Foucault Foucault (1926 – 1984) ’People know what they do, they frequently know why they do what they do, but they don’t know is.

En presentation över ämnet: "Foucault Foucault (1926 – 1984) ’People know what they do, they frequently know why they do what they do, but they don’t know is."— Presentationens avskrift:

1 Foucault pal.aarsand@ped.uu.se

2 Foucault (1926 – 1984) ’People know what they do, they frequently know why they do what they do, but they don’t know is what what they do does’ Foucault in Dreyfus and Rabinow, 1982:187

3 A book is made to be used in ways not defined by its writer. The more, new, possible or unexpected uses there are, the happier I shall be … All my books are little toolboxes. If people want to open them, to use this sentence or that idea as a screwdriver or spanner to short-circuit, discredit systems of power, including eventually those from which my books have emerged … so much the better. Focault 1979, p. 3

4 Foucaults projekt Studier av subjektet och gränserna för det normala – Fokus: Språk praktiker: Diskurser/diskurser Subjektet På det ”inte normala”

5 Centrala begrepp Diskurs Diskursiv praktik Makt/vetande Disiplinering /normalisering/normalitet Governmentality Identiteter/Subjekt positioner

6 Diskurs Diskurs?

7 Diskurs ” Instead of gradually reducing the rather fluctuating meaning of the word ´discourse, I believe i have in fact added to its meanings: treating it sometimes as the general domain of all statements, sometimes as an individualizable group of statements, and sometimes as regulated practice that accounts for a number of statements.” Foucault 1972: 80

8 Vad möjliggör handlande? Pelle: Ja då sätter vi igång! Kom med era idéer! Julia: Jag vet vad jag vill ha! Jag kan skriva om Mandela. Det kan jag tänka mig. Pelle: Bra! Det passar temat … Nu är det dags att vi inventerar dom frågor ni har. Julia: kan man fråga vilken politik Mandela förespråkar i dag? Pelle: JA, det är en bra fråga, hur går det ni andra?

9 Diskurs Från språk som system till språk som praktik Människor väljer att tala på särskilda sätt i bestämda sammanhang (genre) Diskursens indra logik: 1.Förbudet 2.Förnuft och vansinnet 3.Sant och falskt

10 Makt/Vetande Relasjonell Aktivitet Makt som motstånd ”… there are no relations of power without resistances; the latter are all the more real and effective because they are formed right at the point where relations of power are exercised; resistance to power does not have to come from elsewhere to be real, nor is it inexorably frustrated through being the compatriot of power. It exists all the more by being in the same place as power; hence, like power, resistance is multiple and can be integrated in global strategies.”

11 Makt/Vetande ”If power were never anything but repressive, if it never did anything but to say no, do you really think one would be brought to obey it?” Motstånd – http://www.youtube.com/watch?v=anbdYdwcNG w http://www.youtube.com/watch?v=anbdYdwcNG w

12 ’Makt o motstånd Efter en kort introduktion delar läraren Pelle ut FNs deklaration och deltagarna ska välja den artikel de tycker är viktigast. Deltagarna börjar läsa, men flera ägnar sig åt annat. När läraren uppmanar till diskussion kring artiklarna uteblir engagemanget. Någon deltagare säger ”vi tycker samma, det är inget och diskutera”. Därefter ska deltagarna välja arbetsområde: Pelle (lärare):Ja då sätter vi igång! Kom med era idéer! JULIA (deltagare): Jag vet vad jag vill ha! Jag kan skriva om Mandela. Det kan jag tänka mig. Pelle: Bra! Det passar temat … Nu är det dags att vi inventerar dom frågor ni har. Några deltagare ser frågande ut inför lärarens uppmaning, andra sitter tysta. Flera ler och utbyter blickar. Läraren sveper med blicken över klassrummet och tar ny sats. Pelle: Ja nu har ni stora möjligheter att skriva om det ni är intresserade av. Julia har redan bestämt sig. Är det någon mer som vill arbeta med Nelson Mandela? … Vi listar några områden på tavlan, så hittar säkert alla en grupp. Det finns alltid nån du kan jobba med! … Ska du börja? Vad vill du arbeta med? Arbetet går trögt. Deltagarna gör annat; studerar gatulivet, fingrar med mobiltelefoner, småpratar, rör sig in och ut i klassrummet. Pelle: Nehej pojkar och flickor, nu skärper vi oss! (Assarsson & Sipos Zackrisson, 2006)

13 Diciplinering ”… bringa ordning i den mänskliga mångfalden.” (Foucault 1972) Övervakning Normalisering Examination

14 Panopticom – Jeremy Bentham och det moderna fängelses arkitektur – Indvidualiserad – Övervakning – Den ”osynliga” – Möjlig observerat

15 Ex. på diciplinerande praktiker Skolan – Fysiska organiseringen – Individualiserar/objektifierar – Examinerar/Rangerar Sjukhuset Gatan – Övervåkningskamran: potensielt observerad

16 Normalisering/examinering Straff/belöning Normen och avviket synliggörs

17 Governmentality  Governmentality (styrningsmentalitet) tankefigurer, för-sant-hållanden, disciplinerande teknologier, maktrelationer (t ex Foucault 1980, 1991) ”How to govern oneself, how to be governed, how to govern others, by whom the people will accept being governed, how to become the best possible governor,..” » Foucault 1980? att dominera andra och att reglera självet.

18 Governmentality ’Government [in the sixteenth century] … designated the way in which the conduct of individuals or of groups might be directed: the government of children, of souls, of communities, of families, of the sick. It did not only cover the legitimately constituted forms of political or economic subjection, but also modes of action, more or less considered and calculated, which were destined to act upon the possibilities of action of other people. To govern, in this sense, is to structure the possible field of actions of others.’ (Foucault, i Dreyfus and Rabinow, 1982, s 221)

19 ’Iscensättande av identiteter i vuxenstudier’: Mänskliga rättigheter Efter en kort introduktion delar läraren Pelle ut FNs deklaration och deltagarna ska välja den artikel de tycker är viktigast. Deltagarna börjar läsa, men flera ägnar sig åt annat. När läraren uppmanar till diskussion kring artiklarna uteblir engagemanget. Någon deltagare säger ”vi tycker samma, det är inget och diskutera”. Därefter ska deltagarna välja arbetsområde: Pelle (lärare):Ja då sätter vi igång! Kom med era idéer! JULIA (deltagare): Jag vet vad jag vill ha! Jag kan skriva om Mandela. Det kan jag tänka mig. Pelle: Bra! Det passar temat … Nu är det dags att vi inventerar dom frågor ni har. Några deltagare ser frågande ut inför lärarens uppmaning, andra sitter tysta. Flera ler och utbyter blickar. Läraren sveper med blicken över klassrummet och tar ny sats. Pelle: Ja nu har ni stora möjligheter att skriva om det ni är intresserade av. Julia har redan bestämt sig. Är det någon mer som vill arbeta med Nelson Mandela? … Vi listar några områden på tavlan, så hittar säkert alla en grupp. Det finns alltid nån du kan jobba med! … Ska du börja? Vad vill du arbeta med? Arbetet går trögt. Deltagarna gör annat; studerar gatulivet, fingrar med mobiltelefoner, småpratar, rör sig in och ut i klassrummet. Pelle: Nehej pojkar och flickor, nu skärper vi oss! (Assarsson & Sipos Zackrisson, 2006)

20 Möten undervisning - deltagare Undervisningens anspråk  studieintresserad  självständig  förändringsbenägen  skötsam Deltagarbiografier  följsamhet  motsträvighet Poänger  identitetsfrågan avgörande för lärandets villkor och möjligheter  förälder och yrkesarbetande markörer för att vara vuxen  sammanflätningar av sammanhang (positioner/byten t ex arbete - arbetslöshet, arbete - studiers betydelse för familjeliv)

21 Makt/Viten Hur vet egentligen vi människor det vi vet eller framställer som kunskap? Kunskap: giltig sammanhang där den finner sin giltighet. Kunskap: Från sann till vad den producerar

22 ”Knowledge and power are integrated with one another, and there is no point in dreaming of a time when knowledge will cease to depend on power; this is just a way of reviving humanism in a utopian guise. It is not possible for power to be exercised without knowledge, it is impossible for knowledge not to engender power” Foucault 1980,