Borlänge 13 maj 2014.

En presentation över ämnet: "Borlänge 13 maj 2014."— Presentationens avskrift:

1 Borlänge 13 maj 2014

2 Skolans styrdokument Skollag Förordningar Läroplan (Läroplan, kursplaner, kunskapskrav) Allmänna råd

3 Allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasie-särskolan

4 Nytt i de allmänna råden
nu reglerar skollagen vad en utredning ska innehålla råden gäller även för gymnasiesärskolan ändring av målgrupp beslut när det framkommer att en mottagen elev inte tillhör målgruppen exempel på blankett

5 Frågor som har diskuterats
begreppet utvecklingsstörning utredning redan i förskolan/förskoleklassen den pedagogiska bedömningen vårdnadshavarnas samtycke specialskolan och särskild utbildning för vuxna

6 Allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan
Finns på Skolverkets webbsida och i tryckt form Film på Skolverkets webbsida

7 Förskoleklass vara kvar på sin förskola
gå förskoleklass med de andra 6-åringarna gå förskoleklass på skola där grundsärskolan finns börja grundsärskolan som 6-åring

8 På gång för grundsärskolan
Informationsbroschyr som vänder sig till vårdnadshavare Bedömningsmaterial för svenska och svenska som andra språk åk 6 Av lagen framgår också att samråd ska ske med elevens vårdnadshavare under utredningsarbetet. Det betyder också att vh ska ha informerats om varför denna utredning ska göras innan den påbörjas.

9 Gilla Läsa Skriva Bedömningsstödet består av tre delar
Lärarhandledning Lärarmatriser Elevens observationsschema Bedömningsstödet består av tre delar, se bild. Materialet innehåller - Inledning. Språk och språkutveckling i grundsärskolans årskurs 1-6 - Kapitel 1. Materialets innehåll och upplägg - Kapitel 2. Språkutveckling – hur observerar och stöder man den? - Kapitel 3. Vad säger forskningen? - Kapitel 4. Vägar till läsande och skrivande - Kapitel 5. Exempel på bedömning av läsande och skrivande - Forskning och beprövad erfarenhet– litteratur i urval Bilagor - Översikt observationspunkter, läsa och skriva - Observationspunkter, lärarmatris - Observationspunkter, klassöversikt

10 Elevens observationsschema
Bedömningsstödet innehåller förslag till observationsschema för eleven. I det kan läraren tillsammans med eleven markera elevens läs- och skrivutvecklig. Det är naturligtvis eleverna själva som är de verkliga aktörerna, som lär sig läsa och skriva allt bättre och klarar nya språkliga utmaningar. Men de behöver också följa sin egen utveckling – och därför innehåller Gilla Läsa Skriva också förslag till observationsschema för eleven. I observationsschemat kan eleven tillsammans med läraren markera den egna språkutvecklingen. Varje lärare är den som bäst förklarar observationsschemat så att eleven förstår hur det fungerar. I materialet kommer det att finnas två varianter på ”rymdresa” för läraren att välja mellan, dvs. också en mer avskalad version än på bilden ni ser här. När läraren tillsammans med eleven fyller i elevens observationsschema är det av största vikt att läraren, för varje observationspunkt, förklarar för eleven vad den innebär, så att eleven förstår vad som förväntas av honom eller henne för att komma vidare.

11 På gång för grundsärskolan
AR om stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stödmaterial till de AR Matematiklyftet Av lagen framgår också att samråd ska ske med elevens vårdnadshavare under utredningsarbetet. Det betyder också att vh ska ha informerats om varför denna utredning ska göras innan den påbörjas.

12 Matematiklyftet Didaktiskt stödmaterial
lärportalen för matematik Fortbildningen huvudmännen driver lokalt Det kollegiala lärandet med stöd av handledare Didaktiskt stödmaterial– finns på webbplatsen lärportalen för matematik Fortbildningen drivs av huvudmännen och genomförs lokalt i skolan. Sker genom kollegialt lärande Hjälp av en handledare inom Matematiklyftet. Mer information finns i broschyr och på skolverket.se/matematiklyftet.

13 Material Skolverkets webbplats www.skolverket.se/matematiklyftet
broschyr film Lärportalen för matematik allmän

14 På gång för grundsärskolan
Stödmaterial till skolor med integrerade elever Av lagen framgår också att samråd ska ske med elevens vårdnadshavare under utredningsarbetet. Det betyder också att vh ska ha informerats om varför denna utredning ska göras innan den påbörjas.

15 Andel elever integrerade i grundskolan 1993/94-2012/13

16 På gång för grundsärskolan
Stödmaterial om kunskapsbedömning till lärare som arbetar på inriktningen träningsskola Av lagen framgår också att samråd ska ske med elevens vårdnadshavare under utredningsarbetet. Det betyder också att vh ska ha informerats om varför denna utredning ska göras innan den påbörjas.

17 Bedömning för lärande Bedömning för lärande
Positiv pedagogisk potential Göra eleverna mer medvetna om vad eleverna kan förväntas lära sig och hur de kan jobba för att komma vidare sin kunskapsutveckling Ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. Forskning stöder, Per berättar mer

18 Delaktighet? Eget ansvar?

19 Att stödja elevens lärande
Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Summativ bedömning Summativ bedömning kan också användas i formativt syfte Summativ bedömning

20 Formativt syfte Summativt syfte
Olika former av bedömning Formativt syfte För att stödja elevernas lärande Summativt syfte För att kontrollera om eleverna lärt sig inför skriftliga omdömen och betyg Hur kan bedömning gå till? Talas om två olika former av bedömning i forskningssammanhang Summativ bedömning Hur mycket och hur bra eleverna lärt sig. Formulera omdömen eller ge betyg – Bedömning av lärande Formativ bedömning för att stödja lärande Antigen genom att göra förändringar i undervisningen eller att ge återkoppling till eleven

21 Bedömning för lärande (formativt) - att stödja elevers lärande
Bedömning som en integrerad och central del av undervisningen Kartläggning av vad eleverna kan och inte primärt vad de inte kan Kommentera styrkor och utvecklingsbehov Ge eleverna både feedback och feedforward Gör eleverna delaktiga i bedömningen av sitt lärande, övning i själv- och kamratbedömning Planera in bedömning redan från början, inte något som görs med ett prov på slutet av ett område som studerats Kartläggning vad eleverna kan inte primärt vad de inte kan. Samla belägg för kunskaper Kommentera styrkor och utvecklingsbehov¨. Beröm kan vara bra, men konstruktiv respons bättre, omdömen som bra jobbat, godkänt leder behöver inte leda utveckling framåt Återkoppling till eleven är viktig. Feedback och feedforward Eleverna delaktiga i bedömning. För att eleven ska förstå mål och kunskapskrav måste eleven få konkreta erfarenheter. Måste övas!! Olika sätt att hantera detta. Eleverna får enskilt eller i grupp lösa samma uppgift , bedöma lösningarna i grupp, (lösning med olika kvalitet) Diskutera lösning med hjälp av mål och kunskapskrav Eleverna ger varandra återkoppling –kamaratbedömning Bedömning till stöd för eleven och för dig som lärare

22 Kunskapskraven Syfte - förmågor Centralt innehåll .. Kunskapskrav Anna

23 Bikupa Hur många timmar av lärares arbetstid under en månad ägnas åt samtal om lärande och bedömning?

24 Konsekvent begreppsanvändning - grundsärskolan
C A …medverkar i att… …på ett delvis fungerande sätt… …på ett väl fungerande sätt… …bidrar till resonemang om… …för enkla resonemang om… …för välutvecklade resonemang om… …med stöd av bilder läsa… …med visst flyt läsa… …med flyt läsa… I uppdraget ingår att ha en begränsad begreppsanvändning för att skapa tydlighet. Ett nyckelbegrepp är medverkar. Det återfinna alltid på E nivå oavsett ämne, delvis finns alltid på C nivå och väl på A nivå. (Läs och gå igenom alla nivåer och begrepp) Visa på sista exemplet och förklara att dessa begrepp signalerar vilken nivå vi befinner oss på i läsningen. Det är en balansgång mellan att vara tydlig och att göra kunskapskrav som inte blir för långa. Vi skulle kunna ha skrivit en beskrivning av hur en ”enkel beskrivning” ser ut men det skulle ha gett ohanterliga kunskapskrav, dessutom kan detaljer göra kk svårare att nå. Detta hade också kunnat styra för mycket.

25 Förmågor att utveckla / Långsiktiga mål svenska
läsa, förstå och reflektera över olika texter På grundsärskolan ska en undantagsregel (pysparagraf) införas från åk 6, precis som på grundskolan. Undantagsregeln säger att ”lärare vid betygssättning får bortse från enstaka delar av kunskapskrav som eleven inte kan uppnå på grund av funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå kraven”.

26 Kunskapskrav, exempel svenska åk 9 i grundsärskolan
C A Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. Eleven kan med visst flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Eleven kan med flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Här ser vi exempel på ett kunskapskrav för de olika betygsstegen E, C och A i teknik åk 6. Progressionen syns tydligare genom att några betydelsefulla ord är fetade. Innehållet i kunskapskravet är lika för alla steg. Progressionen visar sig i hur, på vilket sätt eleven visar sin kunskap och med vilken kvalitet eleven resonerar.

27 Kunskapskrav, exempel matematik åk 9 i grundsärskolan
C A Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Här ser vi exempel på ett kunskapskrav för de olika betygsstegen E, C och A i teknik åk 6. Progressionen syns tydligare genom att några betydelsefulla ord är fetade. Innehållet i kunskapskravet är lika för alla steg. Progressionen visar sig i hur, på vilket sätt eleven visar sin kunskap och med vilken kvalitet eleven resonerar.

28 Kunskapskrav, exempel hkk åk 9 grundsärskolan
C A Eleven kan medverka i att planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. Eleven kan på ett väl fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden.

29 Grundläggande kunskaper
Konsekvent begreppsanvändning – träningsskolan, ”efter sina förutsättningar” Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper delta i att använda använder samspelar planerar I träningsskolans kunskapskrav visar sig konsekvensen i begreppsanvändning genom att på den grundläggande nivån bli mycket att delta i olika saker, till exempel delta i att välja som i den fördjupade nivån blir väljer, det vill säga mera elevaktivt. Eller identifierar som i nästa nivå blir använder.

30 Förmågor att utveckla / Långsiktiga mål kommunikation
samspela med andra tolka olika former av kommunikativa uttryck På grundsärskolan ska en undantagsregel (pysparagraf) införas från åk 6, precis som på grundskolan. Undantagsregeln säger att ”lärare vid betygssättning får bortse från enstaka delar av kunskapskrav som eleven inte kan uppnå på grund av funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå kraven”.

31 Grundläggande kunskaper
Kunskapskrav, exempel kommunikation åk 9 träningsskolan, ”efter sina förutsättningar” Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper Eleven kan initiera och avsluta kommunikation. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen. Eleven kan initiera kommunikation, upprätthålla den genom turtagning och avsluta den. Eleven tolkar andras avsikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Här är ett utdrag ur kunskapskraven för kommunikation. Som ni ser finns här ett större innehåll i den fördjupade nivån än i den grundläggande. Den fördjupade nivån är till för de elever som behöver litet större utmaningar i sitt kunskapsinhämtande. Skulle det vara så att eleven har ännu större behov av utmaningar i ämnet kanske man ska fundera på att erbjuda grundsärskolans kursplan i svenska.

32 Grundläggande kunskaper
Kunskapskrav, exempel kommunikation åk 9 träningsskolan, ”efter sina förutsättningar” Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord. Här är ett utdrag ur kunskapskraven för kommunikation. Som ni ser finns här ett större innehåll i den fördjupade nivån än i den grundläggande. Den fördjupade nivån är till för de elever som behöver litet större utmaningar i sitt kunskapsinhämtande. Skulle det vara så att eleven har ännu större behov av utmaningar i ämnet kanske man ska fundera på att erbjuda grundsärskolans kursplan i svenska.

33 Grundläggande kunskaper
Kunskapskrav, exempel ma (verklighetsuppfattning) åk 9 träningsskolan ”efter sina förutsättningar” Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper Eleven kan delta i ramsräkning. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom helhetsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven. Här är ett utdrag ur kunskapskraven för kommunikation. Som ni ser finns här ett större innehåll i den fördjupade nivån än i den grundläggande. Den fördjupade nivån är till för de elever som behöver litet större utmaningar i sitt kunskapsinhämtande. Skulle det vara så att eleven har ännu större behov av utmaningar i ämnet kanske man ska fundera på att erbjuda grundsärskolans kursplan i svenska.

34 Grundläggande kunskaper
Kunskapskrav, exempel hkk (vardagsaktiviteter) åk 9 träningsskolan, ”efter sina förutsättningar” Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper Eleven kan delta i matlagning och andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet deltar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven kan laga mat och genomföra andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Här är ett utdrag ur kunskapskraven för kommunikation. Som ni ser finns här ett större innehåll i den fördjupade nivån än i den grundläggande. Den fördjupade nivån är till för de elever som behöver litet större utmaningar i sitt kunskapsinhämtande. Skulle det vara så att eleven har ännu större behov av utmaningar i ämnet kanske man ska fundera på att erbjuda grundsärskolans kursplan i svenska.

35 Skriftliga omdömen Skollagen 11 kap. 16 §
ge omdömen av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen

36 Betyg Skollagen 11 kap. 19 §: Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats.

37 Men då måste de ju veta om att man kan begära betyg!

38 Betyg? Vilka rutiner finns på min skola för att informera
elever och vårdnadshavare om möjligheten att kunna begära betyg?

39 Undantagsregel Skollagen 11 kap. 23a §
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl. På grundsärskolan ska en undantagsregel (pysparagraf) införas från åk 6, precis som på grundskolan. Undantagsregeln säger att ”lärare vid betygssättning får bortse från enstaka delar av kunskapskrav som eleven inte kan uppnå på grund av funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå kraven”.

40 Avslutning