Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Är innovation allt vi vill ha? Trender och tendenser i svensk forskningspolitik 12 november 2012 Sverker Sörlin Division of History of Science, Technology.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Är innovation allt vi vill ha? Trender och tendenser i svensk forskningspolitik 12 november 2012 Sverker Sörlin Division of History of Science, Technology."— Presentationens avskrift:

1 Är innovation allt vi vill ha? Trender och tendenser i svensk forskningspolitik 12 november 2012 Sverker Sörlin Division of History of Science, Technology and Environment KTH Stockholm

2 Varför tänka ”beyond innovation”? • Grand societal challenges • Huge planetary challenges • Humanity’s ecological footprint keeps expanding • ’Planetary boundaries’ approaching, some already crossed (Nature Sept. 2009) • Coupled crises – financial, environmental, climate, political…

3 Svenska utmaningar • Skolan – bekymmersam utveckling • Utanförskapet – minskar inte • Politiska landskapets mörka sidor, populism, xenofobi • Hög arbetslöshet – ungdomar, långtidsarbetslösa • Ny fattigdom • Regionala spänningar

4 Mitt argument • Forskningspolitiken behöver bli mer allsidig och behöver artikuleras, särskilt för humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap • Den behöver utgå från en idé om kunskapsbaser • Den behöver utvecklas till en brett samhälleligt förankrad kunskapspolitik • Forskningens och utbildningens utförare behöver utveckla arbetsformer, organisation och roller

5 Innovation • Begrepp med lång historia – och snabb karriär (Magnus Eklund UU, Ingemar Pettersson KTH) • Innovationssystemansatsen starkt påverkande • Innovationsekonomiska fältets tillväxt ca • Den underliggande globaliseringslogiken, ca • Konkurrenskraft, regionalisering

6 Forsknings- och innovationspolitiken • Forskningspropositionerna 2005, 2008, 2012: mer av samma • Starkt fokus på teknik och medicin • S-motionen november 2012: även där teknik och medicin (men också en del annat)

7 Gamla försyndelser • Forskningspropositionerna sedan 1980-talet: mycket litet artikulationsdjup för humaniora • 1955 års universitetsutredning • Fakultetssprängningarna 1955 och 1964 • ”Resthumanioras” förvaltning av sin besvikelse • Regionaliseringen av högskolan – få drivkrafter för humanistisk kunskap • ’Utförardoktrinen’ – drog humanistisk kunskap bort från institutioner, museer, myndigheter

8 Politik för universitet och institut på talet…? Ingemar Pettersson: Handslaget: Svensk industriell forskningspolitik, Avd. för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, KTH Disputation: 30 november 2012 kl 13.

9 Ett annat sätt att se… • på effekter av kunskap Jan-Eyvind Myhre – Kunnskapsbaererne: Akademiker mellom universitet og samfunn (2011). Ett universitets professorer och studenter genom 200 år • Projekt under uppbyggnad: KTH, näringslivet och samhället

10 Forskningens skilda syften och verkningar • ”The Global Knowledge Enterprise” (Michael Crow, ASU) • Den nationella butiken för avancerat kunskapsstöd • Individens kunskapsbas under utbildningstiden

11 Kvalitetsvärderingens normala räckvidd • Outputorientering: Peer review och bibliometri: fokus på forskningens globala konkurrenskraft • Impactorientering: Patent, licenser, stakeholder satisfaction, cost benefit-analyser, ekonometrisk analys på nationell nivå: forskningens effekt på ekonomisk utveckling o konkurrenskraft

12 Vad fångas inte (eller bara blygsamt)? • Individens kunskapsstöd under utbildningen • Samspelet mellan forskning och utbildning • Kunskapsmiljöernas långsiktiga utveckling och mognad • Hela universitets/instituts samlade forskningskvalitet • Effekter av bredare slag (som är de flesta effekter)

13 RAE • Uppsala 2007 • Lund 2009 • RED 10 GU 2010 • KTH RAE 2008, 2012 • Användbarhet? • För omfördelning?

14 Några obehagliga frågor om kvalitetsmätning för innovation • Vad kan mätas? • Forskningsråd – vem får söka? • Utvärderingarnas/självrapporteringens frekvens • Forskningsläget: kunskap om effekterna av bibliometribaserad omfördelning? • Legitimitet? • Kvalitet – eller effektivitet?

15 Prestationsrelaterad resursfördelning – sprider sig • USA: ingen nationell samordning • UK: först RAE, utveckling mot mer metrics • Norge: omfördelning av små belopp på grundval av publicering • Tyskland: Spitzenuniversitäten • Överlag i Europa och resten av världen S. Sörlin: “Funding Diversity: Performance-based Funding Regimes as Drivers of Differentiation in Higher Education Systems”, Higher Education Policy 20(2007):4, pp

16 Tidsskalor • Project Hindsight, ONR 1969 – 20 years • Technology in Retrospect and Critical Events in Science, NSF 1968 – 50 years • Forskning 2000, Stockholm, • Royal Society, The Scientific Century: Securing Our Future Prosperity, London: Royal Society, 2010 • The Aarhus Declaration: Investing in Excellence – Preparing for Tomorrow, University of Aarhus, 2012

17 Fördelningsfrågan • Basic-applied… • VR-Vinnova • Benoît Godin, ‘Measuring science: is there “Basic Research” without statistics?’ Social Science Information, 42, 2003, (1), 57-90

18 Beyond basic-applied • Here, we argue that a more useful distinction is between general research intended to maintain national capability in a wide range of basic and applied disciplines and more specific research aiming to support the knowledge needs of stakeholders such as industry and the public service. (Technopolis, Getting the Balance Right, October 2012)

19 Australiensisk metastudie om impact from research (2011) • Slutsats: Taking account of multiple sources of evidence, there are likely to be significant aggregate economic, social and environmental benefits from publicly supported science and innovation, but quantitative estimates are unreliable.

20 Beyond innovation… • ”Kunskapsbaser” – bredd, samspel • Forskningens bredd och samhällseffekter – borde uppmuntra till mer intensiv kunskapsuppbyggnad om • RCUK Pathways to Innovation • The loop – samband mellan

21 The big picture • Humanity’s ecological footprint keeps expanding • ’Planetary boundaries’ approaching, some already crossed (Nature Sept. 2009) • Global population increasing – and global consuming middle class going from 1 to 4 billion in 1-2 generations • ’Decoupling’, ’eco-efficiency’, ’ecological modernization’ – good ideas, tough to attain

22 Analyses are congruent • IPCC • IMF • World Bank • EU • UNEP • European Environment Agency • Etcetera …. • Major global assessments and reports agree that the world is facing tremendous, exciting but also dangerous challenges

23 What could research do? • The large majority of research is not planned for environmental aims, but affects environment indirectly • Most important observation: research has so far not provided a ’remedy’ and will never do • Still: research can, must, make a difference

24 What can humanities do…?

25 Perceptions of the humanities • Rapid structural changes in higher education and research : relative significance sliding • Perceived as marginal for key challenges: economic competitiveness and sustainability • Did not transform with growth of welfare societies the way social sciences did • Crisis, lack of focus, lack of purpose

26 Are perceptions changing? • Early 21st century has brought profound challenges to the existing views of knowledge: • 9/11 – the persistence of religion • Climate change – it is about us, not just geophysics • Global geopolitics changing – from Arctic to Asia • Coupled crises – environment, economic, climate, debt, institutions, politics… • Most established knowledge has proven unable to describe, understand, let alone predict and prevent this new world

27 Humanities for the Anthropocene? • The name for much of the profound changes is becoming ”Anthropocene” • Anthropocene is about humanity’s role on the global and geological scale • But in practice it is all about what humans do and why – it turns attention to values, responsibility, collective action • This is changing the humanities: putting the mass of already existing knowledge in contact with contemporary challenges

28 Belmont Challenge • ‘Earth System Science for Global Sustainability’ visioning process (ICSU 2010), with the involvement of the International Social Science Council (ISSC) and the ‘Belmont Challenge’ (Belmont 2012)… • …the context within which we are currently embedded is increasingly and globally the result of human activities.The humanities and social sciences will need to change, adapting to this pressing, historic task.

29

30

31 Transformative humanities • Digital humanities • Visual humanities • ’Turns’: linguistic, cultural, spatial, performative… • Building new research environments for humanities: new faculties, departments • So far though: few interesting major integrative environments for teaching, research, societal interaction in humanities

32 The Environmental Humanities • Expanding understanding of ”relevant knowledge” • Environmental expertise went through several phases, since 1945, encompassing new domains: ecology, demography, economics etc • Limited progress under previous knowledge regimes • Search for causes, roots, and remedies • Search for ’relevance’ among humanities

33 An evolutionary view of environmental humanities • Early scattered attempts in disciplines since at least the 1960’s (and in some like sociology, human geography since ca 1900) • Growth in earnest from ca 1970 (archaeology, history, theology, philosophy) • Since 2000 – rapid growth – link to Anthropocene? • Programs, journals, funding patterns now start flourishing

34 Funders’ background (Sweden…) • 1997: RJ, FRN, MISTRA, SNV et al: ”Roads to the Future” • 2000 MISTRA special support to ’ideas’, aimed to stimulate social sciences and humanities • 2003 MISTRA project on HS (Lundgren et al) • 2010 Evaluation of HS env. research • 2011 Govt env research strategy, Formas • 2012/2017 RJ, STEM, Formas, VR starts HS Postdoc program

35 Humanist impacts • Research Councils UK: Pathways to Impact • EU FP 7 Anti Corruption Program (2012): ”Det är inte brist på teknik som är huvudorsaken till att människor lider utan dysfunktionella samhällsinstitutioner” • Extension of ”environmentally relevant knowledge”

36 Några iakttagelser från vår tid • Världens främsta tekniska universitet är integrerade med hum-sam – alla top 20, nästan alla top 50 (THES 2011) • MIT:s största donation, 100 MUSD 2001 (Kenan Sahin): 75% till humanistisk forskning • Stanford: Woods Institute for the Environment+Stanford Environmental Humanities Project

37 Stanford University breaks records – 6.2 BiUSD in 5-year fund-raising • Money from the Stanford Challenge is being used to fund an interdisciplinary approach to teaching and research on areas such as education, environment, human health and international affairs, officials said. • “We’ve undertaken a new model in higher education, with experts from different fields joining together,” the school’s president, John Hennessy, said in a statement. “This kind of collaboration has enabled Stanford to assume a larger role in addressing global problems.”

38 A few observations – this is happening now • ESF & COST: RESCUE program (presented in Brussels 16 Feb 2012) • SAMKUL (Norway, 2011-): a major programme on ’cultural roots of contemporary social challenges’ • EU: [Grand] Societal Challenges (2010-) • New FP: ”Horizon 2020”, • Stanford Env Humanities project (2010-) • New Journal (Australia, 2012-) • NIES & NEHN Nordic networks (2009-) • MISTRA foundation process started toward possible major research program (2011-) • KTH Environmental Humanities Laboratory (2012-) • Princeton Center for Advanced Study, theme

39 Forthcoming publications • Palsson, Sczerszynski, Sörlin et al, Reconceptualizing the ‘Anthropos’ in the Anthropocene: Integrating social sciences and the humanities in global environmental change research, Environmental Research and Policy 2012 • Ekström Sörlin, Alltings mått: Humanistisk kunskap i framtidens samhälle (Stockholm: Norstedts, sept. 2012) • The Future of Nature: Documents of Global Change (eds) L. Robin S. Sörlin, P. Warde (Yale University Press, 2013)

40 The Future of Nature: Documents of Global Change (Eds) L. Robin S. Sörlin, P. Warde (Yale University Press, 2013) • Introduction • Precursors for Today’s Parameters • Energy and Atmosphere 19 th C • Population and Limits 20 th C • Biophysical definitions of the World 1920s-1950s • Environmental Ideas • Integration • The New Millennium • Prediction, prophecy and prescription • Burnet (1688), von Carlowitz (1713), Poivre (1763), Malthus (1798), Humboldt (1807) • Tyndall (1859), Jevons (1871), Arrhenius (1896) • Huntington (1905), Knibbs (1915), Stefansson (1921), Taylor (1940s) • Vernadsky, Elton, Tansley, Callendar, Odums, Rossby ( ) • Sears (1934), Vogt (1948), Borgström (1953), Carson (1962), ++ • Holling (1973), Marchetti (1979), Broecker (1987), Nicholls (1988) • Daily (1996), Petitjean (1999), Crutzen (2002), Rockström et al (2009)

41 KTH Environmental Humanitites Laboratory • Donation 15 MSEK • Matching Funds • Integrated Environments • Collaboration with SU, UU • Prototype Environment

42 Overarching goal Set the humanities into action to favor sustainable development

43 Research on Environing Technologies • 4 tracks • Writing • Sensing • Seeing • Shaping • Exploratory themes, e.g. Urban greens, Resource geopolitics, Critical archives

44 Global env hum network • ACC at University of Cape Town • Stanford Environmental Humanities Project • Center for Environmental History, Australian National University • Center for Environment and History, University of Wisconsin, Madison • Rachel Carson Center, Munich • Sciences Po, Paris • University of Tarttu

45 Mitt argument • Forskningspolitiken behöver bli mer allsidig • Den behöver utgå från en idé om kunskapsbaser i balans • Den behöver utvecklas till en brett samhälleligt förankrad kunskapspolitik • Forskningens och utbildningens utförare behöver utveckla arbetsformer, organisation och roller


Ladda ner ppt "Är innovation allt vi vill ha? Trender och tendenser i svensk forskningspolitik 12 november 2012 Sverker Sörlin Division of History of Science, Technology."

Liknande presentationer


Google-annonser