Möten med akademins värld Staffan Andersson Uppsala universitet.

En presentation över ämnet: "Möten med akademins värld Staffan Andersson Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 Möten med akademins värld Staffan Andersson Uppsala universitet

2

3 Föreläsningen är flyttad. Gå till Betty Pettersson.

4 In the end, a Discourse is a ”dance” that exists in the abstract as a coordinated pattern of words, deeds, values, beliefs, symbols, tools, objects, times, and places… (Gee, 2005) Discourse

5 W X Q

6 Figured world By ”figured world”, then, we mean a socially and culturally constructed realm of interpretation in which particular characters and actors are recognized, significance is assigned to certain acts, and particular outcomes are valued over others.” Holland et al (1998) Identity and Agency in Cultural Worlds

7 Vi samlas klockan åtta vid EBC. Vi samlas klockan åtta vid EBC.

8 Figured world By ”figured world”, then, we mean a socially and culturally constructed realm of interpretation in which particular characters and actors are recognized, significance is assigned to certain acts, and particular outcomes are valued over others.” Holland et al (1998) Identity and Agency in Cultural Worlds

9 Vad oroar de sig över?

10 Möta akademin Klara av studierna Klara av vardagen Välja rätt

11 Trivas vid akademin Klara av studierna Klara av vardagen Hitta rätt

12

13 Kulturmedvetenhet - Akademins kultur synliggörs, förklaras och anpassas. Personliga möten - Studenter skapar relationer och bygger kontaktnät. Studentaktivitet - Studenter tränas att samarbeta, hjälpa varandra och lära tillsammans. Framåtpekande - Aktiviteter leder vidare och förbereder inför framtiden. Helhetsperspektiv - Aktiviteter hänger samman. Alla arbetar mot samma mål.

14 Figured world By ”figured world”, then, we mean a socially and culturally constructed realm of interpretation in which particular characters and actors are recognized, significance is assigned to certain acts, and particular outcomes are valued over others.” Holland et al (1998) Identity and Agency in Cultural Worlds

15 Vem blir man sedd som?

16 Maskulinitet Ibland bemöts jag annorlunda för att jag är tjej, av föreläsare och kurskamrater. Det handlar mest om förväntningar. De förväntar sig inte att man ska vara lika duktig på matematik och teknik och därför måste man anstränga sig dubbelt så mycket för att överbevisa dem. Och då gör man mer jobb men får mindre uppskattning för det. Läraren I trodde inte på mig när jag sa att servern låg nere och jag inte kom åt uppgifterna vi skulle göra under labben, läraren uttryckte sig som om jag bara inte var teknisk nog för att förstå hur jag skulle göra. När en manlig student sa samma sak två minuter senare så trodde läraren på honom. Kvinnliga studenter upplever att de värderas och behandlas som om de är mindre kunniga och i större behov av hjälp än manliga medstudenter.

17 ”Svensk” Jag bär slöja och har någon enstaka gång känt fördomar om att jag kanske inte kan lika mycket som de andra. Men det är inget som har stoppat mig. En lärare påpekade att jag och en annan kurskamrat förmodligen skulle fuska och kopiera en annan grupp. Både jag och min kurskamrat är invandrare, den andra gruppen som han trodde vi skulle kopiera var svenskar. det komiska var att det egentligen var tvärtom. Vi hjälpte den andra gruppen och de blev klara med uppgiften innan oss. Studenter utan en “svensk” bakgrund upplever att de värderas och behandlas som om de är mindre kunniga och har en större tendens att bryta mot regler.

18 Figured world By ”figured world”, then, we mean a socially and culturally constructed realm of interpretation in which particular characters and actors are recognized, significance is assigned to certain acts, and particular outcomes are valued over others.” Holland et al (1998) Identity and Agency in Cultural Worlds

19 Yt- och djupinlärning Ytinlärning Fokus på att memorera. Tonvikt på transmission. Ofta extern motivation. Djupinlärning Fokus på att förstå. Tonvikt på konstruktivism. Ofta intern motivation. Marton, F. & Säljö, R. (1976).

20 Ytinriktning Djupinriktning Ökad tendens att använda strategin Studieår

21 Varför förändras strategierna? Jag läste mer kurslitteratur förr, men filtrerar bättre nu. Löser fler gamla tentor. Jag är bättre på att ta upp stora mängder med information. Jag tycker att jag hela tiden blir bättre på att ta in information snabbt. Jag blir mer effektiv och mer strukturerad. Man vänjer sig att ta in mycket information på kortare tid, anledningen för mig är att jag lägger större fokus på undervisningen än vad jag tidigare gjort.

22 Varför förändras strategierna? Förändringen drivs av: Behov att hantera stora informationsmängder. Fokus på examination och tentamensläsning. Spridning av tekniker för ytinriktat lärande – av lärare, studievägledare och äldre studenter.

23 Akademins värld kan vara svårbegriplig om man inte redan är inne i den.

24