1940-talet Samarbetskommittén för byggnadsfrågor

En presentation över ämnet: "1940-talet Samarbetskommittén för byggnadsfrågor"— Presentationens avskrift:

1 1940-talet Samarbetskommittén för byggnadsfrågor
Historik AMA 1940-talet Samarbetskommittén för byggnadsfrågor ByggAMA och RörAMA 1950 SfB-systemet, ca 290 sidor Vidareutveckling… På 1940-talet fick Samarbetskommittén för byggnadsfrågor i uppdrag att utveckla metoderna för byggandet. Ett resultat blev AMA. De första som kom var ByggAMA och RörAMA 1950. Ursprunget till AMA var ett behov av gemensamma och enhetliga regler för byggandet i Sverige som växte fram under 1940-talet. Ett resultat av detta arbete var den första Bygg AMA som kom 1950, samtidigt kom en Rör AMA. I Bygg AMA och Rör AMA 1950 hade man samlat och ordnat bra formulerade texter om krav på material och utförande av arbeten. Texterna hade hämtats från goda exempel i branschen och de kunde sägas representera god praxis och vara allmänt accepterade. Användarna av AMA behövde inte skriva föreskrifterna själva utan kunde bara referera till AMA – AMA blev det referensverk det fortfarande är i dag. Metoden att göra ”byggbeskrivningar” etablerades. Arbetet blev enklare och rationellare för beskrivaren. Mottagaren behövde inte fundera över vad olika formuleringar betydde.

2 AMA och anslutande skrifter
AMA = Allmän material- och arbetsbeskrivning Tradition sedan 1950 Referensverk Accepterade krav Beprövad teknik Struktur enligt BSAB 96 Byggnadsverk Byggdelar Produktionsresultat Svensk Byggtjänst huvudman sedan 1976 AMA är en förkortning av ”Allmän material- och arbetsbeskrivning” och är resultatet av ett långvarigt ansvarsfullt branschsamarbete. AMA är ett referensdokument som används vid upprättande av administrativa och tekniska beskrivningar samt utförande av byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Syftet med AMA är att förenkla att i beskrivningsarbetet formulera tekniska krav på byggnad eller anläggning och dess delar. AMA är strukturerad enligt BSAB-systemet. Principen med referensdokument och BSAB-systemet innebär möjlighet till mindre omfattande beskrivningstexter och enklare inläsning av ställda krav. Text i AMA blir bindande för avtalsparter i den omfattning som den åberopas i tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter. Svensk Byggtjänst är huvudman för AMA sedan 1976. Det är i dag en god hyllmeter böcker av förpackad systematiserad kunskap baserad på god byggpraxis. Baseras på en internationell ramstandard.

3 AMA-publikationer AMA = referens RA = råd till beskrivaren
Anläggning 10 Hus 11 El 09 VVS & Kyl 09 RA = råd till beskrivaren MER = regler i kontrakt AMA-nytt = nyhetsförmedling Särtryck = yrkesområden Måleriarbeten Arbeten med keramiska plattor Plåt- och stålbyggnad AMA används på det här sättet: Projektören upprättar en teknisk beskrivning baserad på AMA - "i anslutning till AMA" som man säger. Beskrivningen ingår i förfrågningsunderlaget som entreprenörerna kalkylerar på lämnar pris på och sedan bygger efter och som man slutligen besiktigar efter. AMA-komplexet som vi kallar det är uppbyggt på detta sätt: Referensverk RA MER AMA-nytt I den tekniska beskrivningen behöver man endast ange kod och rubrik för att (ofta) en stor mängd föreskrifter ska gälla. Beskrivningarna blir mindre omfattande men mera precisa.

4 Framåt Revideras vart 3:e år Specialister ser över kapitlen
Referensgrupp Arbetet tar drygt ett år

5 AMA Regler för samband Beskrivningstext Begreppsförklaringar
Måttdefinitioner Principiella figurer Förteckning – litteratur och standard Regler för samband mellan teknisk beskrivning och AMA. AMA är avsedd att tjäna som underlag vid upprättande av tekniska beskrivningar och syftar till att förenkla arbetet med att formulera beställarens krav på den färdiga produkten och dess delar.

6 RA Komplettering av åberopad AMA-text Ändring av AMA-texter
råd och anvisningar till den projektör som upprättar en beskrivning ansluten till AMA Komplettering av åberopad AMA-text Ändring av AMA-texter Principiella figurer Komplettering med texter under andra koder och rubriker än de som finns i AMA Kontroll av fullständighet, kalkylerbarhet och samordningsåtgärder Rubrikförteckning RA innehåller råd och anvisningar samt kommentarer till projektören angående vad som ska anges utöver det som står i AMA. RA innehåller inte projekteringsanvisningar. Vägledning för val av konstruktionstyp, dimensioneringstabeller – handboksuppgifter finns inte. Checklista Komplettera åberopad AMA-text med projektspecifik beskrivningstext Ändra AMA-text när dessa inte är tillämpliga Fullständigt och kalkylerbart? Koll av samordningsåtgärder

7 Översikt AMA AF 07 AMA – Hus, Anläggning, El, VVS
AB 04 ABT 06 ABK 09 BRUK 2007 Hjälpmedel, allmänna råd från centrala myndigheter Kontrakt Allmänna råd, handböcker AMA AF 07 AMA – Hus, Anläggning, El, VVS AMA Svensk Standard Tillämpnings- bestämmelser Myndig- heter AFS, BFS-BBR, KIFS, MSBFS m fl Termen lag är reserverad för rättsregler vars tillkomst beslutats av riksdagen. Förordning förtydligar lagstiftningen och beslutas av regeringen. Både centrala och regionala myndigheter kan utfärda tillämpningsbestämmelser. De föreskriver hur lagar och förordningar ska tillämpas. Myndigheter ger också ut allmänna råd och handböcker som förtydligar och ger anvisningar för hur regelverkens krav ska uppfyllas. Boverket publicerar författningar i egna serier och samlingar. Andra SFS, AFS, KIFS. AMA innehåller inte texter som strider mot författningarnas krav. Kraven finns inte heller inskrivna i AMA. Krav i författningssamlingar kan aldrig skrivas bort. BKKs Regler för Upphandling i Konkurrens - BRUK 2007 Kemikalieinspektionens författningssamling – KIFS Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps fs - MSBFS Förordningar Författningar Regering LOU, PBL, Avtalslagen, Miljöbalken, Arbetsmiljölagen Lagar Riksdag

8 AB 04 ”AB 04 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomisk optimal riskfördelning mellan parterna.” AB 04 tillämpas i nästan varje genomförande- entreprenad AMA AF 07 är anpassad till AB 04 Direkt avtalsförhållande mellan beställare och entreprenör Beställaren ansvara för projekteringen Entreprenören ansvarar för utförandet För mer omfattande projektering av entreprenör används ABT. Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04. ”AB 04 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomisk optimal riskfördelning mellan parterna.” Byggandets kontraktskommitté, BBK. Företrädare för de grupper som är parter i byggsektorns entreprenadavtal. Tillämpas i nästan varje genomförandeentreprenad. AMA AF 07 är anpassad till AB 04. Delad entreprenad eller generalentreprenad. Direkt avtalsförhållande mellan beställare och entreprenör. Beställaren ansvara för projekteringen – entreprenören för utförandet. För mer omfattande projektering av entreprenör använd ABT. Flera av begreppsbestämningarna tydliggörs genom att exempel återfinns som anmärkning med liten indragen text.

9 Kapitel 1 Omfattning kontrakt ändringar i AB 04 AB 04 beställning
Vid motstridiga uppgifter i kontraktshandlingarna gäller de i följande ordning, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat: § 3 kontrakt ändringar i AB 04 AB 04 beställning anbud särskilda MER à-prislista el prissatt MF kompletterande föreskrifter administrativa föreskrifter ej prissatt MF beskrivningar ritningar övriga handlingar

10 Nya administrativa föreskrifter AMA AF 12
AFA Allmän orientering AFB Upphandlingsföreskrifter AFC Entreprenadföreskrifter för utförandeentreprenad AFD Entreprenadföreskrifter för totalentreprenad AFG Allmänna arbeten och hjälpmedel Ett års arbete Upphandlingsföreskrifter AFB offentlig upphandling Anpassad kodstruktur AFC-AFD byggarbetsmiljö, kontrollansvariga, kontroll, miljöcertifiering Byggprocessanpassad kodstruktur för Allmänna arbeten och hjälpmedel AFG tidigare AFH och AFJ Efter ett års arbete finns nu de nya administrativa föreskrifterna i AMA AF 12. Nyheterna är kompletterade upphandlingsföreskrifter i AFB, nyheter och anpassning av kodstrukturen i AFC och AFD samt en helt ny byggprocessanpassad kodstruktur för Allmänna hjälpmedel och arbeten. AMA AF är avsedda att utgöra ett bra underlag för att upprätta administrativa föreskrifter som förfrågningsunderlag i anslutning till Allmänna bestämmelser AB 04 för utförandeentreprenader eller ABT 06 för totalentreprenader. Den nya versionen AMA AF 12 är inte föranledd av några ändringar i AB eller ABT utan ett behov fanns att revidera AMA AF 07 på grund av att reglerna för offentlig upphandling har ändrats samt att nya krav tillkommit om bland annat byggarbetsmiljösamordning, kontrollansvariga, kontroll och miljöcertifiering m m. För avsnitten om Allmänna hjälpmedel, AFH och Allmänna arbeten, AFJ fanns ett behov av uppdatering då dessa i stort varit oförändrade under ganska lång tid. AMA AF 12 består av följande kapitel: AFA Allmän orientering AFB Upphandlingsföreskrifter AFC Entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad AFD Entreprenadföreskrifter vid totalentreprenad AFG Allmänna arbeten och hjälpmedel AFG är en helt ny kod och rubrikstruktur som innehåller både de äldre AFH och AFJ men som nu är byggprocessanpassat så att det börjar med etablering och slutar med återställand av mark

11 Klassificering enligt Larson!
”Now! – That should clear up a few things around here!”

12 Krav på klassifikation
Ändamål med strukturen skapa ordning Entydiga begrepp – inte överlappande Principer för underindelning ”typer av” enhetlig indelning Nästan alla har en liten ”klassifikationsdjävul” i sig. Hur sorterar du din cd-samling, böcker, köksknivar? En logisk ordning så att det är lätt att hitta. Detta är grundändamålet med klassifikation. Den har till syfte att skapa ordning bland en mängd objekt. Det svåra är att skapa entydiga klasser – grupper – som gör att objekten klart hör hemma i bara en klass utan tvekan. När grupperna underindelas ska detta för varje nivå ske baserat på varje indelningsgrund. Man kan inte både dela in efter t ex material och form. De olika nivåerna kan däremot tillämpa olika indelningar. Varje underordnad klass ska utgöra en typ av den överordnade. En logisk ordning så att det är lätt att hitta. När grupperna underindelas ska detta för varje nivå ske baserat på varje indelningsgrund. Man kan inte både dela in efter t ex material och form. De olika nivåerna kan däremot tillämpa olika indelningar. Varje underordnad klass ska utgöra en typ av den överordnade.

13 BSAB utgår från en helhetssyn
Förvaltning - underhåll Utredning - program Upphandling - produktion Projektering Byggandets Samordning AB, 1972. BSAB 96 – byggsektorns gemensamma informationsstruktur. BSAB-systemet är ett klassifikationssystem som används för att strukturera information i bygg- och förvaltningsprocessen. Består av en uppsättning samverkande tabeller som var och en uttrycker sin speciella aspekt på informationen. Kan användas genom byggnadsverkets hela livscykel. Baseras på SS-ISO Baseras på SS-IS Strukturering av information om byggnadsverk

14 Kommunikation © AB Svensk Byggtjänst AFB.22
BBE.2 BCS.11 ESE.2621 GSC.51 GSN.52 HSB.26 IBG.2 JSF.141 JTB.1 NSC.1211 YSC.1 YSK.71 © AB Svensk Byggtjänst

15 Standarden och BSAB 96 Används i AMA
Man ser på verkligheten utifrån vyer: VE – verksamhet IE – infrastrukturella enheter BV – byggnadsverk UT – utrymmen BD/BDT – byggdelar och byggdelstyper PR – produktionsresultat För vissa vyer har BSAB 96 samverkande tabeller som ska vara till hjälp för att ordna teknisk och ekonomisk information i dokument och databaser VE IE BV UT BD BDT PR Resurser Används i AMA BSAB 96 består av en uppsättning samverkande tabeller som ska vara till hjälp för att ordna teknisk och ekonomisk information i dokument och databaser. Varje vy behandlas för sig och de objekt som kan särskiljas ordnas, klassificeras, och bildar en tabell. VE – verksamhet, SCBs tabell för näringsgrenar IE – infrastrukturella enheter, tabell fastställd till viss del. Uppdelad på byggnadsverkens ändamål, bostadsområde, hamn, sjukhus, brandstation BV – byggnadsverk UT – utrymmen BD/BDT – byggdelar och byggdelstyper och installationssystem PR – produktionsresultat Inga tabeller för resurser och förvaltningsresultat. (För maskiner, utrustning och bodar används byggindustrins klassificeringssystem. Swedish Rental.) Aktuella för AMA är BD, BDT och PR.

16 Vyer Infrastrukturell enhet - bostadsområde Byggnadsverk
Föremålet för systemet är den byggda världen. Anläggningar, hus och installationer. Börja uppifrån med en översikt. Byggnadsverk är utformade för att ge plats för verksamheter – utrymmen. Ett byggnadsverk är en markbunden konstruktion som bildar miljöer för bestämda verksamheter. Byggnadsverk innehåller ”utrymmen” där verksamheten bedrivs. Byggnadsverkets delar fyller de funktionskrav verksamheten ställer. Infrastrukturella enheter är grupper av byggnadsverk för ett gemensamt ändamål. Byggnadsverken samverkar i överordad verksamhet; bostadsområden, sjukhus, flygplats. Byggnadsverk - väg, bro, hus

17 Vyer Resurser Maskiner Arbetskraft Varor... Produktions-resultat
Den byggda världen kan inte struktureras på ett enda sätt – det finns många användare av informationen i flera olika skeden av processen. I de olika skedena ser man verkligheten på olika sätt. I BSAB har man därför olika vyer. En vy utgår från ett behov av information för ett visst ändamål. Standarden definierar dessa vyer och de begrepp de omfattar. Infrastrukturell enhet – verksamhetsvy Byggnadsverk – funktionsvy Utrymme – verksamhetsvy Byggdelar – funktionsvy, t ex yttervägg, när man bygger byggdelen används aktiviter – reusrser → produktionsresultat. Består av flera produktionsresultat. Del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion. Byggdelstyp – konstruktionsvy, teknisk lösning av en byggdel, t ex yttervägg av tegel, innervägg av skivor på regelstomme. Resurser – resursvy, objekt som används vid genomförande av en aktivitet, arbetskraft, maskiner, inbyggnadsvaror, byggplatsutrustning, verktyg, kläder etc. Produktionsresultat – produktionsvy, varor, arbetskraft, maskiner, resultat av en aktivitet på byggplatsen. Resurser Maskiner Arbetskraft Varor... Produktions-resultat Byggdel Byggdelstyp Utrymme

18 Beskrivning Handling med föreskrifter om och/eller krav på arbeten hörande till entreprenaden Handlingarna kompletterar varandra - AB 04 kap 1 §2 - rangordning enligt AB 04 kap 1 §3 Syftar till kvalitetsstyrning framgår tydligt i AB 04 I AB ställs inte krav på att en beskrivning ska vara i anslutning till AMA. Praxis i branschen – tekniska beskrivningar enligt AMA. Använd begreppet teknisk beskrivning om beskrivningen är upprättad i anslutning till AMA. 1 § 2 AB 04 utgår från att handlingar kompletterar varandra. Finns det motsägande uppgifter gäller rangordning enligt 1 § 3. Projektörer – handlingarna ska vara samordnade! © AB Svensk Byggtjänst

19 Dokumentsamband AMA- nytt AB 04 RA Hus 11 AMA Hus 11 MF med beskrivn.
AF 07 AMA Hus 11 AB 04 MER MF med beskrivn. Admin. föreskrifter för…… Övriga handlingar Förfrågnings-underlag Ritningar MF TB Projektörer arbetar med Handböcker – allmänna kunskapsdokument Projektanknutna dokument – AMA Projektdokument – beskrivningar Företagsdokument – kvalitets- och miljösystem Information i den handling där den hör hemma! Hänvisa inte till handböcker. De ska projektören använda. Beskriv och rita det som behövs för projektet. AB 04 - kontraktshandlingar kompletterar varandra Upprepa inte redovisning av åtagande i olika delar av kontraktet utan se till att information finns i den handling där den hör hemma, t ex ska beskrivningstext inte läggas in på ritning. Man behöver inte hänvisa mellan olika kontraktshandlingar ibland nödvändigt av t ex tydlighetsskäl, precisera hänvisningen. Undvik slentrianmässiga hänvisningar till andra dokument - använd handböcker vid projektering och beskriv/rita de projektdokument som behövs. Resultatet av geoundersökningar mfl handlingar Geotolkning och geoföreskrifter

20 Samordning med övriga AMA
Beskrivningsarbete kan behöva samordnas med hjälp av olika AMA-delar Rubriker med tillhörande texter specifika för respektive AMA- och RA-del AMA- och RA-delarna kompletterar varandra * framför RA kod innebär att text finns i AMA © AB Svensk Byggtjänst

21 Pyramidregeln M MB MBE MBE.1 MBE.12 MBE.121 Råd i RA kan stå
M SKIKT AV BELÄGGNINGS- OCH BEKLÄDNADS- VAROR I HUS MB BELÄGGNINGAR OCH BEKLÄDNADER AV PLAT- TOR AV NATURSTEN, BETONG, KONSTBETONG, KERAMIK, MOSAIK E D MBE BELÄGGNINGAR OCH BEKLÄDNADER AV KERAMISKA PLATTOR MBE.1 Beläggningar av keramiska plattor MBE.12 Beläggningar av keramiska plattor inomhus MBE Golvbeläggningar av keramiska plattor inomhus Råd i RA kan stå överordnat Text i AMA åberopas genom att kod med tillhörande rubrik anges i den tekniska beskrivningen. Överordnade koder gäller – pyramidregeln. Pyramidregeln gäller även för koder och rubriker som beskrivningsförfattaren angett i beskrivningen, t ex hämtade från RA och AMA-nytt. Pyramidregeln gäller också för RA. Ta med de koder och rubriker som behövs för att ge klarhet i framställningen. Kod och rubrik som anges i beskrivning Text under åberopad kod och rubrik i AMA samt texter under överordnade koder och rubriker gäller

22 för in gäller före AMAs texter - även dem på högre nivå
Företrädesregeln Den text beskrivaren för in gäller före AMAs texter - även dem på högre nivå H HS HSD HSD.1 HSD.11 HSD.114 Beskrivning HSD.114 ………. … ytfuktkvoten i trävirke inte överstiga 16 procent. Företrädesregeln Projektspecifikt krav gäller före AMAs krav. Projektören kan skärpa eller mildra föreskrifter i AMA. HSD.1 Konstruktioner av längdformvaror av barrträ HSD.114 Dubbla träregelstommar till vägg …ytfuktkvoten i trävirke inte överstiga 18 procent.

23 Projektspecifik text Beskrivning för det enskilda projektet AMA
HSD.114 HSD.114 egen projekt- specifik text, AMA-text blir gällande när kod och rubrik åberopas i beskrivningen. AMA-texten skrivs inte in Beskrivningen Text från AMA-nytt måste skrivas in i Beskrivningen Åberopas en kod och rubrik så gäller den text som står i AMA. Man skriver alltså inte in texten igen – man skriver in om något skiljer sig eller kompletterande text. Om text skiljer sig från AMA ska det klart framgå att det är en förändring av AMAs text. Projektörens hjälpmedel AMA-nytt Handböcker RA

24 Upprätta teknisk beskrivning
Inled med ”Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Hus 11 (och/eller AMA EL 09, AMA Anläggning 10, AMA VVS & Kyl 09)” Välj koder och rubriker Komplettera AMAs text Ändra AMAs text ”De fyra budorden” Man kan hämta koder ur alla AMA till sin tekniska beskrivning men det måste stå i inledningstexten vilka man använt. AMA Hus 08 är ett referensdokument vars text blir gällande i ett entreprenadkontrakt i den omfattning koder och rubriker åberopats i en teknisk beskrivning. Projektören som upprättar tekniska beskrivningen måste utvärdera om en AMA-text ska gälla eller inte. AMA-texten räcker vanligtvis inte utan måste kompletteras med projektspecifik information. Beskrivningen ingår i förfrågningsunderlaget som E kalkylerar och lämnar pris på. Sedan bygger man efter beskrivningen och därefter slutbesiktigar. Glöm inte AMA-nytt! © AB Svensk Byggtjänst

25 Uppställning av beskrivning
Alternativ 1 Byggdelar först (alla) Produktionsresultat därefter Alternativ 2 Primär indelning i byggdelar Under varje byggdel redovisas produktionsresultat

26 Målad innervägg inte bärande, stålreglar, gipsskivor, målad
43.CB/41 Innerväggar (ej stominnerväggar) – skivor och stålregelverk HSB Konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål HSB.1121Väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad KBC Skikt av gipsskivor KBC Skikt av gipsskivor inomhus LCS Generell byggplatsmålning

27 Beskrivning

28 Språket i en beskrivning ska vara
klart, koncist och konsekvent undvik onödiga förstärkningsord (”fullständigt tät”, ”exakt rät vinkel”) ”Där ej annat anges” är olämpligt – om du har det som brasklapp! inga OBS! enkla korta meningar rätt terminologi

29 Beskrivningsverktyget

30 Litteratur