Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Genetiska och molekylärbiologiska aspekter på CELIAKI – GLUTENINTOLERANS Posterarbete, Biokemi 1 VT 2009, Göteborgs Universitet Annica Andersson och Elizabeth.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Genetiska och molekylärbiologiska aspekter på CELIAKI – GLUTENINTOLERANS Posterarbete, Biokemi 1 VT 2009, Göteborgs Universitet Annica Andersson och Elizabeth."— Presentationens avskrift:

1 Genetiska och molekylärbiologiska aspekter på CELIAKI – GLUTENINTOLERANS Posterarbete, Biokemi 1 VT 2009, Göteborgs Universitet Annica Andersson och Elizabeth Fredriksson REFERENSER 1. Wolters, VM. and Wijmenga, C. (2008) Genetic background of celiac disease and its clinical implications, American Journal of Gastroenterology 103:190-195 2. Hamer, RJ. (2005) Coeliac disease; background and biochemical aspects, Biotechnology Advances 23:401-408 3. Van Heel, DA. (2005) Genetics in coeliac disase, Best Practice & Resarch Clinical Gastroenterology 19:323-339 4. Bethune MT. and Khosla, C., (2008) Parallels between pathogens and gluten peptides in celiac sprue, PLOS Pathogens, 4:1-15 5. Alaedinin, A. and Green, PHR., (2008) Autoantibodies in celiac disase, Autoimmunity 41:19-26 6. Online Mendelian Inheritance in Man (OMIM), Celiac disease, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/dispomim.cgi?id=212750 (accessed May 5th 2009) REFERENSER 1. Wolters, VM. and Wijmenga, C. (2008) Genetic background of celiac disease and its clinical implications, American Journal of Gastroenterology 103:190-195 2. Hamer, RJ. (2005) Coeliac disease; background and biochemical aspects, Biotechnology Advances 23:401-408 3. Van Heel, DA. (2005) Genetics in coeliac disase, Best Practice & Resarch Clinical Gastroenterology 19:323-339 4. Bethune MT. and Khosla, C., (2008) Parallels between pathogens and gluten peptides in celiac sprue, PLOS Pathogens, 4:1-15 5. Alaedinin, A. and Green, PHR., (2008) Autoantibodies in celiac disase, Autoimmunity 41:19-26 6. Online Mendelian Inheritance in Man (OMIM), Celiac disease, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/dispomim.cgi?id=212750 (accessed May 5th 2009) MOLEKYLÄR PATOGENES Gluten består av peptiderna gliadin och glutenin. Peptiderna kan inte spjälkas fullständigt av de gastrointestinala proteaserna eftersom peptiderna innehåller mycket prolin och glutamin som ger dem stabilitet,de har även disulfidbindingar som gör dem svårlösliga i vatten [4]. Gliadinpeptiderna anses vara immunotoxiska vid celiaki, vilket beskrivs i figur 1. Gliadin transporteras över tarmepitelet i tunntarmen via en okänd mekanism. När gliadin nått lamina propria aktiveras det endogent av transglutaminas 2 (TG2), vilket innebär att vissa glutaminsidokedjor deamideras till glutaminsyra [4]. TG2 som uttrycks i tarmepitelet är inaktivt under normala förhållanden och aktiveras vid cellulär skada, men varför detta sker vid celiaki är inte klarlagt [5, 6]. När TG2 modifierar gliadinerna resulterar det i att de blir negativt laddade vilket ökar deras affinitet för HLA-DQ2 och -DQ8-molekylerna (se ”Genetiska aspekter på…”) på antigenpresenterande celler (APC) [1]. Dessa celler kan sedan aktivera gliadinspecifika T-celler som i sin tur aktiverar bl.a. B- celler som producerar antikroppar mot gliadin, inflammation startas genom det koordinerade immunsvaret mot gluten [4]. B-celler kan även producera autoantikroppar mot TG2 om de tar upp gliadin och TG2 som ett komplex och aktiveras av gliadinspecifika T- celler. Celiaki kännetecknas just av autoantikroppar mot TG2 [5]. FRAMTIDA FORSKNING Idag är den enda behandlingen av celiaki att avstå från gluten i kosten livet ut. Att utveckla behandling mot celiaki är önskvärt, några spår där forskning bedrivs är t.ex. oral tillförsel av glutennedbrytande enzym och farmakologisk inhibering av transglutaminas 2, se figur 1 [4]. Forskare försöker även ta fram vetesorter som inte innehåller gluten, med hjälp av RNA-interferensteknik [2]. SAMMANFATTNING Celiaki påverkar ca 1% av den västerländska populationen och är ett sjukdomstillstånd där intag av gluten, som finns i vete, råg och korn, orsakar inflammation i tarmslemhinnan. Tunntarmens yta är täckt med fingerlika utskott vilka skadas av inflammationen och därmed försämras kapaciteten att absorbera näringsämnen [2]. Malabsorption av föda kan i sin tur resultera i ett antal allvarliga komplikationer, såsom benskörhet, järnbrist och hämmad tillväxt hos barn. Dermatitis herpetiformis är en hudsjukdom som ger upphov till blåsor och klåda och är vanlig i förening med glutenintolerans [2]. Uppkomst och utveckling av glutenintolerans beror dels på genetiska faktorer men även på miljöfaktorer och idag är det främst vuxna som får diagnosen [6]. GENETISKA ASPEKTER PÅ CELIAKI Medan gluten är den främsta miljöfaktorn menas gener inom HLA-komplexet (human leucocyte antigen) vara den främsta genetiska faktorn som bidrar till utvecklingen av celiaki [1]. Generna i HLA-komplexet delas in i olika klasser, där HLA-gener tillhörande klass II kodar för proteiner som uttrycks på cellytan hos APC och presenterar antigen för T-celler, se figur 1. Varianter av klass II-molekylen, HLA-DQ, har kopplats samman med glutenintolerans [3]. HLA-DQ är en heterodimer uppbyggd av en α- och en β-kedja. 95% av celiakipatienterna uttrycker varianten HLA-DQ2 och resterande varianten HLA-DQ8 [1]. Genetiska analyser indikerar att även andra gener skulle kunna vara viktiga vid uppkomst och utveckling av glutentolerans [1]. FIGUR 1. VAD HÄNDER MED GLUTEN (GLIADIN) I TARMEN VID CELIAKI?


Ladda ner ppt "Genetiska och molekylärbiologiska aspekter på CELIAKI – GLUTENINTOLERANS Posterarbete, Biokemi 1 VT 2009, Göteborgs Universitet Annica Andersson och Elizabeth."

Liknande presentationer


Google-annonser