Etik Kommentar: Detta avsnitt ger en introduktion till etiken och till etiska problem-områden som är relevanta i rehabilitering. Avsnittet kräver inga.

En presentation över ämnet: "Etik Kommentar: Detta avsnitt ger en introduktion till etiken och till etiska problem-områden som är relevanta i rehabilitering. Avsnittet kräver inga."— Presentationens avskrift:

1 Etik Kommentar: Detta avsnitt ger en introduktion till etiken och till etiska problem-områden som är relevanta i rehabilitering. Avsnittet kräver inga förkunskaper, utan deltagaren kan förhoppnings-vis tillägnas sig avsnittet utan större svårigheter. Vissa avsnitt är dock mer komplicerade som t.ex. avsnittet etiskt teori. Rekommendationer: Stanna gärna och fundera på egna exempel på det som tagit upp. I kommentartexterna finns ibland hänvisning till allmänmänskliga konkreta situationer, ibland till rehabsituationer. Avsnittet etiska grundbegrepp är synnerligen viktigt för den fortsatta förståelse av etikavsnittet. Källor: Det finns mycket etisk litteratur. Här kan förutom författarens egna böcker: Thorsén, H., Omvårdnadsmodeller, människosyn och etik, Liber 1996” Olivestam, C., & Thorsén, H., Etik och livsfrågor inom vård och omsorg Liber 2000 Koskinen, L., Vad är Rätt? Handbok i etik, Prisma 1993 En mer avancerad bok är Tännsjö, T., Grundbok i normativ etik,Thales, 2000 För en idéhistorisk genomgång av etiken se t.ex. Andersen, S., Som dig själv, en inledning i etik. Nya Doxa,1997

2 Innehåll avsnitt ”Etik”
Tre etiska problemområden Etiska grundbegrepp Etisk plattform Etiska teorier Att inse det rätta - att göra det rätta Helhetssynen på människan Innehåll: Se punktlista! Författaren till detta avsnitt är Håkan Thorsén. Han är universitetslektor i filosofi vid Örebro universitet. och filosofie doktor. Håkan Thorsén utbildar främst sjuksköterskor och socialarbetare, speciellt när det gäller människosyn, etik och vetenskapsteori.Han är också konsult och deltar i många utbildningssammanhang över hela Sverige. Några av de böcker han skrivit är ”Omvårdnadsmodeller, människosyn och etik” samt ”Etik och livsfrågor inom vård och omsorg” För bildmaterialet svara Mikael Olsson, projektkoordinator inom SASSAM-projektet. Till handledaren Bild 74, är en länkkarta. Därifrån kan länkas till olika områden i i etikmaterialet.

3 Tre etiska problemområden
Mötet Etisk arbetsmiljö för den försäkrade för handläggaren Processen i handläggningen Kommentar: I rehabiliteringsarbete kan minst tre problemnivåer utkristalliseras. Själva mötet mellan handläggare och den försäkrade. Som i alla mänskliga mötet finns etiska och moraliska dimensioner i denna relation. I detta avsnitt skall vi titta närmare på några etiska problem i samband med mötet. Vi kommer också att beskriva en i regel mindre uppmärksammad arbetsmiljöaspekt, nämligen den etiska. Denna gäller för handläggaren såväl som den försäkrade Längre fram i avsnittet kommer den etiska arbetsmiljön att klargöras. Som en tredje aspekt där etiskt perspektiv skall belysas är själva processen i handläggningen. Mötet mellan handläggare och den försäkrade finns i ett sammanhang och över tid.

4 Mötet Hur tar jag ansvar för mötets utveckling? Hur förstår jag rätt?
Etiska problemområden Mötet Hur tar jag ansvar för mötets utveckling? Hur förstår jag rätt? Hur bemöter jag rätt? Vilken hänsyn bör jag ta? Hur bör jag besluta? Kommentar: Stämmer min etik med organisationens. Lever ledningen upp till den policy den uttalar eller är policyn mer en tom vision utan realistisk förankring i verkligheten. Om vi kräver av andra företag att de ska göra rehabutredningar - gör vår egen det?

5 Etisk arbetsmiljö: Handläggare
Etiska problemområden Etisk arbetsmiljö: Handläggare Vilka etiska problem utsätts jag för i mitt arbete? E T I K roll ansvar arbetsbörda befogenhet Kommentar: En del av min arbetsmiljö är det etiska problem som jag ställs inför i mitt arbete. Det gäller att identifiera dessa och att bedöma dem som de etiska problem de är. En annan aspekt är om mitt arbete inrymmer - i mitt tycke – för många och för svåra etiska problem. En stressad arbetssituation kan också bestå i att mitt ansvar i yrket inte står i proportion till min makt. För stort ansvar och för lite makt är en klassisk stressituation. Ett annat etiskt problemområde i min etiska arbetsmiljö är om min egen etik med organisationens. Ett annat exempel på etisk arbetsmiljö är om jag upplever att ledningen försöker uppfylla den policy som den uttalar eller är policyn mer en tom vision utan realistisk förankring i verkligheten. Ytterligare ett exempel är om vi själva lever upp till det vi kräver av andra företag att de ska göra, när det gäller rehabutredningar. Blir rehabutredningar gjorda för den egna personalen? De etiska problem som finns i handläggarens egna etiska arbetsmiljön bör naturligtvis inte diskuteras med den försäkrade utan tas upp i de forum detta skall behandlas -på arbetsplatsmöten och i medarbetarsamtal.

6 Etisk miljö: Försäkrad
Etiska problemområden Etisk miljö: Försäkrad Vilka etiska problem utsätts den försäkrade för i sitt arbete? Är mängden och arten av etiska problem rimliga? Står den försäkrades ansvar i etiska frågor i proportion till hans/hennes makt? Kommentar: Detsamma gäller naturligtvis den försäkrade. Hur ser dennes etiska arbetsmiljö ut? Det kanske är en viktig faktor i den försäkrades livssituation. Utmattning kan inte bara handla om att det är för mycket arbete utan även bestå av en svårt etisk arbetsmiljö som tär på krafterna. Exempelvis en undersköterska inom äldreboende som upplever att hon inte kan genomföra den vård som hon själv anser är miniminivån för god omvårdnad. Eller Om det egna företaget har ett produktionsätt eller framställer produkter som personen inte kan etiskt försvara, t.ex. inom slakteribranschen respektive inom försvarsindustrin, Till sista sidan

7 Etiska grundbegrepp Etik Moral Ansvar Makt Etiska grundbegrepp
Kommentar När man närmar sig ett område kan det vara bra att klara ut några central begrepp. Använder vi språket på samma sätt? Om vi inte gör det kan det lätt bli missförstånd. Dessutom påverkar språket hur vi tolkar vår verklighet. I det följande kommer därför några preciseringar att göras. Centralt är: skillnaden mellan etik och moral samt hur ansvar och makt förhåller sig till varandra

8 Etiska grundbegrepp Etik och Moral Etik - det vi säger Etik är förståndets reflektion över rätt och orätt. Etik uttrycks i det vi säger Moral - det vi gör Moral är de konkreta handlingar en person gör i en given situation Moral uttrycks i handling Kommentar: Med dessa preciseringar följer att alla människor har en moral eftersom vi människor handlar hela tiden, dvs. vi talar sanning eller ljuger, respekterar integritet eller kränker integritet, överskrider hastighetsbegränsningar eller håller dem. Men det är inte alltid som vi i språket kan tydliggöra för oss själva och andra på vilka grunder vi handlar, dvs. vi har inte alltid en medveten etik. I professionalitet ligger att yrkesutövaren kan rättfärdiga sina moraliska handlingar i sin etik. Därför har också nästan alla professionella grupper etiska riktlinjer som vägledning för den professionella.

9 Ansvar och Makt Ansvar Makt
Etiska grundbegrepp Ansvar och Makt Ansvar En individ är ansvarig när dennes handling anses stå under bedömningen: rätt eller orätt Makt Personlig makt innebär att individen har ett handlingsutrymme och inom detta kan välja vilken handling som skall utföras Kommentar: Ansvar hör till etiken. Att vara ansvarig innebär att ens handling kan bedömas som antingen rätt eller orätt. Ansvar innebär alltså att du ser dig som en deltagare och att din handling antingen kan bedömas rätt eller orätt. Ett vanligt fel är att säga rätt och fel. Men fel förutsätter att det finns något facit. Eftersom det inte finns något facit i etik är den rätta benämningen rätt eller orätt.Under rubriken Fakta och värde återkommer detta resonemang. I nästa alla mänskliga situationer finns ett större eller mindre handlingsutrymme. Ur etiskt perspektiv beskrivs detta som en maktsituation, dvs en möjlighet att välja ett handlingsalternativ som får etiska konsekvenser för den handlande, andra människor och ibland även djur.

10 Ansvar Juridiskt ansvar Vara ansvarig inför lagen
Etiska grundbegrepp Ansvar Juridiskt ansvar Vara ansvarig inför lagen Socialt ansvar Andra människor, oavsett lagen, håller en individ ansvarig Personligt ansvar Individen upplever sig som ansvarig inför sig själv Kommentar: Det finns olika dimensioner av ansvar. I ditt yrke har du lagar att rätta dig efter. Om du inte följer dessa kan du hållas juridiskt ansvarig. Men i vardagslivet finns också ett socialt ansvar. Människor omkring dig håller dig ansvarig även om inte lagen är inblandad. De ställer krav på dig att handla på olika vis. Inte minst är vi personligt ansvariga. Vi är ansvariga inför våra egna etiska grundvärderingar och sviker vi dessa kan vi uppleva skuld eller att vi är fega. .

11 Kan man vara fri från ansvar?
Etiska grundbegrepp Kan man vara fri från ansvar? Att vara människa är att vara ansvarig! ”Människan anses vara fri att välja handling inom sitt handlingsutrymme och är därför ansvarig” Kommentar: Att vara människa inbär att vara ansvarig. Eftersom vi har ett handlingsutrymme så är vi ansvariga för den handlig vi gjorde.

12 Att inte välja… ”Att underlåta att göra en handling eller att
Etiska grundbegrepp Att inte välja… ”Att underlåta att göra en handling eller att inte uttrycka sin mening alternativt inte ha tagit ställning är alltid under ansvar” Skäl: Det är också ett val att välja att inte handla Att inte säga sin mening är att acceptera det som andra säger. ”Den som tiger den samtycker” Kommentar: Även handlingar som vi väljer att inte göra är också ett val. Det är ur ett etiskt perspektiv en aktiv handling att ställa sig som en åskådare och bara se på.Exempelvis vid en mobbningssituation är även den som är åskådare ansvarig för det som sker. Genom sin passivitet godkänner den som är passiv det som sker. ”Den som tiger samtycker ” är ett välkänt uttryck som beskriver detta.

13 Etiska grundbegrepp Makt Mänskliga relationer präglas utifrån ett etiskt perspektiv av ett… MAKT-BEROENDE - förhållande Kommentar: Det är viktigt att inse att i det professionella arbetet har den professionelle ofta mycket makt. Att relationen till den försäkrade innehåller maktaspekter. Så fort någon är beroende på något sätt så får andra makt i och med detta beroende. Vi människor lever därför i ömsesidiga makt- och beroendeförhållanden. Att inse den makt som man faktiskt har är det första steget till att inte missbruka sin makt.

14 Etiska grundbegrepp Olika typer av makt Formell makt Inom ramen för yrket har personen formell beslutanderätt över den beroende Faktamakt Personen har faktakunskaper, som den beroende saknar Färdighetsmakt Personen har färdigheter som den beroende saknar Nätverksmakt Personen har ett socialt eller professionellt nätverk, som denne kan vända sig till för stöd Ekonomisk makt Personen kan påverka den beroendes ekonomiska situation Kommentar: Den formella makten kan illustreras av att du som handläggare har en formell makt att besluta det som i högre eller mindre grad kan påverka den försäkrades livssituation. Du har genom ditt yrke formell beslutanderätt över vissa frågor. Du känner även till mängder av fakta som kan vara viktigt för den försäkrade att känna till. Du kan antingen tala om var den försäkrade kan söka fakta eller tala om vad du känner till av viktiga fakta. Ibland saknar den försäkrade t.o.m fakta för att veta vad den skall fråga om. Då måste du ge den basfakta som du anser är nödvändig. Även hur du väljer ut fakta inför socialförsäkringsnämnden är en aspekt av faktamakt. Färdighetsmakt innebär bl.a. att du besitter kommunikativa färdigheter. I mötet med den försäkrade kan du antigen utnyttja denna färdighet för att kommunikationen skall flyta eller avstå från denna färdighet och inte bidraga med din färdighet i relationen. I båda fallen är det en fråga om makt. Empatisk förmåga är en annan viktig färdighet som i relationer blir viktig hur man använder för relationens ömsesidighet. Även att du har färdigheten att förstå det byråkratiska språket ger dig en maktfördel. Nätverksmakt har ofta de professionella gentemot den försäkrade. De professionella arbetar tillsammans och förväntar sig i regel en yrkeskollegialitet gentemot varandra. Den som står utanför denna grupp kan känna sig maktlös inför denna sammanhållning och starka kollegialitet. Att kunna besluta och kunna påverka hur pengar eller ekonomiska värden skall fördelas innebär makt över dem som kan komma i åtnjutande eller inte åtnjutande av av dessa värden. Hur är det hos läkaren, bilverkstaden eller hårfrisörskan?

15 Maktens olika sidor Makt – Vanmakt
Etiska grundbegrepp Maktens olika sidor Makt – Vanmakt Det är bättre att känna makt, ha ett handlingsutrymme, än att känna vanmakt Ansvar – Ansvarsfri Alla har ett ansvar och ingen kan vara ansvarsfri Professionell – Icke professionell Den professionella har alltid ett krav att i etiken rättfärdiga varför den valda handlingen är att ta ansvar Kommentar: Makt har ibland en negativ klang. Makt och maktmissbruk kan lätt kopplas samman. Men utifrån en professionellt aspekt är det naturligtvis bättre att ha makt än att känna vanmakt. Att ha ett handlingsutrymme innebär att genom detta kan man fylla det med sin professionalitet. Det innebär något positivt. Men makt innebär också ansvar. Ju mer makt desto mer ansvar följer. Det innebär kravet att i språket kunna rättfärdiga sin makt inför sig själv och andra. Speciellt om andra tycker att makten används orätt är detta extra viktigt. En demokratiskt konfliktlösning förutsätter ett samtal och då är det viktigt att den professionelle i språket kan rättfärdiga sin maktutövning. Du som anställd har en given makt genom din anställning För att du skall kunna ta hand om denna makt måste du få hjälp att bearbeta din egen personliga etik och få hjälp att utarbeta den i din professionella roll.

16 Etiktriangeln Etik Moral Ansvar Makt
Etiska grundbegrepp Etiktriangeln Etik Makt Ansvar Moral Du har i ditt yrke makt som innebär att du måste ta ansvar för denna makt. Innan du handlar bör du därför utföra en etisk reflektion vilken rättfärdigar din handling inför dig själv och andra. Kommentar: Du måste alltså i etiken vara beredd att rättvärdiga den makt som du utövar i en given situation och som du anser att du är uttryck för ett rimligt ansvar från din sida. Till sista sidan

17 Etisk plattform Gemensam etisk plattform
”För att lika möjligheter ska råda mellan olika grupper av individer måste det professionella handlandet bygga på etiska värden och lojaliteter som överensstämmer med varandra.” Kommentar: För de försäkrades rättsäkerhet behövs en gemensam etisk plattform så att de försäkrade kan åtnjuta ett någorlunda likartat bemötande. Den etiska plattformen är också viktig för samverkan mellan olika medarbetare inom försäkringskassan, dvs att alla har en gemensam utgångspunkt vid mötet med de försäkrade. Gemensam etisk plattform

18 Konflikter mellan värdena
Etisk plattform Grundläggande värden Konflikter mellan värdena – möjliga lösningar Öppenhet Integritet Rättvisa Delaktighet Kommentar: I vår kultur räknas dessa värden som grundläggande. De har en lång tradition i vår idéhistoria. Djupgående etiska problem uppstår när dessa värden kommer i konflikt med varandra, t.ex. mellan värdet öppenhet och integritet. Längre fram i materialet skall sådana värdekonflikter och deras lösningar behandlas. Människovärdet Självbestämmande

19 Människovärdet Alla människor har lika rättigheter
Etisk plattform Människovärdet Alla människor har lika rättigheter oberoende av kön, ras, ålder, börd, social status, kultur eller religiös tillhörighet. Kommentar: Människovärdet är grundlagsfäst och finns även som en viktig utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Åsidosättandet av människovärdet är i regel en mycket grov handling.

20 Människovärdet, två skäl
Etisk plattform Människovärdet, två skäl Skäl 1: Rättviseskälet ”Man ska ej särbehandlas negativt eller diskrimineras på grund av egenskaper som man själv inte kan påverka” Skäl 2: Demokratiskälet ”Det ska råda en symmetri mellan människors rättigheter och skyldigheter i ett samhälle - annars kommer de, som upplever sig negativt särbehandlade, inte att vara solidariska mot det samhälle som diskriminerar dem. Risk för drop outs” Kommentar: Skäl 1 Vilar på att människor inte kan välja vissa egenskaper som man har. Det skulle därför vara mycket svårt att negativt särbehandla människor pga t.ex. ras eller kön. Dessa egenskaper kan vi människor inte påverka och det skulle därför vara djupt orättvist att särbehandlas pga av dessa ej påverkbara egenskaper. Olika typer av rasism är ett uttryck för brott emot människovärdet såväl som sexism, dvs att rangordna människor efter kön. Skäl 2 Hävdar att demokrati förutsätter att människovärdet respekteras. Vår kollektiva solidaritet vilar på att alla känner sig respekterade som de människor de är med dessa opåverkbara egenskaper. Apartheit systemet i det gamla Sydafrika är ett exempel på att det trots stor brutalitet från de vitas sida inte gick att upprätthålla ett så djupt orättvist system.

21 Självbestämmande ”Människor bör så långt som
Etisk plattform Självbestämmande ”Människor bör så långt som möjligt själva bestämma över sina handlingar” Förutsättningar för självbestämmande: Relevant information Möjlighet att förstå information Ej utsatt för otillbörlig påverkan Beslutskapabel Kommentar: Problematisera människor med nedsatt autonomi. Att respektera människor självbestämmande vilar på en människosyn som säger att människan har ett självbestämmande. Viktiga förutsättningar är dock att personen har relevant fakta som beslutsunderlag. Dessutom måste individen ha förmåga att förstå fakta, t.ex. viktiga fackuttryck kan försvåra förståelsen av ett budskap. För att personen skall ha ett verkligt självbestämmande krävs också att denne inte utnyttjas i sitt beroende. Grupptryck eller annan påverkan kan minska personen möjlighet att fatta självständiga beslut. Ibland kan en person vara sviktande i sin beslutförmåga t.ex. pga av sjukdom, livskris eller känslomässig affekt. Då ställs andra människor inför svåra etiska avgörande till vilken grad de skall påverka personen. Självbestämmandet är relativt t.ex. beroende på individens reella beslutsförmåga. Denna kan nedsättas t.ex. pga sjukdom eller personlig kris. För andra kan beslutsförmågan vara mer stabilt nedsatt t.ex. förståndshandikappade, dementa eller nedsatt kognitiv förmåga. Vilket ansvar har man, som handläggare? Vikarierande jag - personligt ombud -vi vet ju bäst.

22 Integritet - gränser Gränser
Etisk plattform Integritet - gränser Gränser Integritet innebär att människan har olika gränser för sin person. Om någon går över dessa gränser kränks personens integritet. Respekt för individens integritet bör beaktas Kommentar: Ett mycket central värde i vår kultur är respekt för personens integritet.Denna värnar om personen gränser och upphöjs i bl.a. Socialtjänstlangen och Hälso- och sjukvårdslagen som mycket viktig. Integritet kan för många vara ett vagt uttryck och därför behöver värdet preciseras så att du i din yrkesutövning kan identifiera situationer där värdet integritet står på spel.

23 Olika former av integritet
Etisk plattform Olika former av integritet Kroppsjagets integritet Rätt att respekteras i sin kropps gränser, t ex. beröring Informationsintegritet Rätt att få information om den egna personen behandlad med försiktighet och sekretess Rätt till självkompetens Rätt att bli respekterad i sin tolkning av sina egna upplevelser, behov, funktion och förmåga Kulturell integritet Rätt att rimlig hänsyn tas till personens kulturella särdrag Tidsjagets integritet Rätt att respekteras i sin syn på tidssplanering Kommentar: Integritet är ett mångfacetterat begrepp med många olika innebörder. Vardagen innehåller många situationer där integritet sätts ifråga. Ett exempel är sexuella trakasserier på arbetsplatsen som bl.a gäller kroppsjaget Förtroenden mellan dig och den försäkrade måste handhavas med försiktighet. Att vara mer varsam med informationen än vad sekretessen kräver. Även om man har den försäkrades tillåtelse att t.ex. kontakta behandlande läkare, så bör man inte ger mer information än vad som är nödvändigt för att komma fram till en lösning. Ibland är det viktigt att inte ingå i förtroendepakter (Exempelvis ”Lova att inte säga till någon annan!”) för det kan leda till svårigheter för dig i din roll i andra sammanhang. Självkompetensen kan t.ex. kränkas genom handläggarens uttalande ”Du kan inte ha så ont ….” Personen måste respekteras i sin upplevelse av hur ont den har. Ett exempel på kulturell integritet är invandrarkvinnan som begär att släktens överhuvud skall närvara vid besöket på försäkringskassan. Tidsjaget kan lätt kränkas när det gäller den försäkrandes tid vid telefonuppringning. Handläggaren ringer t.ex. en halvtimme efter avtalad tid.

24 Etisk plattform Delaktighet ”Möjlighet att påverka det som berör en själv och kollektivet.” Kommentar: Delaktighet är en grundläggande aspekt av demokrati. Möjligheten och känsla att kunna påverka sina arbetsvillkor och övriga villkor som påverkar ens vardagsliv är en viktig aspekt i livet. Delaktigheten gäller även kollektiva processer från stiftandet av lagar, medlemmar i politiska organ till närsamhällets konkreta vardag.

25 Etisk plattform Öppenhet Individen har rätt att ta del av information och delta vid insamlandet av information som berör honom/henne själv Rätt att delta i sammanhang där individen kan ge sin syn på insamlat material ( t ex. vid kommunicering). Därutöver bifoga kompletterande fakta för att individen skall förstå att bidragen blivit beaktade. Kommentar: För att kunna kunna utnyttja sin delaktighet bör personen få relevant information om de insatser som skall fattas beslut om Delaktigheten blir mycket ojämnbördig om inte personen har relevant fakta och kan ge sin syn på de fakta som skall ligga till grund för besluten. Utifrån punkt 1 ovan kan vi dra slutsatsen att det är viktigt att individen själv medverkar vid ifyllandet av Sassam-kartan. Punkt 2 genomförs när individen kommuniceras och har möjlighet att bidraga med ytterligare material och synpunkter inför beslut.

26 Rättvisa Lika behandlas lika
Etisk plattform Lika behandlas lika Rättvisa Rätt att behandlas och bedömas efter samma princip som andra. Rätt att behandlas lika Kommentar: En grundläggande värdering är att om två personer har likvärdiga livssituationer skall de behandlas lika. Det uppfattas som en orättvisa om någon särbehandlas där personers villkor är likvärdiga. Kopplat till tillämpningen av regelverk av olika slag är det viktigt att rättsäkerheten i detta avseende bevakas. När många människor på olika platser skall bedömas säger den etiska plattformen att rättvisa skipas om livsvillkoren är likartade och därför bedöms personerna till lika ersättning. Ersättningen skall inte påverkas av geografisk ort, handläggarens godtycke eller personens icke relevanta livsvillkor.

27 Konflikter mellan värdena
Etisk plattform Konflikter mellan värdena Värdepyramid Individuell rangordning Självbestämmande Hälsa Trygghet Kommentar: Etiska konflikter uppkommer genom att centrala värden kommer i konflikt. Detta benämns värdekonflikt. Ett exempel är att den försäkrade själv vill få sjukpenning pga. tråkigt arbete men intressant fritid. Rättvisa kräver dock att lika behandla lika och det finns inget rimligt skäl att särbehandla personen. En rangordning mellan självbestämmande och rättvisa, måste göras och detta blir din pyramid i detta enskilda fall. Till sista sidan

28 Fakta - Värderingar Fakta beskriver verkligheten.
Etiska teorier Fakta - Värderingar Fakta beskriver verkligheten. Fakta kan vara antingen sanna eller falska. Värderingar är attityder till verkligheten. Värderingar är rimliga eller orimliga. Kommentar: Skillnaden mellan fakta och värderingar är grundläggande i vår kultur. Fakta beskriver verkligheten, T,ex, att Stockholm är Sveriges huvudstad att osv. Fakta är antingen sann eller falsk. Ibland omvärderas fakta, det som tidigare ansågs sant blir i ljuset av nyare kunskap falskt. Jorden är platt ändras till att jorden är (nästan) rund, osv. Värden uttrycker däremot värderingar, dvs inställningen att t.ex. självbestämmande och integritet är viktigt att respektera i möten med människor. Dessa värden är en social konstruktion om vad som är värdefullt. Tidigare värderades det rätt att slå barn, medan det nu t.o.m. är i lag förbjudet. Lagar är alltså uttryck för människors inställningar och kan därför ändras när människors inställningar ändras.

29 Fakta - värderingar - tid
Etiska teorier Fakta - värderingar - tid Jorden är rund! Aga barn är vid lag förbjudet Jorden är platt! Aga barn är bra! Tid 3 Kommentar: Det är uppenbart att fakta och värderingar ändrar sig över tid. Ge egna exempel på fakta och/eller värderingar som ändrat sig. Finns det fakta och värderingar som är mer stabila, vad anser ni? Tid 2 Tid 1

30 Etisk teori Värdekonflikt Intressekonflikt Fokuskonflikt
Etiska teorier Etisk teori Värdekonflikt Intressekonflikt Fokuskonflikt Kommentar: Även om det inte finns något facit när det gäller värderingar har ändå människor sedan urminnes tider funderat på etiska dilemman. Genom idéhistorien har det utvecklas etisk teoribildning som innebär olika resonemangsmodeller hur vi människor kan och bör resonera när vi skall avgöra vad som är rätt eller orätt. Dessa etiska teorier tar fasta på 1. Värdekonflikter, dvs. att viktiga värden kolliderar i en viss situation och att en värdepyramid måste tillskapas. 2. Intressekonflikter, dvs. att olika individer och deras intressen är i konflikt. Vem skall få del av de viktiga värdena i första hand. Det handlar om lojalitetsfrågor. 3. En tredje konflikt uppkommer genom bedömningen vad som är det centrala i en situation, dvs vilken faktor skall fokuseras av den handlande personen, själva handlingen eller konsekvensen av handlingen.

31 Lösning på värdekonflikt
Etiska teorier Lösning på värdekonflikt Värdepyramid De olika centrala värdena rangordnas Självbestämmande Hälsa Trygghet Kommentar: Med värdepyramid menas att värdena måste rangordnas. Symboliken i pyramiden är att det som är högst i pyramiden är det viktigaste värdet. I historieböcker förr i värden förekom pyramider där farao var höst upp, sedan ämbetsmän soldater, bönder och slavar längst ner i pyramiden. Det som var högst ansågs viktigast. En individ formulerar sin värdepyramid och rangordnar därmed de värden som är viktigast i en given situation. Om någon t.ex. anser att självbestämmande är viktigast får andra bestämma själva även om det skulle medföra sämre hälsa eller ökad otrygghet för dem.

32 Värdekonflikt olika rangordning
Etiska teorier Värdekonflikt olika rangordning ”Om två personer är oense i en etisk fråga kan detta beror på att de har olika värdepyramider” Hälsa Trygghet Självbestämmande Själv- Bestämmande Hälsa Trygghet Kommentar: När två personer är oense i en etisk konflikt kan det handla om att de har olika värdepyramider. En tycker att självbestämmande är viktigast, medan den andre anser att hälsa är viktigare. De har då olika inställningar och ingen kan anses har facit. De har olika bedömningar och oenigheten handlar då bl.a. om olika värdepyramider. I vardagen är olika värdepyramider ofta en bakgrund till konflikter. Person 1 Person 2

33 Etiska teorier Intressekonflikt Vid konflikt mellan olika intressen och deras värden måste ett lojalitetsval göras. Intressenterna kan vara: Den försäkrade Lagar och förordningar Anhöriga Arbetsgivare Medarbetare Kommentar: Det räcker inte med att formulera en värdepyramid. Vi måste också avgöra vem som i första hand skall få del av de värden som vi rangordnat högst. Två personer kan då vara i konflikt för att de har olika lojaliteter. Exempelvis: Skall handläggaren följa regelverket till punkt och pricka eller skall lojaliteten mot den försäkrandes långvariga rehabilitering väga tyngre.

34 Lösning på intressekonflikter
Etiska teorier Lösning på intressekonflikter Efterfrågansprincipen Den som starkast kan hävda sitt intresse får min lojalitet Behovsprincipen Den som är den svagaste eller mest utsatte får min lojalitet Ekonomiprincipen Det beslut som leder till det mest kostnadseffektiva får min lojalitet Grupprincipen Den grupp som jag i första hand tillhör t.ex. arbetskamrater, egen familj eller skattebetalare får min lojalitet Egoismprincipen Det beslut som mest gynnar mig själv väljer jag. Kommentar: När man väljer lojalitet utgår man från någon lojalitetsprincip som rättfärdigar ens val. Efterfrågansprincipen visar lojalitet gentemot den som kan hävda sina intressen. Den som driver på och gör sig påmind. (Den starkes rätt?) Behovsprincipen avgörs genom solidaritet med den mest utsatte. Men vem har störst behov? Här kommer bl.a. människosynsaspekter in. Ibland kan den utsatte och behövande vara den som ter sig starkast. Är ekonomprincipen försvarbar? Ekonomi för vem, individen, myndigheten eller samhället? Grupprincipen kan kräva kollegialitet på andras bekostnad. Krav på att en given grupp är den viktigast att vara lojal emot. Egoismprincipen innebär att jag i FÖRSTA hand tänker på mig själv. Det som leder till att det gynnar mig och i första hand bara mig. Om egoismprincipen skulle gälla blev det lätt ”allas krig mot alla” och det finns få som försvarar den offentligt (men hur är det i det fördolda?)

35 Värden och lojalitet Ett exempel: Etiska teorier Kommentar:
Det är viktigt att koppla samman värden och lojalitet. Detta görs i en s.k. Matris. Där får man en överblick mellan de olika intressenterna är och vilka den centrala värdena är. Sedan kan man göra en bedömning vilka värden (pluspost) som tillgodoses i förhållande till vilken intressent. Det skall även framgå vilka värden som inte tillgodoses (minuspost) i förhållande till intressent. Eller att värdet in är relaterat till intressenten (nollpost).

36 Fokuskonflikter Tanke Handling Effekt Tid 1 Tid 2 Tid 3 Etiska teorier
Kommentar: Vid sidan av värde- och intressekonflikter uppkommer fokuskonflikter, dvs. vilken faktor skall fokuseras av den handlande personen tanke, själva handlingen eller konsekvensen av handlingen effekt.

37 Fokuseringskonflikter
Etiska teorier Fokuseringskonflikter Konsekvensetik En handling anses rätt om den leder till goda konsekvenser Pliktetik En handling är rätt om den realiserar en handlingstyp som är ens plikt - oavsett konsekvenserna Sinnelagsetik En handling är rätt om den är utförd med goda avsikter oavsett konsekvenserna Kommentar: Vid sidan av värde och lojalitetskonflikter kan även fokuskonflikter uppkomma. Vid bedömning om en handling är rätt kan fokus läggas på konsekvensen, dvs. vad som faktiskt blev effekten av handlingen Fokus kan också ligga på själva handlingen och benämns pliktetik. Den sista varianten benämns sinnelagsetik och lägger fokus på den handlande personens avsikter. En bedömning av en handling ur etiskt perspektiv faller alltid ut i att handlingen var antingen rätt eller orätt. OBS aldrig rätt eller fel. Fel förutsätter att det finns ett facit vilket det inte gör i etiska sammanhang.

38 Konsekvensetik Fokus på effekt… Rätt Orätt Tanke Handling Tid 1 Tid 2
Etiska teorier Konsekvensetik Fokus på effekt… Rätt Orätt Tanke Handling Kommentar: Personen måste alltså alltid vid tiden 1 kalkylera med vad som skall inträffa i tiden efter handlingen. Eftersom det är denna faktiska konsekvens som avgör om en handling är rätt. Bedömningen i kalkylen tar med val av värdepyramid och lojalitetsval. Exempel I föräldrarollen kan vi ibland ställas inför att det femåriga barnet vill cykla över till kompisen på andra sidan den livligt trafikerade gatan. En konsekvensetiker skulle då kunna agera med att förbjuda barnet till det. Värdepyramiden sätter liv och hälsa före självbestämmande och lojaliteten är i första hand på barnet. Trots kortsiktig konflikt tar sig barnet gående på övergångsstället tryggt till kompisen och föräldern (och barnet) kan vid tiden 3 glädjas åt att föräldern var så klok. Tid 1 Tid 2 Tid 3

39 Svårigheter med konsekvensetiken
Etiska teorier Svårigheter med konsekvensetiken Oförutsägbara konsekvenser Det är svårt att i förhand kalkylera med de konsekvenser som faktiskt blir av en handling Relativismen Det som är rätt vi en tidpunkt kan visa sig orätt vid en senare tidpunkt p.g.a de konsekvenser som över tid realiseras Medel-mål problematiken Det kan vara svårt att avgöra det negativa i medlen om dessa uppvägs i det positiva konsekvenserna Kommentar: Skilj rätt och orätt ifrån grad av ansvar juridiskt, socialt och personligt t.ex. skuld. Detta innebär att en handling kan vara orätt men konsekvenser var så oförutsägbara att det inte var rimligt att ta med det i kalkylen. Handlingen var alltså orätt men graden av ansvar mycket liten. Jmf exemplet med barnet och cykling resp.. gå över övergångsstället. När barnet går över övergångsstället råkar en helikopter störta just där!

40 Pliktetik Fokus ligger på den rätta handlingstypen
Etiska teorier Pliktetik Fokus ligger på den rätta handlingstypen Pliktetikern anser att människan är förpliktigad att utföra vissa handlingstyper: Exempelvis Tala sanning Följa lagen Hålla ett löfte Kommentar: Plikten kallar till att följa vissa handlingstyper. Du har gett ett löfte till din partner att barnet under inga omständigheter får cykla till kompisen. Du bedömer inte risker med olika handlingsalternativ. Utan din handling är rätt för du håller ditt löfte.

41 Pliktetik ”Oavsett konsekvenserna över tid och rum
Etiska teorier Pliktetik ”Oavsett konsekvenserna över tid och rum så bedöms handlingen alltid som den rätta” Oavsett de faktiska konsekvenserna är handlingen rätt Handlingen bedöms som rätt vid tid 1 Tid 1 Tanke Handling Effekt Tid 2 Tid 3 Kommentar:

42 Svårigheter med pliktetik
Etiska teorier Svårigheter med pliktetik Okänslighet emot unika situationer Plikterna är för allmänna och tar inte hänsyn till specifika behov eller situationer Risk för ansvarsflykt Plikter kan upplevas som absoluta krav och individen frånsäger sig eget ansvar Handlingars konsekvenser irrelevanta Beslutssituationen förenklas pga. att konsekvenserna inte behöver vägas in Kommentar: Falstaff Fakir: Den som lyder går det väl även om den äpplen stjäl. I exemplet med barnet håller du löftet även om du ser att helikoptern är på väga att störta vid övergångsstället! Som försvar till pliktetiken kan rättviseprincipen framhållas. Lika situation skall bedömas lika. Om avsteg från detta göra av t.ex. en handläggare inom fk. Kan det leda till godtycklighet och rättsosäkerhet.

43 Sinnelagsetik ” Fokus ligger på den handlande personens motiv” Tanke
Etiska teorier Sinnelagsetik ” Fokus ligger på den handlande personens motiv” Oavsett de faktiska konsekvenserna är handlingen rätt Handlingen bedöms som rätt vid tid 1 Tid 1 Tanke Handling Effekt Tid 2 Tid 3 Kommentar: Här ligger fokus på den handlande personen. Det är dennes avsikter eller motiv som är de avgörande komponenterna för om en handling är rätt. I exemplet med barnet och övergångsstället kanske jag låter barnet cykla över för jag har goda avsikter att vara vänlig och inte bråka i onödan. Barnet blir emellertid påkört, men sinnelagsetikern tycker ändå att den gjort rätt för den ”ville så väl”. Jämför med ”snäll” doktor som skriver sjukintyg Sinnelagsetikern anser att aktörens goda motiv är de avgörande för om en handling är rätt

44 Svårigheter med sinnelagsetik
Etiska teorier Svårigheter med sinnelagsetik Egocentricitet Endast den handlandes motiv räknas allt annat är irrelevant Immun emot konsekvenserna Oavsett konsekvenserna är handlingen orätt därför att avsikten var ond eller handlingen är rätt därför att avsikten var god. Svårt veta motiven Svårt att veta en persons egentliga motiv Kommentar: Sinnelagsetiken har inte många akademiska företrädare eftersom dessa argument anses starka mot sinnelagsetiken. Till sista sidan

45 Att inse det rätta –att göra det rätta
Att inse – Att göra Att inse det rätta –att göra det rätta Etik Makt Ansvar Moral ”I realiteten är det ibland ett avstånd mellan etik och moral. Etiken hänger i luften’” ”Ett ideal är att i handling gestalta det man inser är rätt” Kommentar: I vardagen stöter vi ofta på problemet om att vi inser vad vi borde göra men vi har svårt för att i handling, dvs. i moralen gestalta vad vi anser är etiskt rätt. Så länge etiken stannar i individens tanke hjälper det ingen, utan det är först när etiken gestaltas i moralen som den påverkar verkligheten.

46 Att inse – Att göra Att inse – att inte göra Ibland uppstår en klyfta mellan att inse det rätta - etik - och att göra det rätta - moral. Det finns ett antal förklaringar till varför klyftan uppstår. Det finns också redskap för hur man kan överbrygga den. Kommentar: Socrates (400 f. Kr) tillskrivs uppfattningen att när man inser det rätta (etik) så gör man automatiskt det rätta (moral). Många människor betvivlar att människan är så rationell och därför är det intressant att fundera över vad som håller tillbaka respektive bidrar till att etiken gestaltas i en moral. Sokrates

47 Redskap för överbryggning
Att inse – Att göra Redskap för överbryggning - Medveten etik och människosyn - Samvete - Empati - Tidigare erfarenheter - Goda föredömen - Grupptryck - Mod - Energi Etik Makt Ansvar Moral Kommentar: Följande förslag förekommer ofta när frågan om vad som hindrar en individ från att i handling göra det den anser i etik är rätt. Samtidigt kan dessa faktorer fungera som redskap för hur man kan överbrygga klyftan mellan etik och moral. Vilken av komponenterna som man betonar i en given situation är bl.a beroende på den människosyn som man utgår ifrån och delvis från situationen speciella karaktär.

48 Medveten etik och människosyn
Att inse – Att göra Medveten etik och människosyn Genomarbetad och förankrad etik och människosyn ger styrka och argumentativ kraft. Bidrar till att överbrygga skillnaden mellan etik och moral. Kommentar: Humanister som har en stark tilltro på människans förnuft och förstånd framhäver gärna människans rationella kraft. En väl integrerad och rationellt förankrad människosyn är då viktig som redskap för att genomföra i moralen det etik kräver.

49 Att inse – Att göra Samvete ”Samvetet är den inre ”röst” som påtalar att vi skall göra det vi inser är rätt.” Aktivt och tydligt samvete bidrar till att ena etik och moral Med ett svagt eller otydligt samvete finns det risk för passivitet och ett ökat avstånd mellan etik och moral Kommentar: Vårt samvete, överjag eller internaliserade normer (det finns olika benämningar beroende på människosyn) kan vara en stark kraft för att genomföra i moralen det vi i etiken inser är rätt. Samvetet driver oss, det ger inte ro utan påminner oss om vad vi borde göra. På detta sätt är det en positiv kraft. Människan kan emellertid ”slå dövörat” till och inte lyssna på samvetet. Avståndet blir då längre mellan etiken och moralen.

50 Att inse – Att göra Empati Förmåga till inlevelse - medkänsla - i en annan människas föreställningar och känslor kan bidra till överbryggning etik-moral. Saknas empati finns risk för likgiltighet För stor inlevelse kan bli - medlidande - och ge gränsdragningsproblematik Kommentar: Aristoteles (300-talet f.Kr) tillskrivs uppfattning att ”om vi människor kunde leva oss in i andra människors lidande, så skulle vi aldrig kunna utsätta våra medmänniskor det som vi faktiskt utsätter dem för”. Många människosyner poängterar empatin betydelse för handling i etiska och moraliska sammanhang. Viktigt är att skilja mellan medkänsla som innebär att känna med en annan människa och medlidande som är att lida med en annan människa. Medlidande är inte en professionell empatisk relation, eftersom den inte kan sätta gränsen mellan den andre människan och en själv. Aristoteles

51 Tidigare erfarenheter
Att inse – Att göra Tidigare erfarenheter Goda erfarenheter ger styrka att hantera en ny liknande situation och bidrar till att överbrygga etik och moral Med negativa erfarenheter finns risk att man passiviseras Kommentar: ”Man lär av sina misstag” Att människan är påverkad av sina tidigare erfarenheter överbetonar många människosyner, särskilt den psykologiska inriktning som benämns behaviorism. Om vi tidigare har i handling har försökt genomföra det vi i etiken anser är rätt men ständigt misslyckats finns en inlärningskomponent att vi avstår från ett nytt försök. Vi har fortfarande kvar uppfattning i etiken men är inte så benägna att göra nya försök eftersom vi har så dåliga erfarenheter. Omvänt ger positiva erfarenheter oss styrka att ånyo försöka göra det rätta även om vi ser risker och svårigheter i den aktuella situationen.

52 Att inse – Att göra Goda föredömen ”Föredöme är en person som man ser upp till och som kan visa på ett ideal hur man bör handla i olika situationer.” Goda föredömen bidrar till att överbrygga etik och moral Saknas goda föredömen -eller om det bara finns dåliga föredömen- är risken stor för passivitet eller opportunism Kommentar: Att ha någon som ”gått före” kan vara mycket viktigt när man i praktisk handling skall förverkliga etiken. Det är många som berättar om hur viktigt det har varit att ha någon som föredöme när det har varit svårt att genomgöra vissa handlingar. ”Hur skulle den har gjort i denna situation?” – och så har vägledning genom föredömet gett svaret. Saknas däremot föredöme kan individen lätt känna sig vilsen och osäker.

53 Att inse – Att göra Grupptryck ”Gruppen du tillhör ställer uttalade eller outtalade krav på dig.” Om gruppen är tolerant och öppen för dialog kan det bidraga till överbryggning av etik och moral. Risk: Om grupptycket är starkt, intolerant och slutet finns dock risk för gruppanpassning eller passivitet Kommentar: Många människosyner betonar individen starka beroende av gruppen och grupptryckets betydelse för både en individs föreställningar och handlingar. Eftersom i nästan alltid utför handling i relation till en grupp, t.ex. arbetsgrupp är vi lyhörda för gruppens förväntningar på vår handling. Otäcka exempel finns i krigssituationer där soldater gjort ohyggliga handling i strid med deras etik, men grupptrycket har varit så starkt att de ändå utfört dessa handlingar.

54 Att inse – Att göra Mod Genom mod vågar du handla även om konsekvenserna är mycket osäkra. Du vågar utmana en situation. Bidrar till överbryggning etik och moral Feghet ger risk för passivitet, inre blockering och alltför stor följsamhet mot gruppen Kommentar: Att handla innebär ibland att i leva i osäkerhet. Vi har inte någon kristallkula att i förväg veta vilka konsekvenser en handling medför. Det krävs därför mod att utmana osäkerheten och ändå handla. Dansken Sören Kierkegaard som levde under första hälften av 1800-talet har sagt ”Att välja är att förlora fotfästet en liten stund, att inte välja är att förlora sig själv”. Feghet och missmod kan hålla tillbaka handlingen. En allmän inställning hos individen av passivitet likaså ”det går aldrig”, alternativet ”Man vet vad man har men vet inte vad man får”.

55 Att inse – Att göra Energi God energi ger kraft att genomföra handlingar trots motstånd. Bidrar till överbryggning av etik och moral. Brist på energi leder till negativism, uppgivenhet och kraftlöshet. Kommentar: Vi bära alla en kropp och kroppens brist på energi kan hålla oss tillbaka. ”Ja, jag vet vad jag borde göra - men jag ORKAR inte”. Ibland kan just avståndet mellan etik och moral urlaka individen på energi och en negativ spiral påbörjas.

56 Sammanfattning Etik Att inse… Moral Att göra.. Ansvar Makt
Att inse – Att göra Sammanfattning - Medveten etik och människosyn - Samvete - Empati - Tidigare erfarenheter - Goda föredömen - Grupptryck - Mod - Energi Etik Makt Ansvar Moral Att inse… Att göra.. Kommentar: Surra med gruppen. Till sista sidan

57 Etik och människosyn Hur vi i etiken och moralen förhåller oss
Helhetssyn på människan Etik och människosyn Hur vi i etiken och moralen förhåller oss har också att göra med vilken människosyn vi har. Kommentar: Hur vi ser på oss själv och våra medmänniskor har att göra med vår människosyn. Det finns viktiga psykologiska kopplingar mellan hur vi ser på människan och vad vi bedömer är rätt i etiken. Exempelvis om vi anser att människan har en stor förmåga till att fatta självständiga beslut så kommer vi i etiken förmodligen att anse att själv-bestämmande är ett viktigt värde i våra värdepyramider. Omvänt gäller förmodligen också, dvs. om vi anger att individen inte förstår sitt bästa kommer vi att i etiken anse att självbestämmandet har en låg ställning i värdepyramiden och t.ex. individens hälsa eller personliga utveckling är högre värden i värdepyramiden.

58 Perspektiv Helhetssyn på människan Kommentar:
Bild: Hus ur fyra perspektiv: Daggmask - grund Fågel - taket Samma sak/fenomen bild 1 Målaren som ser gavel Brevbärarens som ser långsidan Exemplet tydliggör hur viktigt det är att komma ihåg ifrån vilket perspektiv en beskrivning av ett fenomen är givet.

59 Helhetssyn på människan
Perspektiv - Aspekt Perspektiv är därifrån man betraktar något, ens utgångspunkt. Aspekt är den sida ett fenomen visar sig från givet det perspektiv man valt. Kommentar: När man närmar sig människosynsfrågorna är det viktigt att särskilja mellan perspektiv, dvs. därifrån man ser något och aspekt dvs den sida av fenomenet som visar sig.

60 Människosyn Människosyn innebär den uppfattning som man har om:
Helhetssyn på människan Människosyn Människosyn innebär den uppfattning som man har om: Människans natur Vad människan kan utvecklas till Vad som hindrar henne i hennes utveckling Hur man bäst bistår människan i hennes utveckling Kommentar: Med människosyn menas vanligtvis svaret på ett antal frågor. Svaren kan vara mer eller mindre tydliga men vi bär alla en människosyn som är mer eller mindre medveten för oss. Vilken är människans natur avser att tydliggöra vad det specifikt mänsklig är. Har människan ett förnuft, har hon fri vilja, vilka är hennes basbehov, har hon ett omedvetet, är hon i grunden egoist, osv. Vad människan kan utvecklas till innebär att det finns en vision om vad människans livskvalitet eller totala hälsa kan innebära. Är det välbefinnande kombinerat med social kompetens och en biologisk välfungerande kropp, eller är det att trots ångest och svårigheter söka vara äkta mot sig själv och inte leva i självbedrägeri. Här finns många förlagor bland olika människosyner om vad svaret skulle kunna vara. I människosyn inbegrips också vad som hindrar människan att nå livskvalitet eller total hälsa. Olika människosyner lägger tonvikten olika i detta svar hos individen alternativ i hennes miljö eller samhället. Exempelvis så betonar en marxistisk människosyn samhällets roll, medan en renodlad biologisk syn fokuserar människans kropp. Den sista fråga när det gäller människosynen söker ge svaret på vilka redskap eller medel människan kan tillgripa för att överbrygga avståndet mellan hennes aktuella livssituation och den vision om livskvalitet som finns. Många förslag finns här, t.ex. människan skall använda sitt förnuft eller fria vilja, att andra människor radikalt ändrar sin påverkan på individen, att hon skall gå i psykoterapi, få ett arbete, ta en viss medicin eller komma till tro. Svaren är många…

61 Reduktionistisk människosyn
Helhetssyn på människan Reduktionistisk människosyn En reduktionistisk människosyn förklarar människan genom en enda förklaringsmodell. Exempelvis genom antingen: - Biologi - Livshistoria - Kulturvarelse Kommentar: En reduktionistisk människosyn renodlar bara ett perspektiv vid svaren på människosynsfrågorna. När man skall förklara eller förstå en annan människan så utgår man från ett perspektiv. Jmf bilden med daggmasken, etc. John Cleese i TV-serien ”Forteyely Towers” använder sig av detta när hans ”medhjälpare ” Manuel inte lyckas så bra i samarbetet dem emellan. Johns synsätt på Manuel är enkelt: ” Han kommer från Barcelona Att allt är tydliggjort genom det kulturella perspektivet synsätt….

62 Totaliseringsmisstaget
Helhetssyn på människan Totaliseringsmisstaget Genom att enbart förklara eller förstå människan genom ett enda perspektiv, totaliserar detta perspektiv och endast en aspekt av människan tydliggörs. T ex. ”Han är sådan för att han har en tidig störning.” ”Hon fungerar så för att hon kommer från Irak.” Kommentar: De som kritiserar en reduktionistiskt synsätt framhåller att reduktionismen begår det s.k. Totaliseringsmisstaget. Detta innebär att reduktionisten totaliserar sitt perspektiv och därmed aspekt som det enda giltiga perspektivet och aspekten. Jmf igen daggmasken, etc.

63 Helhetssyn på människan
Existentiellt perspektiv Helhetssyn omfattar idealt samtliga perspektiv Ekologiskt perspektiv Kulturellt perspektiv Samhällsperspektiv Socialpsykologiskt perspektiv Organisatoriskt perspektiv Kommentar: Helhetssynen föreslår att följande perspektiv tillämpas på individen. Det är viktigt att försök få fram aspekter från alla perspektiven som tillsammans ger en helhetsbild av en människans situation. Individ perspektiv Biologiskt perspektiv

64 Helhetssyn på människan
knutpunkt i ett relationsfält Kommentar: Helhetssynen på människan anser att man bör ta in så många olika perspektiv som möjligt för att få tillgång till många aspekter på människan eller den aktuella människan. Därmed har man en ödmjukhet för det komplexa i en människans situation. I realiteten kan man endast närma sig detta ideal så långt det är möjligt, pg.a begränsningar i tid och förmåga , Men det är ändå ett annat förhållningssätt till människan.

65 Biologiskt perspektiv
Helhetssyn på människan Biologiskt perspektiv ”Kroppsligt tillstånd” ”Medicinska faktorer” Kommentar: Utifrån det biologiska perspektivet framhålls människans kroppsliga tillstånd. Här kan olika medicinska bidrag vara av stor vikt.

66 Individ perspektiv ”Individens upplevelsevärld” ”Hemliga rum”
Helhetssyn på människan Individ perspektiv ”Individens upplevelsevärld” ”Hemliga rum” Kommentar: Ur individperspektivet är det viktigt att ta fram individen upplevelsevärld. Vad tänker och tycker den själv. Kan det finns omedvetna nivåer som inte kommer fram i samtalet eller helt enkelt ”hemliga rum” som inte individen vill delge andra eller myndighetspersoner.

67 Socialpsykologiskt perspektiv
Helhetssyn på människan Socialpsykologiskt perspektiv ”Relationer” ”Primärgrupp” ”Sekundärgrupp” ”Upplevelse av relationer” Kommentar: Ur socialpsykologiskt perspektiv är individen relationer med andra människor, s.k. Primärgrupp (familj) och sekundärgrupp (arbetskamrater). De aspekter som kan tydliggöras är individens relationer och upplevelse av relationer med de människor som finns i dennes närhet.

68 Organisatoriskt perspektiv
Helhetssyn på människan Organisatoriskt perspektiv ”Arbetssituation” ”Arbetsplatsens informella formella krav” ”Yrkesroll” ”Ansvar” Kommentar: Ur organisationsperspektivet framkommer hur individens arbetssituation kan vara och upplevas. Arbetsplatsens informella och formella krav. Individens roller och ansvarsområden.

69 Samhällsperspektivet
Helhetssyn på människan Samhällsperspektivet ”Lagar och förordningar” ”Arbetsmarknad” ”Utbildningsmöjlighet” Kommentar: Samhällsperspektivet kan tydliggöra viktiga aspekter om lagar och förordningar som är tillämpliga på individens situation. I vilken sektor av samhället arbetar individen och hur ser arbetsmarknaden ut för denna sektor är andra aspekter som kan vara av av betydelse.

70 Kulturellt perspektiv
Helhetssyn på människan Kulturellt perspektiv ”Man – kvinna” ”Generation” ”Etnisk tillhörighet” Kommentar: Kultur är ett vagt begrepp och man beskrivas ur många aspekter, t.ex. ur manligt/ kvinnligt, generationer, arbetsgivare eller geografisk. Vanligt är den kulturella skillnaden mellan svenskar och invandrare. Att ta fram dessa olika kulturella aspekter är också en viktig uppgift i en helhetssyn.

71 Ekologiska perspektivet
Helhetssyn på människan Ekologiska perspektivet Hemmiljö Arbetsplatsens miljö Bostadsmiljö - kommunikation Kommentar: Det ekologiska perspektivet innebär att individens ekologiska livsmiljö behöver tydliggöras. Hur ser arbetsplatsens miljö ut, hemförhållanden, ja över huvudtaget den livsmiljö som individen vistas i.

72 Existentiellt perspektiv
Helhetssyn på människan Existentiellt perspektiv ”Meningsfullhet” ”Identitet” ”Livsåskådning” ”Religion” Kommentar: Det existentiella perspektivet framhåller individens inställning till livsfrågorna. Aspekter som kan tydliggöras är exempelvis Kan individen sätta in sin livssituation i något meningsfullt sammanhang (KASAM), tror individen på något liv efter döden, vilken identitetsuppfattning har individen, hur ser den på olika etiska frågeställningar, etc.

73 Helhetssyn - perspektiv
Helhetssyn på människan Helhetssyn - perspektiv Social- psykologiskt Kulturellt Existen- tiellt Samhälls Individ Organisa- toriskt Biologiskt Ekologiskt Kommentar: Slutligen sammanfogas de olika perspektiven och därmed aspekterna till ett helt. Viktigt är att individens egna uppfattningar om de olika perspektivet medtages i denna helhetsbild.

74 Etik - länkkarta Innehåll: Första sidan Tre etiska problemområden
Etiska grundbegrepp Etisk plattform Etiska teorier Att inse det rätta - att göra det rätta Helhetssynen på människan Kommentar: Länkkartan fungerar enbart i bildspelsläget. Intentionen är att du snabbt ska kunna ta dig till ett specifik delområde inom etikavsnittet.