1 Forskningsläget rörande sprututbyte Nils Stenström

2 Bakgrund Sprutbyte intoducerades i mitten på talet för att motverka hiv Sverige tidigt med försöksverksamhet I Europa finns sprutbyte i 31 av 33 länder

Primärt syfte med sprutbyte Förebygga spridning av HIV och hepatit genom att informera om hur smittspridning sker Bidra till säker injicering genom utdelningen av sterila sprutor, kanyler och annat injektionsmaterial Minska cirkulationen av infekterade verktyg genom - ökat antalet tillgängliga sterila sprutor och kanyler per capita - insamling och destruktion av använda injektionsverktyg 3

Sprutbyte på olika sätt 4 Sprutbytesmottganing Ambulerande mottagningar Outreach Sprutbytesautomater Andrahandsdistributörer

Komplementär Service vid Sprutbyte 5 Sprutbytesmottganing Ambulerande mottagningar Outreach Sprutbytesautomater Andrahandsdistributörer Enklare sjukvård Provtagning & Testning (HIV, Hepatit) Information, rådgivning och Stödsamtal Remittering

Forskningsläget Tillräckliga bevis för att sprutbytesprogram har effekt på minskat riskbeteende 39 positiva studier och 4 icke positiva studier Möjliga (tentativa) bevis för effekt på spridning av HIV 10 positiva studier och 6 icke positiva studier Otillräckliga bevis för att stödja eller avvisa effekt på spridning av HCV 6 positiva studier och 7 icke positiva Evidence for the effectiveness of sterile injecting equipment provision in preventing hepatitis C and human immunodeficiency virus transmission among injecting drug users: a review of reviews av Norah Palmateer, Jo Kimber, Matthew Hickman, Sharon Hutchinson, Tim Rhodes och David Goldberg publicerad i Addiction, Volume 105, Issue 5, pages 844–859, May

Forskningsläget 7

Slutsatser från tidigare svenska rapporter + Programmen har bidragit till den låga förekomsten av HIV-smitta i Skåne (Mansson m fl, 2000). + Programmen underlättar och ökar kontakterna mellan injektionsmissbrukare och narkomanvård/socialtjänst (Nauclér m fl, 1998; Norrby, 1988; Olin, 1988; Svensson, 1988) + En stor del av besökarna har förutom möjligheten att byta sprutor även nyttjat programmens övriga service (Rönnberg m fl, 1992). + Inga negativa samhällseffekter av sprutbyte (Norrby, 1988; Socialstyrelsen, 2001). -Mycket svårt att bevisa sprutbytesprogrammens betydelse för smittspridning (Danielsson 1992). -Programmen nyttjas inte optimalt ur preventionssynpunkt (Danielsson, 1992; Ljungberg m fl, 1989; Rönnberg m fl, 1992). -Spridningen av hepatit B och C är fortsatt hög bland sprutbytesdeltagarna i Malmö (Mansson m fl, 2000). -Sprutbytesmottagningar underlåter att anmäla besökares vårdbehov enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) (Rönnberg, 1992; Danielsson 1992). 8

Syfte och frågeställningar 9 1) Vilka är det som besöker sprutbytesmottagningen? 2) Hur ofta de gör sina besök och vilka tjänster utnyttjar de? 3) Hur ser sambanden ut mellan deltagande i sprutbyte och besökarnas riskbeteende, hälsa och sociala situation? Att beskriva de narkotikamissbrukare som besöker sprutbytesmottagningen på infektionskliniken vid UMAS, vad som karaktäriserar dem och deras sätt att utnyttja mottagningens service samt att undersöka utfall av deltagande i sprutbyte i termer av hälsa och social situation.

Material Intervjudata från SEP Malmö (N = 496) Sprutbytare boende i Malmö 1996 – 74 % deltog i intervjun Prospektivt registermaterial från SEP Malmö (N = 3660) alla besökare mellan 1989 – 2003; data från individuella besök Case finding data från MAX Malmö 1998 (N = 1073) 454 sprutbytare vs. 619 icke sprutbytare 10

1) Vilka är det som besöker sprutbytesmottagningen? Jämförelse mellan sprutbytare och icke sprutbytare i Malmö visar att: 1.Sprutbytare är generellt äldre än icke sprutbytare 2.Sprutbytare har längre erfarenhet av narkotikamissbruk 3.Bostads- och arbetssituationen är mycket problematisk men marginellt bättre bland sprutbytare jämfört med icke sprutbytare 4.Amfetamin är mer än dubbelt så vanligt som huvuddrog bland sprutbytare - bland icke sprutbytare dominerar heroin 5.Majoriteten bland sprutbytarna injicerar i perioder medan majoriteten bland icke sprutbytare injicerar regelbundet 6.Bland sprutbytare utgör sjukvården (sprutbytesmottagningen) den dominerande kontaktytan medan icke sprutbytares myndighetskontakter domineras av socialtjänsten 11

1) Vilka är det som besöker sprutbytesmottagningen? Heterogenitet bland sprutbytare

Sprutdelning vid injektionsdebut, senaste året samt senaste månaden

2) Besök och serviceutnyttjande

Sprutbytare i fem grupper 15

Genomsnittligt antal hämtade och lämnade sprutor och kanyler per besök 16

Täckning av sprutor och kanyler bland 4 grupper av sprutbytare (%) Sporadic visitors (n=12) Intermittent visitors (n=105) Regular visitors (n=92) Frequent visitors (n=255) Total (n=464) Syringe coverage (s.d) 4 (0,10) 6 (0,09) 8 (0,09) 21 (0,38) 15 (0,29) Needle coverage (s.d) 8 (0,22) 11 (0,20) 14 (0,16) 44 (0,81) 30 (0,63) 17

Prediktion av sprutdelning

Nyttjande av komplementär service 19

Hepatitsmitta – påskyndande respektive fördröjande faktorer

Prediktorer för förekomst av HIV och hepatit 21

Behandling - före samt under tiden I sprutbytesprogrammet 22

Utveckling av “tungt narkotikamissbruk” och besöksutveckling vid sprutbytet I Malmö 23

Sammanfattning Få skillnader mellan sprutbytare och övriga tunga missbrukare i Malmöregionen Spridningen beträffande besöksfrekvenser är extremt stor – få besökare utnyttjar programmet optimalt ur smittskyddssynpunkt Omfattande nyttjande av komplementär service Graden av spruttäckning påverkar inte sprutdelningen Osäkert om programmet minskar smittrisker Sociala besök har en smittskyddande inverkan Få besökare etablerar socialtjänst- / behandlingskontakt

TACK Personal och ledning vid sprutbytet i Malmö för bistånd med data Besökare vid sprutbytet för medverkan i intervjuer Socialvetenskapliga forskningsrådet för ekonomiskt stöd