd, 2012 vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 14. Bypassoperation som primärt beslut efter angiografi, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 15. Bypassoperation som primärt beslut efter angiografi, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 16. Primärt beslut vid 3-kärls- sjukdom utan ST-höjning per ­region, 2012 (huvudstamsstenoser och ST- höjningsinfarkter undantagna).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 17. Primärt beslut vid stenos i vänster huvudstam per region, 2012, (diagnostisk PCI, patienter med STEMI, tidigare bypassoperation och patienter där man avböjt kirurgi är exkluderade).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 18. Primärt beslut vid stenos i vänster huvudstam per sjukhus med minst 10 patienter, 2012, (diagnostisk PCI, patienter med STEMI, tidigare bypassoperation och patienter där man avböjt kirurgi är exkluderade).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 19. Angiografiskt fynd vid misstänkt ischemisk hjärtsjukdom, per sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 20. Antal PCI per typ och sjukhus, 2012 och 2011.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 21. Antal PCI (samtliga indikationer) per sjukhus med angivelse om det skedde på jourtid/kontorstid, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 22. Antal PCI per invånare i patientens län, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 23. Förändring i antal PCI per invånare i patientens hemlän 2011–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 24. Antal PCI vid STEMI per invånare i patientens län, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 25. Indikation för PCI per år, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 26. Riskfaktorer vid PCI p.g.a. stabil kranskärlssjukdom per år, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 27. Riskfaktorer vid PCI p.g.a. instabil kranskärls- sjukdom per år, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 28. Riskfaktorer vid PCI p.g.a. ST-höjningsinfarkt per år, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 29. Könsfördelning av PCI- patienter, för samtliga respektive uppdelat på åldersgrupper, (antal ovanför stapeln) 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 30. Behandlade segment, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 31. Andel patienter där behandlande PCI görs inom 1 månad när angiografi visat stenos i vänsterhuvudstam, per sjukhus med minst 100 huvudstamstenoser, 2008–2012 (diagnostik PCI, patienter med STEMI, tidigare bypassoperation och patienter där CABG avböjts är exkluderade).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 32. Andel patienter där behandlande PCI görs inom 1 månad efter att angiografi visat stenos i vänsterhuvudstam, per sjukhus med minst 100 huvudstamstenoser, 2008–2012 (diagnostik PCI, patienter med STEMI, tidigare bypassoperation och patienter där CABG avböjts är exkluderade).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 33. Mortalitet inom 30 dagar efter STEMI–PCI, 2003–2012 (medelvärde, 95 % konfidensintervall).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 34. Indikation för PCI per sjukhus, sorterat efter andel STEMI, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 35. PCI-patienter med indikation STEMI, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 36. PCI-patienter med indikation STEMI, år 2000 t.o.m

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 37. Primärt beslut efter angiografi vid STEMI, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 38. Primärt beslut efter angiografi vid STEMI, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 39. Primärt beslut efter angiografi. Per kön, 2000–2012, vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 40. Primärt beslut efter angiografi, per kön, 2000–2012, vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 41. Andel STEMI- patienter som får CABG som primärt beslut vid angiografi, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 42. Angiografifynd vid STEMI fördelade på primärt beslut, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 43. Angiografifynd vid STEMI fördelade på primärt beslut, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 44. Åldersfördelning vid STEMI, 2000–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 45. Mortalitet inom 30 dagar efter STEMI PCI, 2003–2012, fördelad på åldersgrupper, (medelvärde, 95 % konfidensintervall).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 46. Antal patienter med cardiogen chock som behandlats med PCI per sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 47. Antal PCI-behandlade STEMI- patienter med cardiogen chock, per år, 2000–2012. (Endast diagnostik undantagna.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 48. Andel cardiogen chock bland de PCI-behandlade STEMI-patienterna, 2000–2012. (Endast diagnostik undantagna.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 49. Primärt beslut efter angiografi vid olika indikationer, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 50. Fördelning av ”Väntetid” (dagar från inskrivning till PCI-behandling) för patienter med Non-STEMI, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 51. Fördelning av väntetid (dagar från inskrivning till PCI-behandling) för Non-STEMI-patienter. Fördelat på olika sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 52. Medelålder för PCI-behandlade Non-STEMI-patienter för­delad på tid från inskrivning på sjukhus till PCI, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur dagarsmortalitet för PCI- behandlade Non-STEMI-patienter fördelad på tid från inskrivning på sjukhus till PCI-dagen, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 54. Andel GP IIb/IIIa-receptor- hämmare/bivalirudin före eller under PCI per preparat och sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 55. GP IIb/IIIa-receptorblockerare före eller under PCI, per år.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 56. Andel GP IIb/IIIa-receptor- hämmare/bivalirudin före eller under PCI vid STEMI per preparat och sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 57. GP IIb/IIIa-receptorblockerare och Bivalirudin före eller under PCI, per indikationer, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 58. GP IIb/IIIa receptor­blockerare före eller under PCI–STEMI, per år.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 59. Antikoalugationsbehandling före och under PCI-ingreppet 2004–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 60. Antikoalugationsbehandling före och under PCI-ingreppet vid STEMI 2004–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 61. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2011–2012 oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 62. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2011–2012 vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 63. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2011–2012, vid instabil kranskärlssjukdom.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 64. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2012, per sjukhus, oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 65. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2012, per sjukhus, vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 66. Andel PCI-patienter som behandlats med trombocytreceptor- blockad 2012, per sjukhus, vid instabil kranskärlssjukdom.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 67. Interventioner, diverse adjuvanta terapier och diagnostik i anslutning till PCI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 68. Andel kranskärlsröntgen där intrakoronar tryckmätning använts vid indikation stabil kranskärlssjukdom 2006–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 69. Andel PCI:er vid Ej STEMI med intravaskulärt ultraljud (IVUS) eller med intrakoronar tryckmätning (FFR), per sjukhus, 2012, vid Ej STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 70. Andel kranskärlsröntgen där intrakoronar tryckmätning använts vid indikation stabil kranskärlssjukdom 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 71. Andel PCI-behandlade STEMI- patienter som får stent per sjukhus, (Endast diagnostik undantagna.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 72. Andel PCI-behandlade patienter som får stent per sjukhus, (Endast diagnostik undantagna.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 73. Andel restenos i stent mot andel DES för de olika sjukhusen, 2011.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 74. Andel stentade patienter som fått DES per månad. Oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 75. Andelen restenoser av samtliga PCI-behandlade stenoser, 2003–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 76. Antal och typ av stent per sjukhus, Oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 77. Andel DES av alla stent på respektive sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 78. Andel DES av alla stent vid STEMI på respektive sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 79. Antal och typ av stent per sjukhus, 2012 vid STEMI.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 80. Andel DES och BMS (ej Annat stent) vid olika dimensioner på stent, Antal av respektive stent inom stapeln. Oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 81. Andel DES och BMS (ej Annat stent) vid olika typer av stent, Antal av respektive stent inom stapeln. Oavsett indikation.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 82. Indikation för PCI-patienter som fått DES respektive enbart BMS, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 83. Använda DEB i Sverige, andra kvartalet 2009 till slutet av 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 84. Använda DEB 2012 per sjukhus.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 85. Median kontrastmedels- användning vid angiografi utan samtidig PCI per sjukhus, 2012 exkl. patienter med tidigare CABG och patienter med annan kontrastmedelskrävande undersökning, t.ex. LV-angio.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 86. Median för kontrastmedels- användning vid PCI oavsett samtidig angiografi per sjukhus, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 87. Median för genomlysningstid vid PCI oavsett samtidig angiografi per sjukhus, 2012 (patienter utan tidigare CABG, sjukhus med > 10 värden).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 88. Median för genomlysningstid vid angiografi utan samtidig PCI per sjukhus, 2012 (patienter utan tidigare CABG, sjukhus med > 10 värden).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 89. Median stråldos vid angiografi utan samtidig PCI per sjukhus, 2012 exkl. patienter med tidigare CABG och patienter med annan kontrastmedels- krävande undersökning, t.ex. LV-angio.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 90. Andel blödningar kring insticks- stället per vascular closure device (minst 50 användningstillfällen) vid PCI, (Antal komplikationer anges i stapeln, med 95 % konfidensintervall utritat.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 91. Andel punktioner i armen vid angio/PCI, 2003–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 92. Punktionsställe vid angio/PCI, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 93. Andel punktionsställen vid angio/PCI per sjukhus, sorterat efter radialis, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 94. Andel komplikationer vid PCI rapporterade från lab, 2012 (med 95 % konf.int., antal komplikationer anges i stapeln).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 95. Andel komplikationer vid PCI vid STEMI rapporterade från lab., 2012 (med 95 % konf.int., antal komplikationer anges i stapeln).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 96. Andel PCI som går direkt till CABG 2000–2012. (Antal som går direkt till CABG anges i stapeln.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 97. Andel komplikationer vid PCI rapporterade från vårdavdel- ning, 2012 (med 95 % konf.int., antal komplikationer anges i stapeln).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 98. Andel blödningskomplikationer vid PCI, rapporterade från vårdavdelning, 2012 (med 95 % konf.int., antal komplikationer anges i stapeln).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 99. Andel komplikationer vid PCI som rapporteras från lab. såväl som från vårdavdelning, (Antal komplikationer anges i stapeln.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 100. Andel neurologiska komplikationer vid angio/PCI per åldersgrupp, 2003–2012. (Antal komplikationer anges i stapeln, med 95 % konfidensintervall utritat.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 101. Andel neurologiska komplikationer vid angio/PCI per punktionsställe och år, 2003–2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 102. Andel och typ av blödningskomplikation vid angio/PCI per punktionsställe, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 103. Andel med blödnings- komplikation för endast angio resp. PCI, (Antal komplikationer anges i stapeln, med 95 % konfidensintervall utritat.)

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 104. Antal CT- angiografier, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 105. Indikationer för CT-angiografier, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 106. Fynd vid CT- angiografi, per center med minst 10 patienter, 2012.

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 107. CT-angiografi. Andel patienter utan angiografiskt signifikanta stenoser då undersökningen gjordes på misstanken kranskärlssjukdom/oklara bröstsmärtor. Per kön och åldersgruppp, 2012 (antal patienter ovanför stapeln).

Utgiven 2013 – SCAAR Figur 108. Median stråldos vid CT-angiografi per sjukhus med minst 10 uppgifter, 2012.