VÄXTER Fröväxter.

En presentation över ämnet: "VÄXTER Fröväxter."— Presentationens avskrift:

1 VÄXTER Fröväxter

2 VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT
Sporväxter

3 FRÖVÄXTER Fröväxter 3

4 FRÖVÄXTER Fröväxt – växter som sprider sig med frön (istället för sporer) Hit hör Alla växter som har blommor Gräs (har blommor, men svåra att se) Lövträd (har blommor, men svåra att se) Barrträd (har kottar med frön i stället för blommor) Fröväxter 4

5 FRÖET Innehåller en ”matsäck” som plantan kan leva av tills den fått sina första blad Fröväxter 5

6 KÄRL Fröväxter har rötter, stam och blad med kärl i
Rötter – suger upp vatten och näringsämnen ur marken Kärlen – transporterar vidare till resten av växten Fröväxter 6

7 VÄXTENS MAT Växter kan tillverka sin egen mat
Växten kan tillverka socker i sina gröna blad med hjälp av solljus. Detta kallas för fotosyntes. Sockret är maten som växten behöver för att växa Fröväxter 7

8 Ståndarknapp med pollenkorn
BLOMMANS UTSEENDE Pistillens märke Ståndarknapp med pollenkorn Ståndare (manliga könsorganet) Pistill (kvinnliga könsorganet) Fröämne med ägg Kronblad Nektar Foderblad Fröväxter 8

9 POLLINERING Pollen = spermier, fröer = bebisar
Pollinering –När ståndarens pollenkorn förs över till pistillen Därefter sker befruktning och ett frö bildas Vid fröbildning måste pistillens märke fånga ståndarmjöl från blommor av samma art Korspollinering – Pistillen får pollen från en annan blommas ståndare Självpollinering – Pistillen får pollen från den egna blommans ståndare. Undviks genom: Ståndare och pistill mognar vid olika tidpunkt Växten har antingen han- eller honblommor Fröväxter 9

10 TYPER AV POLLINERING Djurpollinering (ofta insekter) Vindpollinering
Fröväxter 10

11 DJURPOLLINERING Ofta genom insekter som söker mat
Pollen överförs på deras ludna kroppar Insekter föredrar blommor med speciell färg, form eller doft → underlättar överföring till samma blomart Blommorna har ofta en söt saft, nektar. Fröväxter 11

12 VINDPOLLINERING Sprids med vinden
Vindpollinerade blommor är ofta små och saknar färgglada kronblad. Pistillernas märken är ofta stora och klibbiga (fångar lättare upp pollen) Slösaktig metod (svårt att träffa rätt, mycket pollen går åt) Ofta hängen (hassel har ca 5 miljoner pollenkorn per hänge) Orsakar ofta allergier Fröväxter 12

13 SJÄLVPOLLINERING Befruktar sig själva (blir en kopia)
Inte alltid så lyckat T.ex. maskrosor Fröväxter 13

14 BEFRUKTNING Pollenkorn Pistillens märke Pollenslang Pistill Fröämne
Pollenslang – bildas när ett pollenkorn fastnar på märket. När äggcellen förenas med en spermie bildas ett frö Efter befruktningen bildar delar av pistillen en frukt runt fröet Äggcell Fruktämne Spermie Fröväxter 14

15 FRÖET Efter befruktning har ett frö bildats
Kan börja gro när det hamnar i jorden Lever första tiden av sin ”matsäck”, frövita Fröet bildar rot och stam Första bladen kallas hjärtblad. Då kan växten själv bilda socker som behövs för att fortsätta växa (fotosyntes) Övervintring Övervintrar som frön som gror till våren Fröställningar som sticker upp ovanför snön Tjocka rötter eller lökar i jorden Tappa bladen (träd) Fröväxter 15

16 HUR FRÖN SPRIDS Vatten: Förs med vattnet vidare Vattennära växter, t.ex. näckros och al Vind Djur (via avföring när djur äter frukter eller bär) Fröväxter 16

17 KRYPTOGAMER (SPORVÄXTER)
Fröväxter

18 KRYPTOGAMER Växter som saknar ståndare och fruktblad
Viktigaste grupperna: Ormbunksväxter Mossor Svampar Alger Lavar

19 SPORVÄXTER Saknar blommor och från Förökar sig med sporer
Innehåller klorofyll → tillverkar själv mat och syre Typer av sporväxter: Ormbunksväxter Mossor

20 SPORVÄXTER ORMBUNKSVÄXTER
Fröväxter 20

21 ORMBUNKSVÄXTER Tre grupper:
Ormbunkar Fräkenväxter Lummerväxter Har rötter, stam och blad som transporterar vatten och näring Sporer utvecklas i sporgömmesamlingar på bladens undersidor. Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning Ny ormbunke växer (de har könsceller!) som sedan utvecklas vidare till nya plantor. Ca 70 arter i Sverige (50 är ormbunkar) Stenkol är rester av gamla ormbunksväxter

22 ORMBUNKSVÄXTER Stensöta med blad med sporgömmesamlingar och jordstam
Fräkenväxten kärrfräken med sporax Lummerväxten revlummer med ax i toppen med sporgömmen.

23 ORMBUNKAR Sporer i sporgömmor på bladens undersida Stensöta

24 LUMMERVÄXTER Långa och smala barrliknande blad.
Sporer i täta ax i grentopparna Revlummer

25 FRÄKENVÄXTER Långa smala blad i kransar runt stjälken.
Sporer i täta ax i grentopparna. Åkerfräken

26 SPORVÄXTER MOSSOR Fröväxter 26

27 MOSSOR Har blad och stam men ej rötter och kärl
Kan inte suga upp vatten från marken. Det gör att dom är beroende av luftens fuktighet. Bladen tar upp vatten och näring från dagg och regn → mossor är känsliga för luftföroreningar. Växer tätt som mjuk matta. Vattnet stannar kvar under. Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning. Växer långsamt Mossor är viktiga: Täcker bar mark och bevarar fuktigheten i marken. Kammossa Björnmossa

28 MOSSOR Björnmossa med mössa och sporkapsel med lock. Kammossa.
Bålflikar av lungmossa.