Samhällsekonomi – så skapas vår välfärd

En presentation över ämnet: "Samhällsekonomi – så skapas vår välfärd"— Presentationens avskrift:

1 Samhällsekonomi – så skapas vår välfärd
Hur hänger allt ihop? Manus: De flesta av oss vill leva gott. Vi vill kunna bo bra, äta bra, hålla oss friska, lära oss nya saker, ha tid att träffa vänner, se en film då och då och kanske ha råd att resa. Vi har alla egna idéer om vad som är viktigt och hur vi vill leva. Men för att få det liv vi vill, måste vi utnyttja de resurser vi har på ett bra sätt. Vi behöver ta vara på vår tid, våra kunskaper och det vi äger. Ofta tänker vi på pengar när vi hör ordet ekonomi, men ekonomi betyder egentligen hushållning. Det handlar alltså om hur vi på bästa möjliga sätt kan använda det vi har, för att få det vi behöver och önskar. Det är det som är ekonomi. Ofta är ekonomi ganska lätt att förstå när det handlar om vår egen eller vår familjs ekonomi. Vi har koll på hur mycket vi själva arbetar, vår utbildning och vår lön. Och även om vi inte alltid vet exakt, så har de flesta av oss en viss känsla för hur mycket pengar vi gör av med och på vad. Men de stora ekonomiska rörelserna, det som ekonomer kallar makroekonomin, är mycket svårare att relatera till. Vi har till exempel 9,5 miljoner invånare i Sverige [Kommentar: SCBs senaste siffror]. Sannolikheten att du känner till dem alla är liten, men om du bodde i en by med 100 invånare skulle du antagligen känna till de flesta…. Colourbox

2 …Sverige var en by med 100 invånare…..
Tänk om….. …Sverige var en by med 100 invånare….. Manus: I Sverige bor som sagt ungefär 9,5 miljoner människor. Det är ganska många och det kan vara svårt att förhålla sig till ett så stort antal personer. Så, föreställ er att Sverige är mycket mindre. Att vi i stället var en liten by där 100 personer bodde. Hur ser det då ut i byn? Hur många jobbar, är sjukskrivna, är pensionärer etc? Låt oss utgå från att vår lilla by är uppbyggd på exakt samma sätt som Sverige i stort, bortsett från att vi har skalat ned antalet invånare för att göra det lite lättare att överblicka.

3 Byn Sverige Hur många av de 100…. ? arbetar ? studerar
? är arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade ? arbetar ? är barn eller pensionärer Hur många av de 100…. ? är hemarbetande och övriga Manus: I den här bilden har byns befolkning delats upp efter ett antal olika kategorier; de som arbetar, studerar, är arbetslösa eller sjukskrivna, är barn eller pensionärer, samt de som är hemarbetande eller övriga (till exempel gör militärtjänst). Uppgift: Be eleverna fundera en stund över hur många de tror ska tillskrivas de olika kategorierna så att hela byn uppgår till 100. Kategorier är alltså: De som arbetar Studerar Arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade Barn eller pensionärer Hemarbetande och övriga Låt dem skriva ned sina förslag eller ha en diskussion i klassen. Not 1 om beräkning av arbetslöshet: Regeringen och Statistiska Centralbyrån redovisar i regel andelen arbetslösa i procent av befolkningen i åldern år (definieras som den arbetsföra befolkningen) och ej hela befolkningen som vi gör här. Syftet med den här övningen är dock att titta på hela befolkningen och inte bara den arbetsföra. Not 2 om gruppen hemarbetande och övriga: Gruppen med hemarbetande etc är SCB:s definition av personer som inte passar in i de ovanstående. Till exempel kan det vara unga människor som bor hemma och varken arbetar eller studerar samt personer som jobbar i hemmet och ej på arbetsmarknaden.

4 Invånarna i Byn Sverige
6 studerar 8 är arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade 49 arbetar 34 är barn eller pensionärer Invånarna i byn Sverige 3 är hemarbetande och övriga. Byn Sverige Manus: Så här såg fördelningen i byn Sverige ut Ungefär hälften av personerna i byn jobbar. De som jobbar är alltså de som betalar in största delen av skatten som går till sådant som många av de andra i byn nyttjar: förskola, grundskola, gymnasium, äldrevård, studiebidrag, parkskötsel och vägar etc. Diskussionsfråga: Hur nära kom ni i era gissningar? Är ni förvånade över hur uppdelningen ser ut? Har storleken på de olika grupperna betydelse för hur bra det går för byn i stort? Tror ni att uppdelningen ser olika ut i olika delar av Sverige? Tror ni att uppdelningen ser olika ut i olika länder? Och i så fall, vad kan det bero på? Avser år 2010

5 1. Sammanfattning I Byn Sverige jobbar nu nästan hälften av invånarna. Det betyder att varje person som jobbar försörjer 1 person som inte gör det. ? Räkna ut hur din egen kommun skulle se ut om den hade 100 invånare. Fundera kring: Hur påverkas byn om några fler blir arbetslös? Hur påverkas byn om fler får jobb? Diskussion/grupparbete: Eleverna får ta reda på hur det ser ut i den egna kommunen via statistiksidor och sedan räkna ut procentuellt hur stor andel som skulle falla in i respektive grupp av de 100 invånarna. SCB, Ekonomifakta, samt kommunens egen hemsida är bra källor att börja med. Om de inte hittar kommunens siffror så kan man titta på länets siffror eller kanske jämföra med något annat land. Sen kan de föra ett resonemang kring följdfrågorna. Varför ser det annorlunda ut i den egna kommun-byn jämfört med i Sverige-byn? Eller, hur skiljer sig Byn Sverige mot Byn Tyskland? Vad kan det ge för effekter? Fler förslag på diskussionsfrågor nedan: Vad händer i Byn om: …någon mer blir arbetslös? … en person till får jobb? Tips för vidare arbete: Det kan också vara intressant att dela upp befolkningen i fler kategorier. Till exempel kan antalet med gymnasie- eller högskoleutbildning och/eller hur många som jobbar i privat respektive offentlig sektor vara intressant att föra in i diskussionen. På ekonomifakta.se finns information om dessa variabler, främst för Sverige som helhet.

6 Vad är välfärd? Manus: Ett sätt att prata om hur det ekonomiska kretsloppet hänger ihop och hur varje person i byn Sverige bidrar till det är att prata om välfärd. Både vad välfärd är och hur den finansieras. Någon som har en färdig definition på välfärd? Det är inte helt enkelt! Ekonomi handlar om att på bästa sätt hantera de resurser man har för att skapa så bra välfärd som möjligt.

7 Något annat? Att gå på bio? Vad är välfärd för dig? Ren miljö?
Att kunna åka på en resa? Något annat? Bra hemhjälp till far- och morföräldrarna? Bra skola till barnen? Att gå på bio? Manus: Vad som är välfärd för en person behöver inte vara det för någon annan. Men i välfärden skulle det kunna ingå allt ifrån mat, kläder, boende, nöjen, utbildning, vård och resor. Den skulle också kunna bestå av trygghet, som till exempel möjligheten att köpa en hemförsäkring som kan hjälpa till om en oförutsedd olycka skulle hända i hemmet eller möjligheten att söka a-kassa om man blir arbetslös eller vård när man blir sjuk. Tryggheten i att veta att någon kommer och hjälper om man blir utsatt för brott, det vill säga polisen, eller om det börjar brinna, det vill säga brandkåren, ingår också i välfärden. Diskussion: Vad tycker ni är välfärd? Vad är det viktigaste enligt er för att ni ska uppleva så stor nytta eller välmående som möjligt? Vad tror ni är viktigt för era föräldrar eller era mor- och farföräldrar? Men, nästintill allt det som vi definierar som välfärd har en kostnad, vilket alltså innebär att välfärden måste bekostas på något sätt. Att få träffa en läkare när man behöver det Inom rimlig väntetid? Tillgång till hemhjälp, målare, köpa varor?

8 Vad är kostnaden för välfärd?
En kaffe på Pressbyrån? Att låna en bok på biblioteket? En resa till Thailand i januari för 2 personer? En gymnasieplats per år? En klippning på frisörsalong? Manus: Kostnaderna för välfärd kan ibland vara lite svåra att greppa. Det man betalar för själv har man oftast ganska bra koll på (som kaffet i kafeterian eller mobilräkningen). Men, det finns också välfärd som betalas via skatten och då är kostnaden inte lika uppenbar. Diskussion/uppgift: Be eleverna fundera på och skriva ner hur mycket de tror de olika varorna och tjänsterna kostar alternativt ha en diskussion i klassrummet. Vad är kostnaden för följande varor och tjänster: Att låna en bok på biblioteket? En kopp kaffe i kiosken? Behandling om man bryter benet? Att klippa sig? En gymnasieplats under ett år? Ett kejsarsnitt? Semesterresa till Thailand i två veckor för två personer? Att bygga en meter motorväg? Behandling av ett benbrott? Ett kejsarsnitt? En meter motorväg? Colourbox

9 Så här mycket är kostnaden för välfärd?
Ca 15 kr Ca 50 kr/gång/per bok Ca kr Ca kr/elev/år i snitt Mellan ca kr Manus: Här ser ni vad allting egentligen kostar. Någon som varit hos läkaren nyligen? Kommer du ihåg hur mycket du fick betala själv eller hur mycket dina föräldrar betalade? Det brukar ligga runt kronor i så kallad patientavgift och sedan en avgift per dygn om det skulle vara så illa att man blir inlagd på sjukhuset. Men de avgifterna är bara en bråkdel av vad vården egentligen totalt kostar. Var kommer resten av pengarna ifrån? Noter för prisuppgifterna: Gymnasieplatsen avser en gymnasieplats i genomsnitt per år och elev. Kostnaden för att låna en bok på biblioteket innefattar hela kostnaden för biblioteket, det vill säga inklusive personalkostnader och utgifter för inköp av böcker, delat med antalet utlånade böcker. Thailandsresan avser också ett genomsnitt för hur mycket det kostar att åka charter till Thailand i två veckor under högsäsong för två personer. Kaffet på Pressbyrån avser även det ett genomsnitt. Kostnaden för benbrottet innefattar vården av benbrottet, alltså inte eventuellt förlorad arbetsinsats för den som brutit benet. Kejsarsnittet är också en genomsnittskostnad. Kostnadsuppgiften för en mil motorväg kommer från Vägverket och avser samtliga kostnader vid byggandet av en mil motorväg. Källor: SKL, VV, Pressbyrån och Ving. Ca kr Ca kr Ca kr Colourbox

10 2. Sammanfattning Det finns både privat och offentlig välfärd och båda kostar. Vi har bättre koll på vad den privata kostar än den offentliga. ? Varför är det så? Manus: Som vi har sett finns det både privat och offentlig välfärd. Välfärd vi själva direkt betalar för och välfärd vi betalar för via skatten. Men, vi har bättre koll på vad den privata välfärden kostar än den offentliga. Varför är det så? Uppgift: Låt eleverna fundera över just detta. Varför har vi mer koll på det privata än det offentliga? Finns det för- respektive nackdelar med denna informationsbrist?

11 Fundera över hur din dag ser ut. Vad kommer
? Fundera över hur din dag ser ut. Vad kommer från den offentliga sektorn i din vardag och vad kommer från den privata sektorn? Hur kommer du till skolan? Vad gör du på rasten? Vad gör du efter skoltid? På din fritid etc? Manus: De flesta av oss kommer dagligen i kontakt med såväl offentligt som privat producerad välfärd. Ofta tänker vi kanske inte riktigt på vilket som är vad. Uppgift: Fundera över vilka delar av välfärden du och din familj kommer i kontakt med varje dag. Vad gör du på dagarna? Var jobbar dina föräldrar? Har du syskon som är på förskola? Vad gör du efter skolan? Hur kommer du dit och hem? Vad vill du jobba med senare, finns ditt drömyrke oftast i ett privat företag eller i offentlig sektor? Vad tror du händer när du blir gammal? Låt eleverna gissa var pengarna kommer ifrån för att finansiera den offentliga välfärden: vilka skatter som kommer in och vilken enskild skatt som ger störst bidrag till den offentliga välfärden? Viktigt att tänka på är hur man ”definierar” staten om det skulle komma upp som förslag. Det är inte staten i sig som finansierar välfärden utan snarare de skatter vi betalar in som sedan kanaliseras via staten, landstingen och kommunerna.

12 Hur finansieras välfärden?
Manus: Nästa steg blir såklart att fundera över hur välfärden finansieras.

13 Finansieringen av privat och offentlig välfärd:
Den privata välfärden finansieras via privata pengar: Den privata välfärden utgår från att det finns företag som startas av privatpersoner. Sen är det du som privatperson som betalar för den vara eller tjänst som du vill köpa (kaffe, flytthjälp, resa, bio etc). Manus: Finansieringen av privat och offentlig välfärd sker på lite olika sätt. Den privata välfärden finansieras av privata pengar. Först och främst måste någon starta ett företag som erbjuder varor och/eller tjänster. De i sin tur måste tro eller veta att det finns människor, eller rättare sagt konsumenter, som efterfrågar det de kommer att sälja. De måste antagligen ha en lokal och kanske måste de dessutom köpa in varor att sälja. Oftast startas företagen med grundarens pengar, antingen sparade eller lånade. För att företaget ska kunna fortsätta producera så krävs det att kunder köper det företaget säljer. Då fortsätter privata pengar, det du och jag betalar för det vi köper, att finansiera den privata välfärden och vi kan fortsätta att handla företagets varor eller tjänster. Vår välfärd har ökat eftersom vi får tillgång till varor och tjänster som vi vill ha. Hade ingen efterfrågat det företaget vill sälja så hade företaget till sist fått avveckla sin verksamhet.  Så, hur den privata välfärden finansieras är en ganska rak väg. Vi köper det vi vill konsumera av företag och vi betalar med våra inkomster som vi till allra största del får från det jobb vi utför. Not: Det är viktigt att poängtera att vissa av de som startat företag har fått lite startpengar av staten (genom Arbetsförmedlingen) kallat: ’Starta eget’ bidrag. Dessutom finns det myndigheter och kommunkontor som hjälper personer som vill starta företag och detta är ju offentligt finansierat.

14 Den offentliga välfärden finansieras via skatter:
Skatt på arbete: Direkt på lönen (ca 475 mdkr) och indirekt via arbetsgivaravgifter (ca 400 mdkr) Skatt på konsumtion: Moms (cirka 320 mdkr, vilket motsvarar ungefär kronor per år och invånare). Punktskatter: Energiskatt ca 40 mdkr Koldioxidskatt 27 mdkr Skatt på tobak och alkohol 18 mdkr Manus: Den offentliga välfärden är lite annorlunda. Man kan säga att finansieringen tar en omväg via staten, landstinget och kommunen. Inkomsterna till den offentliga välfärden kommer från skatter. Den största inkomstkällan för den offentliga sektorn är skatten på arbete. Alla som jobbar betalar inkomstskatt på sin bruttolön. Skatten dras av innan man får sitt lönebesked. Det som står på lönebeskedet är nettolön och är den summa som senare kommer in på kontot. Förutom inkomstskatt, som man själv betalar, så betalar arbetsgivaren sociala avgifter eller arbetsgivaravgifter för sina anställda. Tips: här kan man visa ett lönebesked där inkomstskatt och arbetsgivaravgift är specificerade. Skattesnurran på ekonomifakta.se visar också de olika delarna av lönen.  Men även om man inte jobbar så betalar man skatt. Pensionärer betalar skatt, vi betalar skatt när vi har investerat pengar i aktier, vi betalar skatt på saker vi köper (så kallad moms). Staten får också in skatt från andra områden. Så kallade punktskatter. Vissa av dessa har två syften, dels att styra hur vi konsumerar dels för att få in inkomster att bekosta välfärden med. Energiskatt, bensinskatt och skatt på tobak och alkohol är några exempel på punktskatter. Oavsett privat eller offentlig välfärd så är en förutsättning för att vi ska kunna konsumera någon välfärd överhuvudtaget att det finns människor som jobbar och arbetsställen för dem att jobba på. Ungefär 70 procent av de som har jobb arbetar inom privat sektor, resten inom offentlig sektor. Diskussion: Om någonting blir dyrare på grund av en punktskatt, sjunker eller stiger då konsumtionen? Vilka varor och tjänster tror du det ligger sådana skatter på? Tror du att det i framtiden kommer att införas punktskatter på andra varor och tjänster? Tips: Danmark införde exempelvis en så kallad fettskatt 2011. Not: Avser Ekonomistyrningsverkets prognoser 2010

15 3. Sammanfattning ? Välfärden finansieras via privata pengar och via
skatter. Alla skatter syns inte så tydligt. Trots att du kanske inte arbetar så betalar du antagligen skatt ändå. ? Vilka skatter betalar du? Manus: Viss välfärd betalar vi direkt själva privat och viss välfärd betalar vi genom att betala skatt, och framför allt skatt som tas av våra löner. Oavsett om en vara eller tjänst betalas privat eller via skatten är en förutsättning för att vi ska ha råd att gå på bio eller möjlighet att uppsöka vård på vårdcentralen att det finns arbetsställen som betalar ut löner. Uppgift: Alla skatter är inte så synliga som inkomstskatten (som vi såg på lönebeskedet). Vilka skatter tror du att du betalar? Tips: Använd gärna ett gammalt kvitto där momsen är specificerad för att visa på privat och offentligt finansierad välfärd. Det som kvittot faktiskt gäller är privat välfärd, momsen är offentlig. På det viset betalar vi alla indirekt för offentlig välfärd då vi konsumerar en privat vara eller tjänst. Även lönebeskedet är relevant här. Eleverna kan också gå in på ekonomifakta.se och testa den skattesnurra som finns där.

16 Det offentliga och det privata påverkas hela tiden av varandra
När något förändras i samhällsekonomin så sprider det sig som ringar på vattnet. Sveriges ekonomiska kretslopp är inte isolerat från resten av världen utan påverkas av vad som sker i andra länder. Manus: Kommer ni ihåg byn Sverige? Just det året, närmare bestämt 2010, var det nästan hälften som jobbade. Dessa invånare betalade därmed den största delen av skatteintäkterna till byn. Egentligen är alla med, men i olika utsträckning, och också under olika delar av sitt liv.   Allt hänger samman. Det vi gemensamt betalar ska räcka för att ge vård till de som behöver eller ersättning till den som blir arbetslös under tiden han eller hon letar efter ett nytt jobb. Blir någon i byn arbetslös så händer två saker. För det första blir det mindre att fördela till den gemensamma välfärden, då antalet som arbetar har minskat. För det andra ökar kostnaderna för den offentliga välfärden, då den arbetslöse får a-kassa. Detsamma gäller i hela Sverige. Om arbetslösheten stiger så får vi mindre resurser att fördela, vi får in mindre skatt och eftersom de arbetslösas inkomst minskar så sjunker deras konsumtion, vilket i sin tur påverkar företags möjligheter att sälja sina produkter med sjunkande lönsamhet som följd. Samtidigt stiger de offentliga kostnaderna, då den arbetslöse har rätt till arbetslöshetsersättning under tiden han eller hon letar efter ett nytt jobb. Sverige är också beroende av hur det går för länder i vår omvärld. Att ett företag i Sverige går sämre och att någon kanske blir arbetslös på grund av det behöver inte ha sin orsak i att just det företaget har skötts på ett dåligt sätt. Kanske handlar företaget med länder som för tillfället är i en lågkonjunktur och inte efterfrågar det svenska företagets produkter i samma utsträckning längre. På så sätt hänger inte bara det offentliga och det privata ihop. Sverige hänger ihop med vår omvärld; faktum är att cirka 50 procent av vår BNP (bruttonationalprodukt) utgörs av export. Det innebär att ungefär varannan vara och tjänst som produceras i Sverige i slutändan säljs till utlandet.

17 …arbetslösheten stiger/sjunker? …företagandet stiger/sjunker?
? Vad händer när….. …arbetslösheten stiger/sjunker? …företagandet stiger/sjunker? …det blir skuldkris i Europa? …efterfrågan i andra länder för svenska produkter stiger/sjunker? …fler jobbar svart? Diskussionsfrågor/Till läraren: Nedanstående är väldigt kortfattade resonemang som kan utvecklas mycket av dig som lärare och av eleverna. Se även i det tryckta materialet. Finns det någon aktuell nyhet att diskutera, kanske ett resonemang om hur krisen i USA gjorde att efterfrågan på svenska varor sjönk? Hur påverkas efterfrågan i Sverige och övriga Europa av skuldkrisen i euroområdet? Det finns ett antal artiklar och diagram på ekonomifakta.se som behandlar dessa ämnen. Sambandet mellan arbetslöshet och efterfrågan från utlandet: Om efterfrågan i Tyskland sjunker (Tyskland är Sveriges viktigaste exportland), exempelvis som en följd av att tyskarna blir allt osäkrare över den framtida ekonomin, så innebär det att svenska företag inte kan sälja lika mycket som tidigare. Kan de inte sälja lika mycket behöver de heller inte producera lika mycket. Behöver de inte producera lika mycket så behöver de inte lika många anställda som tidigare. Fler blir arbetslösa. Som arbetslös får man inte lika mycket pengar varje månad som tidigare, vilket betyder att man konsumerar mindre. När man konsumerar mindre så innebär det att statens intäkter från momsen minskar. Dessutom påverkas de företag som producerar varor och tjänster som man köper mindre av. Och så har vi en ond cirkel i full gång. Men viktigt att komma ihåg är att det omvända gäller om invånarna i Tyskland, eller kanske Kina, vill köpa mer av svenska varor. Vad händer om fler jobbar svart: Att arbeta och anställa svart är olagligt. Om fler jobbar svart så får vi in mindre skatteintäkter att fördela till den offentliga välfärden. Arbetar man svart betalar man ingen inkomstskatt, arbetsgivaren betalar inte heller arbetsgivaravgifter. Samtidigt har lika många som tidigare rätt att ta del av exempelvis sjukvården eller skolan. Färre resurser ska alltså fördelas till lika många människor. Privatekonomiskt påverkas inte inkomsten direkt, bortsett från att det inte betalas någon skatt, men den svartarbetande är inte skyddad av försäkringar som gäller i olika kollektivavtal. Dessutom är den svarta inkomsten inte pensionsgrundande och den som jobbar svart omfattas inte heller av regler kring uppsägning.

18 ? Vad är det för skillnad mellan det som är skrivet i rött och det som är skrivet i grått? 4. Sammanfattning Papperskorgarna i skolan, biobiljetten, lillasysters stelkrampsspruta, din skola, rutschkanan i lekparken, utställningen på museet, din moped, sjuksystern på vårdcentralen, MP3-spelaren, besöket i simhallen, datorn hemma, målen i innebandyrinken, brandmännens brandspruta, föräldrarnas bil, tunnelbanevagnarna, din cykel, gipset på ditt brutna ben, glassen på fiket, den gröna parkbänken, dina nya jeans, läroboken i skolan, datorn på biblioteket, huset ni bor i, plinten i gymnastiksalen, medlemsavgiften till tennisklubben, asfalten på vägen, statyn mitt i fontänen, resan till Gotland, postlådorna utanför kiosken, tacomiddagen på fredagskvällen, lärarens lön, möblerna i ditt rum, mormors nya rullator, övergångsställena, polisen, blomsterrabatterna i stan…… Manus: Har vi nu koll på vad välfärd är? Här finns ett antal ord listade i grått och rött och det är skillnad mellan dem (De två sista raderna klickas fram på nästa bild, de visar vad som är offentligt och vad som är privat.) NOT: Tunnebanevagnarna finansieras också delvis av sponsring (dvs privata pengar). Diskussion: Vilken är skillnaden mellan de i rött och de i grått? Tips! Om man vill kan man prata om privata/offentliga alternativ inom omsorgen, skolan och vården. Den typen av välfärd bedrivs av privata företag men finansieras via skatten. Så egentligen blir det inte någon större skillnad i kretsloppet. Verksamheten finansieras fortfarande av oss gemensamt, men skillnaden är att någon annan än kommunen eller landstingen utför själva välfärdstjänsten. Kanske kan vara en idé att ta upp den diskussionen här.

19 ? Vad är det för skillnad mellan det som är skrivet i rött och det som är skrivet i grått? 4. Sammanfattning Papperskorgarna i skolan, biobiljetten, lillasysters stelkrampsspruta, din skola, rutschkanan i lekparken, utställningen på museet, din moped, sjuksystern på vårdcentralen, MP3-spelaren, besöket i simhallen, datorn hemma, målen i innebandyrinken, brandmännens brandspruta, föräldrarnas bil, tunnelbanevagnarna, din cykel, gipset på ditt brutna ben, glassen på fiket, den gröna parkbänken, dina nya jeans, läroboken i skolan, datorn på biblioteket, huset ni bor i, plinten i gymnastiksalen, medlemsavgiften till tennisklubben, asfalten på vägen, statyn mitt i fontänen, resan till Gotland, postlådorna utanför kiosken, tacomiddagen på fredagskvällen, lärarens lön, möblerna i ditt rum, mormors nya rullator, övergångsställena, polisen, blomsterrabatterna i stan…… Manus: Här kommer svaret på frågan som ställdes i förra bilden. Diskussion: Finns det saker som idag betalas via skatten som ni tycker borde betalas privat? Och finns det saker som idag betalas privat som ni tycker borde betalas via skatten? Betalas av oss alla via skatten oavsett konsumtion Betalas av oss som privatpersoner vid konsumtion

20 Sammanfattning Skatten kommer in framför allt från de som jobbar,
både inom offentlig- och privat sektor. Skillnaden är att skatten finansierar den offentliga sektorn men inte den privata. Vi är alla delaktiga i det samhällsekonomiska kretsloppet. Som arbetsgivare, arbetstagare, företagare, konsumenter eller producenter. Alla ekonomiska beslut som du tar, även om det bara handlar om att spara 50 kr i veckan eller köpa en glass på 7-Eleven, påverkar det ekonomiska kretsloppet.

21 ? Rita ditt eget ekonomiska kretslopp
Tips på ord att använda: Företagare Skatteintäkter Lön Kommun Offentlig välfärd Jobb Skatter Varor och tjänster Producerar Säljer Intäkter Anställer Finansierar Exporterar Privat välfärd Anställd Investering Uppgift: Försök att rita upp det samhällsekonomiska kretsloppet. Det kommer att gå åt många pilar och cirklar så här är ett par ord för att hjälpa er på traven. Tips: Eleven kan sätta sig själv och sin familj i mitten och utgå från hur den egna situationen ser ut och sedan bygga samhället runt om. Man kan också tänka sig att börja med ”företagare” och bygga därifrån alternativt ”staten” och se var skatteintäkterna kommer ifrån.

22 Här är ett exempel på hur det samhällsekonomiska kretsloppet kan se ut.
Så hänger allt ihop

23 Källor: Statistiska centralbyrån, www.scb.se
Sveriges kommuner och landsting: Vägverket: Ekonomistyrningsverket: Ving: Ekonomifakta: