Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.

En presentation över ämnet: "Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället."— Presentationens avskrift:

1 Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället mäta energi genom att säga att en bil drar ca 1 liter bensin per mil.  Våra egna kroppar använder sig också av kemisk energi. Men till skillnad från bilen kan vi inte äta bensin. Våra kroppar är konstruerade så att de kan fungera på de näringsämnen som finns i vår mat: 

2 Mat, motion och hälsa Hälsa – vad är det? Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är det när vi mår bra både fysiskt, psykiskt och socialt, alltså hur vi ser på hela vår livssituation. Sambandet mellan mat, motion och hälsa är känt sedan länge. Våra matvanor – vad vi äter, när och hur WHO grundades WHO:s författning slår fast att organisationens syfte är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt.[

3 Ungefär hälften av den energi du får i dig går åt till att hålla rätt
När du går, tränar eller sover - ja hela tiden - förbrukar du energi. Då behöver du också tillsätta energi i form av mat. Ungefär hälften av den energi du får i dig går åt till att hålla rätt kroppstemperatur och hålla igång de inre organen. Resten används till arbete, lek och motion Energi mäts i: Kilojoule (kj) Megajoule(Mj) och Kilokalorier (Kcal) 1 Kcal = 4,184 kj 1 kj =0,24 Kcal 1 Mj = 1000Kj

4 Hur mycket energi behövs?
Behovet av energi beror bland annat på ålder, kön, kroppsstorlek, typ av arbete, motionsvanor och klimat. Även när vi sover förbrukas energi. För att ta reda på sitt eget enrgibehov räknar man BMR = Basal Metabolic Rate är ett uttryck för hur mycket energi (kcal eller kJ) kroppen gör av med i viloläge, det vill säga hur mycket energi som kroppens organ behöver för att fungera på ett korrekt sätt (tabell finns exFlicka10-18 år12,2 x Vikt Man multiplicerar sedan sitt BMR med ett PAL värde (aktivitets faktor) ex tvätta och klä sig ger 2,5 det finns en hel skala.

5 Vi får energi från? Kolhydrater 50-60E % per dag 1g ger 4 kcal
Protein E% per dag 1g ger 4 kcal Fett E% per dag 1g ger 9 kcal Alkohol  Även från alkohol får vi energi den har ett relativt högt energiinnehåll, nästan lika mycket som fett, och det ger nästan ingen mättnadskänsla. Det är därför väldigt lätt att öka sin vikt genom att dricka alkohol. Vi kommer inte att granska alkohol senare utan nöjer oss med att konstatera att små mängder alkohol kan vara nyttigt för kroppen, speciellt för att hålla hjärta och kärl rena. Men det räcker med en kapsyl om dagen. Stora mängder alkohol är direkt skadligt både för nervsystemet, hjärnan, levern och många andra organ. Dessutom är alkoholkonsumtion som sagt ypperligt om man vill gå upp vikt. Protein, fett och kolhydrater innehåller kol och kan förbrännas i kroppen och ge energi. All energi kommer från solen fotosyntesen koldioxid+vatten+solenergi ger kolhydrat+glukos+syre

6 Kolhydrater Kolhydrater Kolhydrater är en viktig energikälla.
Kolhydrater finns i livsmedel från växtriket i tre olika former: Stärkelse Kolhydrater Socker Kolhydrater är det näringsämne som snabbast tas upp av kroppen och lättast omvandlas till energi och är därför det näringsämne som ger den högsta prestationsförmågan. Det kan ge mycket höga energimängder under kort tid. Kolhydrater är också det enda bränsle som hjärnan accepterar. De kallas kolhydrater på grund av att de är uppbyggda av kol, väte och syre i nästan samma proportioner som vatten (hydor betyder vatten på grekiska). De indelas i – enkla sockerarter (monosackarider): glukos, fruktos och galaktos -*-, – sammansatta sockerarter (disackarider): sackaros, maltos och laktos-*-*-* – polysackarider: stärkelse och kostfibrer -*-*-*-*-. Sammansatta måste spjälkas till enkla för att vi ska kunna tillgodogöra oss dem. Däremot är kroppens förråd av kolhydrater relativt litet och behöver fyllas på varje dag. Genom att äta extra mycket kolhydratrik kost kan man dessutom få kroppen att öka sina lager med upp till tre gånger. Det kallas att man kolhydratladdar och är standard för alla idrottsmän inför tex ett maratonlopp. Eftersom kroppen är listig använder den sig av det näringsämne som passar bäst. Hjärnan får alltså alltid kolhydrater. Musklerna däremot styrs om till kolhydratförbränning vid hård belastning och till ökad fettförbränning vid lägre belastning. Stärkelserika livsmedel som pasta, bröd, ris, frukter, etc är den vanligaste typen av kolhydrater i vår föda. De innehåller en större mängd långsamma kolhydrater och ofta mycket fibrer. De flesta fibrer ger inte någon energi eftersom vår kropp inte kan tillgodogöra sig den. Men de har ändå en stor betydelse för hu vi mår. Fibrer binder vatten och får tarmarna att arbeta och hålla sig i trim. De gör att vi undviker förstoppning och ger avföringen bra konsistens. Men för mycket fibrer kan ge gaser och lös avföring så överdriv inte. Kostfibrer

7 Var hittar man kolhydrater?
Stärkelse Socker Pasta, mjöl,gryn, bröd och potatis Kostfibrer Generellt gäller att ju mer sammansatt och komplicerad en kolhydrat är desto längre tid måste kroppen jobba med den innan den kan tas upp av tarmarna och tas upp i blodet. Ju mer långsamma kolhydrater, som tex frukt, grönsaker, pasta, ris, etc vi äter desto jämnare blir alltså blodsockernivån i blodet. Dessutom tar det längre tid innan magen och tarmarna är färdiga med sitt jobb och kan signaler att de är hungriga. 1. Socker vi äter ca 40kg synligt och osynligt socker per person och år det motsvarar ca 35 sockerbitar per dag. Sockerhalten i frukt och bär är ca 12-18% i raffinerat ca 99%. 100g ljus chokladkaka innehåller 2310kj (552 kcal). Det är lika mycket energi som 1 kg apelsiner eller 1 kg morötter 2. stärkelse är växternas energireserv. Är uppbyggt av glukos har den största betydelsen av energitillförseln. Stärkelse spjälkas till glukos i matspjälkningskanalen. När frukt och bär mognar omvandlas stärkelse till socker. 3 kostfibrer är uppbyggda av glukos, de kan bara till en liten del sönderdelas under matspjälkningsarbetet. All fiberrik mat måste tuggas väl vilket stimulerar saliven att komma igång även mag- och tarmsaft kommer igång. För att en vara ska få kallas fiberrik måste den innehålla mer än 6g fibrer per 100g. För att man ska få skriva ”innehåller kostfibrer” krävs ett innehåll av mer än 3% per 100g. När kroppen får en förhöjd blodsockernivå från kolhydraterna och insulin utsöndras så lagras blodsockret i första hand i muskelceller och i levern. En viss del går dessutom till fettcellerna för att förbereda dem på att lagra fett. Men det är inte förrän både muskler och lever är fullagrade som blodsocker omvandlas till fettsyror och lagras i fettcellerna, dvs om man har ett lagom tillflöde av kolhydrater och därmed blodsocker så byggs det inte upp fettlager av kolhydraterna. Snabba kolhydrater som socker, vetemjöl, etc ger en snabb höjning av blodsockernivån, en ökad fettinlagring och en kort period av mättnad. Långsamma kolhydrater däremot ger en långsammare blodsockerhöjning, en mindre fettinlagring och en längre period av mättnad. Frukt, bär, läsk, kakor och mjölk Frukt, grönsaker, grovt bröd.

8 Kolhydraternas viktigaste roll…………….
Ge energi, energireserv Underhålla blodsockerhalten Är en viktig energigivare för Centrala Nerv Systemet Spara på protein Ge tillräckligt med kostfibrer För att minska fettintaget Om det uppstår ett underskott på kolhydrater så signalerar hjärnan till muskler och andra organ att växla om till att bara använda fettsyror och proteiner som bränsle medan kolhydraterna sparas till hjärnan. Underskott på kolhydrater, dvs lågt blodsocker, innebär därför att hjärnan inte fungerar perfekt. Det brukar ofta yttra sig som koncentrationssvårigheter eller dåligt humör och kort stubin. Kolhydraterna bryts ner på följande sätt: 1 enzymet amylas börjar spjälkningen av polysackariderna. 2. i tolvfingertarmen spjälkas största delen med hjälp av bukspottsamylas till dess att bara disackariderna maltos, sackaros och laktos återstår. 3. disackariderna bryts ner av ensymerna maltas, sackaras och laktas till monosackarider. 4 slutresultatet av di- och polysackardernas spjälkning blir glukos, fruktos och galaktos som efter absorption transporteras via blodet till levern. Om det saknas kolhydrater i kroppen kan vissa aminosyror, liksom glycerol och mjölksyra omvandlas till glykos. Kolhydrater är en molekyl av kol och väte (hydrat). De enklaste formerna av kolhydrater kallas monosackarider och är rena sockerarter, tex druvsocker och fruktsocker. Om man äter den här typen av kolhydrater så passerar de magen mycket fort och tas upp i blodet så fort de når tarmarna. När de kommer ut i blodet så känner kroppen den ökade blodsockerhalten och frigör en stor mängd insulin som gör att cellerna och levern tar upp och lagrar blodsockret och att fettcellerna gör sig redo att ta emot och lagra fettsyror.

9 Protein behövs för……….. Bygger upp muskler
Underhåller kroppens celler (bilda hormoner och enzymer) Ger energi när det finns för lite kolhydrater och fett Bygger upp immunförsvaret Proteiner är kroppens byggstenar. Det är de som gör att cellerna kan utföra olika uppgifter, att de kan kommunicera med varandra, att vi kan tänka, etc. Det är proteinerna som gör att musklerna fungerar och att vi har ett immunförsvar. Namnet protein kommer från det grekiska ordet protos som beteyder den förste. Protein finns i alla vävnader och i alla kroppsvätskor. Varje individ har sin speciella kombination. Vidmatspjälkningen sönderdelas protein stegvis till sina minsta beståndsdelar aminosyror. Det är et 20 tal aminosyror i kroppen so kopplas till varandra och bygger upp kroppens egna proteiner. Det finns 8-9 st som kroppen inte kan omvandla de kallas essentiella (livsnödvändiga). Proteiner används ständigt för att bygga upp och reparera celler, för att bygga nya proteiner, hormoner, enzymer. De används för att hålla fast syret i de röda blodkropparna. De används till allt. Det är bara de proteiner som inte används för detta dagliga byggarbete som används till att producera energi. Om kolhydraterna tar slut under ett hårdare träningspass växlar kroppen först om till att använda proteiner som energikälla. Efter hand som fettförbränningen startar tar den sakta över proteinets roll till den når sin maxkapacitet. Protein är också den sista reserv kroppen använder vid svält. När all annan näring tar slut börjar kroppen bryta ner sina egna muskler. Proteiner finns i många typer av livsmedel. De mest proteinrika är mjölkprodukter, ost, kött, fisk, men också i ärtor, linser, bönor och i bröd och även till viss del i pasta. Protein är uppbyggt av tjugo olika aminosyror. Åtta av dessa kan kroppen inte själv bilda utan de måste tillföras i maten. De kallas essentiella aminosyror. Proteiner som innehåller alla essentiella aminosyror i lämpliga mängder kallas för fullvärdiga. De hittas framför allt i kött (inklusive fisk kyckling och skaldjur), mjölkprodukter, ost och ägg.

10 Protein är uppbyggt av….
20 Aminosyror 9 är essentiella (livsnödvändiga) De övriga 11 tillverkas i kroppen Finns i både djur och växtriket Om man helt slutar äta proteiner så betyder det alltså att cellerna i kroppen inte längre kan tillverka alla proteiner som behövs och vi kommer då att dö inom någon månad.   Men för att kunna tillgodogöra sig proteiner måste kroppen först bryta ner (spjälka) proteinerna. Först av allt måste alltså maten, kanske en bit kött, fördelas till enskilda proteinmolekyler. Detta görs av tänderna i munnen och i magen och kan ta relativt lång tid. Därefter måste de delas upp i aminosyror i tarmen. Men proteinerna är väldigt stora och kan innehålla många aminosyror så även detta tar tid. Proteiner är alltså relativt "långsamma" näringsämnen.  Alla aminosyror består av kväve, kol, väte och eventuellt någon annan atom. När aminosyror bryts ner till bränsle betyder det att kvävet måste tas bort. I cellerna bildas ammoniak som transporteras till levern som gör om det till urea, dvs grunden i urin.

11 2 olika protein???? Animaliskt protein innehåller alla essentiella amnisyror kallas därför FULLVÄRDIGT protein. Vegetabiliska innehåller inte alla essentiella aminosyror och måste därför kombineras ex bönröra (humus) och majsbröd.

12 Fett behöver vi för……. Ger energi och är energireserv (kan lagras hur mycket som helst) Låter kroppen tillgodogöra sig de livnödvändiga fettsyrorna omega-3 och -6 Tillför kroppen de fettlösliga vitaminerna A-D-E-K Isoleringsmaterial Ingår i cellmembranen Fett är mycket viktigt för att kroppen ska fungera. Fettet tillför kroppen vitaminer (A, D, E och K) som bara kan lösas i fett, det fungerar som en mycket bra energikälla, det bygger upp cellernas väggar och de är speciellt viktiga i hjärnan och nervsystemet.  Dessutom lyfter det fram smakämnena och får maten att smaka gott och fungerar som kroppens stötdämpare. Det skyddar inre organ, det fungerar som stötdämpare i fotsulor, handflator, fingrar, för att inte nämna sittfläsket. Utan fett skulle all fysisk kontakt med yttervärlden vara smärtsam.

13 Olika fettsorter……… Fleromättat fett ex lax Mättade fetter ex smör
Enkelomättade fetter ex olivolja Fett består normalt av tre långa kedjor av kol-väte. Dessa kedjor hålls i toppen ihop av en molekyl som är specialgjord för att hålla ihop kol-väte kedjor.  Om alla kol-väte kedjor är perfekt raka så kallas fetterna mättade. De har en förmåga att klumpa ihop sig som tändstickor i en tändsticksask och är därför relativt stela i  kylskåsptemperatur. Normalt äter vi alldeles för mycket av mättade fetter i Sverige.  Ett enkel-omättat fett saknar en väteatom i en av kol-väte kedjorna. Den kol-väte kedjan blir då lite krokig och fetterna kan inte ordna sig i lika fina rader, de blir inte lika stela utan är oftast flytande i kylskåpstemperatur. Om mer än en kolatom saknar väteatomer så kallas fettet fleromättat. Fleromättat fett håller sig flytande i riktigt låga temperaturer. Det gör bland annat att cellerna blir smidiga. Fisk från kalla vatten innehåller speciellt mycket fleromättade fetter. Hade de innehållt mättade fetter skulle de blivit orörliga i det kalla havsvattnet. Vissa av de fleromättade, tex Omega-6 och speciellt Omega-3 är livsnödvändiga och mycket nyttiga. Mättat fett hittar man i produkter som är stela i kylskåpet som tex smör, ost, ister, charkuterivaror och kokosfett. Enkelomättat fett hittar du tex i olivolja, rapsolja, nötter, avokado. Fleromättat fett hittar man i solrosolja, majsolja, fet fisk och till viss del i bordsmargarin.

14 Det var våra tre energigivare.
För att de ska fungera behövs ………. Vitaminer och Mineraler Man kan säga att de har samma funktion som när man vrider om nyckeln för att starta bilen eller kickar igång mopeden. De gör att det tänder till.

15 Vitaminer B C A D E K Vattenlösliga Fettlösliga

16 Vattenlösliga vitaminerna
B finns i magert kött, leverpastej och i fullkornsmjöl. B- vitamin behövs för: Hud och aptit, bilda blodkroppar och tillväxten. C finns i paprika, nypon, jordgubbar och broccoli. C- vitamin behövs för: bilda kroppsvävnader, tillgodogöra sig järnet i maten och skapa motståndskraft mot infektioner Rökning orsakar mest problem för vitamin C.C-vitamin är en av kroppens viktigaste antioxidanter. Antioxidanter är kopplade till att förebygga en rad sjukdomar. Ju mer du röker, desto mer C-vitamin du förlora din vävnad och blod. Men din kropp behöver mer C-vitamin för att motverka de skador som rökning orsakar dina celler. För att kompensera denna störning, behöver en rökare att öka sin C-vitamin intaget till ungefär 2000mg per dag. Detta kan inte uppnås enbart med diet, så ett tillägg behövs. Endast människa och marsvin saknar förmåga att själv bilda C-vitamin. B12 behövs bl a för "protein- och fettillverkningen", produktion av röda blodkroppar samt nervsystemets funktion. Om du är vegetarian eller vegan bör du vara uppmärksam. B12 finns nästan enbart i animalisk kost. Vi människor jämför oss ofta med djur som lever på vegetabilisk föda, t ex gorillorna, men de får sitt B12-behov tillgodosett genom att äta sin avföring. Vitamin B12 lagras i levern och återanvänds och symtom kan visa sig först efter 5 år eller mer. Men du som är vegetarian eller vegan kan täcka ditt behov genom att äta alger och fermenterade grönsaker regelbundet De lagras inte utan måste därför helst tillföras varje dag.

17 Fettlösliga vitaminerna
A finns i morötter och lever A –vitamin behövs för: tillväxten, skymmningsseendet och öka motståndskraft mot infektioner D finns i lax, makrill,ägg skapas även i huden i solsken D –vitamin behövs tillsammans med kalk för: skelett och tänder E finns i nötter och solrosolja E –vitamin behövs för: skyddar fleromättade fettsyror mot nedbrytning i vävnaderna K finns i mörkgröna bladgrönsaker, lever, avokado K –vitamin behövs för: blodets koagulering

18 Mineraler …………….. Kalcium finns finns i: mjölk, spenat
Bra för bilda skelett, blodets koagulering. Fosfor finns i: nötkött, ägg, fisk Bra för att bilda skelett, kolhydraternas nedbrytning Järn finns i: blodpudding, bönor och linser Behövs för bilda röda färgämnet (hemoglobin) Natrium finns i: bordssalt, salta snacks Behövs för vatten och syrabalansen i kroppen

19 Det finns många mineraler……
Jod finns i: musslor, räkor Behövs för bilda sköldkörtelns hormoner Fluor finns i: vissa mineralvatten, tandkräm med fluor Behövs för stärker tandemaljen Selen finns i:hummer och musslor Behövs för imunförsvaret Zink finns i: nöt och viltkött, havregryn Behövs för snabbare såräkning, barns tillväxt.

20 Är ni noga med vad ni äter?
Jag är noga med vad min hund äter? Jag tycker om kött men ibland får jag olja för pälsen Hundfoder och dess egenskaper Hundfoder är testat och utformat för att ge din hund så näringsriktig kost som det bara går. Hundfoder är till för att ge din hund energi samtidigt som det ska hjälpa denne att växa och utvecklas. Hundfoder kan man blanda själv utifrån olika råvaror. Se bara till att inte ge för stor mängd, samt att din hund inte får i sig någonting som kan vara farligt. Vissa hundar lider av allergier. Då bör du rådfråga din veterinär innan du blandar eget hundfoder.

21 Mer information http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo

22 Fakta hämtad från…… Hem och Konsumentkunskap ISBN 978-91-7306-764-5
Ät bäst ISBN