Psykiatrins utveckling

En presentation över ämnet: "Psykiatrins utveckling"— Presentationens avskrift:

1 Psykiatrins utveckling
”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning

2 Nationell psykiatrisamordning
Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Kansliet: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy Delisle Anna-Karin Haag Urban Markström

3 En nationell psykiatrisamordnare
Psykiatrisamordning En nationell psykiatrisamordnare Uppgift: Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, resurser, personal och kompetens inom vård, socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydligande av gällande regelverk Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordning -03

4 Samordning av vård, social omsorg och
rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv Ps Psykiatrisamordnare Skapa förutsättningar för En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen av människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder Bra livssituation för personer med psykiska funktionshinder Psykiatrisamordning -03

5 psykiskt funktionshindrade ska kunna leva ett gott liv i samhället
Mål: psykiskt funktionshindrade ska kunna leva ett gott liv i samhället Är det möjligt? Är det bra? Vems är ansvaret ?

6 Ps Psykiatrisamordning Leva i samhället Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället på ett bra sätt krävs VÅRD OCH OMSORG + ACCEPTANS fr kommun o. landsting i samhället efter behov. Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans Psykiatrisamordning -04

7 VEMS ÄR ANSVARET ? Kommunen Socialtjänst Vård o boende Psykiatrin
Specialistvården Primärvården Polisen Anhöriga Allmänheten Hyresvärden

8 Vårdplatser inom psykiatrin
ca vpl vpl 1,5/1000 innevånare 5 565 vpl varav personer dömda till vård 0,6/1000 innevånare vpl, medelvårdtid 19,8 Källa Socialstyrelsen S2003/591/HS, Landstingsförbundet Psykiatrisamordning -04

9 Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök

10 Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök Kommunen: särskilda boende egna lägenheter Primärvården

11 Behov av insatser för Lätt psykisk ohälsa Svår psykisk sjukdom/
funktionshinder Stöd, rådgivning, omvårdnad, behandling, rehabilitering

12 Vems ansvar? Kommun Företags- hälsovård Familj, Vänner, frivilligorg
Primärvård Specialistpsykiatri Behov av insatser för Svår psykisk sjukdom/ funktionshinder Lätt psykisk ohälsa

13 Områden som behöver satsningar
Ps Områden som behöver satsningar Psykiatrisamordning Sysselsättning > 50% saknar helt sysselsättning Boende Psykiskt sjuka bostadslösa, differentierade boenden, specialboenden, flexibla stödformer Specialist psykiatri Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex. ökat antal vårdplatser eller utbyggnad av öppenvård. Samverkan Psykiskt störda missbrukare, personer med omfattande behov, gemensamma nämnder m.m. Kompetensutveckling - personalförsörjning Psykiatrisamordning -04

14 Gemensamma mål Målsättningarna ska kännetecknas
Ps Psykiatrisamordning Gemensamma mål Målsättningarna ska kännetecknas av en ökad ambitionsnivå och leda till en ökad status för såväl kunskapsområdet, som användarna och utförarna. Psykiatrisamordning -04

15 MÅL 1 Människor med allvarlig psykisk sjukdom
Psykiatrisamordning MÅL 1 Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska ha samma rätt till vård och omsorg som människor med motsvarande kroppsliga besvär. Psykiatrisamordning -04

16 Att alla berörda aktörer prioriterar denna grupp
Ps Psykiatrisamordning Då krävs: Att alla berörda aktörer prioriterar denna grupp - när resurser fördelas, - organisation och verksamheter omformas, - i planerings arbetet, i val av chefer, ledningsstrategier mm Att den begränsade ”kakan” inom kommuner och landsting delas lika. . . . eller lagstiftning och sanktioner när lagarna inte följs. Vårdgaranti och rättighetslagstiftning

17 bra (minst acceptabelt) boende, meningsfulla aktiviteter i vardagen
Ps Psykiatrisamordning Det ska innebära att människor med psykiska funktionshinder får möjlighet till bra (minst acceptabelt) boende, meningsfulla aktiviteter i vardagen (arbete, studier, sysselsättning), stimulerande fritid nödvändigt stöd för att leva ett gott liv nödvändig vård för den psykiatriska åkomman så att sjukdomens konsekvenser minimeras - nödvändig vård för kroppsliga åkommor och förebyggande insatser för att förhindra kroppslig ohälsa

18 Anpassning av bostad Humanteknik i Karlstad Överblickbart Struktur
Sparsamt med stressande stimuli. Märkning och kom ihåg lappar Påminnelse hjälpmedel Trygghet – larm, titthål, insynsskydd, inte nedre botten

19 HJÄLPMEDEL ATT KOMMA IHÅG – timer, almanackor, dosett som larmar, handdator, mobiltelefon, veckoschema, timstock, andra personligt utformade hjälpmedel, ATT FÅ HJÄLP MED TIDEN – timstock, olika typer av klockor som anpassas utifrån användaren ATT ANVÄNDA IT-TEKNINK – olika anpassade dataprogram, handdatorn MOBILTELFON – hjälp med påminnelse, hjälp med tid, starthjälp,

20 ANPASSNING – av arbetsplats, arbetstakt och arbetsuppgifter
BILDSTÖD – hjälp vid matlagning, tvätt, strykning, mm ORGANISATIONS/PLANERINGSHJÄLP – bildstöd vid garderober och andra skåp, veckoschema, stegvisa instruktioner, färgmärkning ANPASSNING – av arbetsplats, arbetstakt och arbetsuppgifter ANPASSNING – av bostad: struktur, organisering, bildstöd, överblickbarhet, titthål mm

21 ANNAT SMÅTT OCH GOTT DIKTAFON – minnes och planeringshjälp NAGELKLIPPARE – istället för nagelsax FREESTYLE – hjälp mot röster ÖRONPROPP – hjälp mot röster BOLLTÄCKE - för sömnrubbningar

22 Att vara delaktig och känna trygghet i vardagen och möten med människor
förutsätter en matchning mellan Omgivningens krav och förväntningar Individens förutsättningar

23 MÅL 2 Metoderna som används för vård och stöd ska vara
Ps Psykiatrisamordning MÅL 2 Metoderna som används för vård och stöd ska vara kunskapsbaserade och fortlöpande utvärderas Psykiatrisamordning -04

24 Använda den kunskap som finns idag: Vårdprogram SBU- , SoS rapporter
Psykiatrisamordning Använda den kunskap som finns idag: Vårdprogram SBU- , SoS rapporter Kliniska riktlinjer Vetenskap och beprövad erfarenhet Följa och utvärdera det vi gör. Samlad verksamhetsuppföljning Kvalitetsregister Gemensam grundsyn och kunskapsbas över organisationsgränser För detta behövs Strategier för att ta in ny kunskap/metoder Strategier för att avveckla ”gamla” metoder Gemensam kompetensutveckling Verksamheten styrs av patienter/klienter/brukarnas behov

25 Metoder som är framgångsrika för att hjälpa människor med psykiska funktionshinder att klara sig bar i sin bostad? Integrerade behandlingsinsatser av samhällsbaserade multidiciplinära- team minskar återinläggningar och tid på sjukhus och ökar andelen som lever ett självständigt liv. Marshallm & Lockwood 2000.

26 Resursgrupp Boendevärd Skötare Sjuksöterska Läkare Vänner Arbetskamrater Kurator Patienten Arbetsledare Familjen Arbetsterapeut Psykolog Boendestödjare Kontaktperson Gemensam plan, inventerar behov, olika uppdrag/uppgifter, uppföljning, gemensamt ansvar

27 Långsiktigt mål Studentprojekt Psykiatriteam Arbetsrehab Primärvården
Boendestöd Resurs- grupp

28 Alltid en ansvarig person
Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon

29 Missbruk Psykos Rehabilitering Behandling för missbruk
förhindra återfall Behandling för att påverka sjukdomen minska symtom Rehabilitering förbättrad funktion minskade konsekvenser av sjukdom/ skada Individuellt anpassade behandlings- insatser av skilda slag Utveckling av: färdigheter och resurser hos den enskilde stödfunktioner, anpassningi samhället Wieselgren -04

30 MÅL 3 De lagar som finns ska användas
Ps Psykiatrisamordning MÅL 3 De lagar som finns ska användas och tillämpas på ett sådant sätt att även personer med psykiska funktionshinder, där svårigheterna innebär att man har svårt att bejaka sitt hjälpbehov, får de insatser de har behov av och rätt till. Psykiatrisamordning -04

31 Vill Du ? Ja Nej

32 Kunskapen måste öka i hela samhället
Ps Psykiatrisamordning Förändrad syn på psykiska funktionshinder och allvarlig psykisk sjukdom. Kunskapen måste öka i hela samhället Kompetensen höjas hos alla professionella Metoder utvecklas för att ”handikappanpassa” myndigheters bemötande, information till brukare, tillgängligheten osv Anpassa utbudet av insatser efter dem det ytterst berör. Uppsökande verksamhet mm

33 MÅL 4 Myndighetsgränser eller regelverk:
Ps Psykiatrisamordning MÅL 4 Myndighetsgränser eller regelverk: - får inte förhindra att personer med psykiska funktionshinder får den vård och stöd de behöver motverka återhämtning eller delaktighet i samhället. Psykiatrisamordning -04

34 Kommuner och landsting
Ps Psykiatrisamordning Sekretesslagen Kommuner och landsting stöd i hemmet särskilda boenden utskrivningsklara rehabilitering habilitering Hjälpmedel - Missbruk - Skolan Barn till psykiskt sjuka Primärvården Försäkringskassa - Ersättning vid studier, arbetsrehabilitering Samordningsansvar - Samverkansansvar Arbetsmarknadsverket - arbetsrehabilitering Universitetet CSN Statens institutionsstyrelse - Missbruksvård - Vård av unga Kriminalvården Vård till intagna - Skyddstillsyn med vård

35 Ps Psykiatrisamordning MÅL 5 Planering och beslut på såväl organisations- som individnivå skall präglas av ett långsiktigt och samhällsekonomiskt effektivt helhetstänkande. Psykiatrisamordning -04

36 Struktur för samverkan och samarbetsprojekt
Ps Psykiatrisamordning Organisations nivå: Samverkansavtal som garanterar samarbete under längre tid och handlingsplaner Struktur för samverkan och samarbetsprojekt Politiker, tjänstemän och chefer på alla nivåer måste ta ansvar för att skapa trovärdighet och ge legitimitet för en långsiktigt fungerande och utvecklande samverkan. Styrsystem som stödjer detta. För individen: Personliga ombud, case manager, arbete i nätverk, eller resursgrupper

37 Gemensam nämnd Bakgrund:
Behovet av samverkan mellan kommuner och landsting har blivit allt tydligare. Inriktningen är att utöka landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet FSF 2003:192. F.o.m. 1 juli 2003

38 Gemensam nämnd Samarbetsformerna kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar hos respektive part. Personalen kan vara anställd hos respektive huvudman eller hos värdlandsting/kommun.

39 Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet:
verksamheter: inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst, enligt LSS, med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

40 Gemensamt ta ansvar för verksamheter som
har ett naturligt samband med varandra. Vilka områden Vem ska vara värd- kommun/landsting Avtal-överenskommelse om ekonomi Var ska personalen vara anställd Vem ska vara chef

41 Ett sätt att organisera vård och stöd

42 Redskap för att lösa vårt uppdrag Gemensam nämnd Gemensamt team
Kräver samarbete Gemensam uppgift

43 För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma värld Som skiten
Ur Klinisk blick av Pia Dellson

44

45 VISION HUR SKA VI GÖRA DAGSLÄGET
Lika vård och omsorg Kunskapsbaserade metoder Anpassat samhälle Rehabiliteringsfrämjande regelverk o organisation Helhetssyn och Långsiktighet Ett bra liv HUR SKA VI GÖRA Attityd påverkan Politisk enighet Förändring av regler och lagar Mer resurser Riktlinjer o handlingsplaner Bra uppföljningsredskap Förbättra produktivitet och effektivitet DAGSLÄGET Kartläggningar Inventeringar Praxisundersökningar Utredningar och Analyser

46 Ligga i kunskapens framkant
Vad är psykiatrins kunskapsområde? Hjärnan och dess funktioner i möte med omgivningen, skeenden och händelser i och utanför kroppen. Så mångfacetterat att det behövs ett tvärvetenskapliga angreppssätt. Aktuellt kunskapsläge inom: Medicin Teknik Pedagogik Psykologi Sociologi Samhällsvetenskap m.m.

47 Höja psykiatrins status
För att förstå hjärnan - behöver vi de bästa hjärnorna Vi måste bli tillräckligt attraktiva för att rekrytera riktigt bra folk Vi måste skapa förutsättningar för att de ska komma till sin rätt

48 Vision Att medmänniskan full av hopp kan formulera sina egna mål
i vissheten att hon kommer att få hjälp att utveckla färdigheter och den kompetens hon behöver för att fullfölja de roller hon tycker är viktiga i ett samhälle som ser henne som en resurs och anpassar sig efter hennes behov

49 Vad behöver göras ? Systematiskt förändringsarbete så att vård och
omsorg: motsvarar befolkningens behov, är anpassad efter det aktuella samhällets läget, bygger på aktuell kunskap, har potential för att följa och utvecklas i takt med nya vetenskapliga landvinningar, är en så attraktivt arbetsplats att ”de bästa” professionella rekryteras till området och premierar att sätta individens behov och långsiktigt bästa före regler, huvudmannagränser, kortsiktiga ekonomiska vinster