Disposition Tillväxtprojektet Studie I: Mödrars tankar och funderingar om små barns hälsa Studie II: Påverkansfaktorer på amning vid en månads ålder.

En presentation över ämnet: "Disposition Tillväxtprojektet Studie I: Mödrars tankar och funderingar om små barns hälsa Studie II: Påverkansfaktorer på amning vid en månads ålder."— Presentationens avskrift:

1 Disposition Tillväxtprojektet Studie I: Mödrars tankar och funderingar om små barns hälsa Studie II: Påverkansfaktorer på amning vid en månads ålder.

2 Tillväxtprojektet Tp Identifiering av tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och tillväxt
Gerd Almqvist-Tangen, BHV-utv. Halland. Josefine Roswall, Barnläkare, Halmstad. Jovanna Dahlgren, Barnläkare, doc. Gbg Laurie Nevonen, Psykolog, doc. Gbg. Stefan Bergman, FoU-chef, Halland. Bernt Alm, BHV-ÖL, Halland. GAT 2

3 Tillväxtprojektet (Tp) har som mål att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt samt tillväxt- och näringsbalans både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där riskfaktorer för tillväxtrubbningar klargörs. GAT

4 ”Tidiga tillväxtmönster”
Identifiering av tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och tillväxt. ”Tvärsnittsstudien” ”Tidiga tillväxtmönster” ”Växa i Halland” ”Tillväxtstudien” ”Hälsa= tillväxt?” Vad?:Tvärsnittsstudie Var?: BVC i Halland Vilka?: 25% av alla barn på ord. BVC kontroll 2006 Ålder?:0-5 år Frågeställning: frekvens av övervikt och fetma i förskole ålder i Halland. Referensvärden för bukomfång. Resultat? I 5 åå är ca 15 % av de halländska barnen överviktiga och 3,5 % feta. Referenskurvor för bukomfång 0-5 år. Vad? Analys av tillväxtdata 0-18 år. Konsekvenser av tillväxt under spädbarns året Vilka? Longitudinella tillväxtdata 0-18 år Torslanda. Existerande databas Frågeställning: Kan tidig adiposity rebound och ökad risk för övervikt/fetma k förutsägas från hastigheter och tidpunkter i det tidiga växandet. Vad?: Longitudinell prospektiv födelse cohort barn. Tillväxt data + enkätuppgifter under förskoletiden Var?: BVC Halland Vilka?: Alla barn födda okt 2007 tom sept 2008 i Halland. Erbjuds delta via BVC Frågeställning: Hur påverkar tidig nutrition och måltidsordning växandet? Var hämtar föräldrar information om nutrition? Tids korrelationer till tillväxtdata. Vad? Longitudinell prospektiv studie. Subgrupp av barn i ”Växa i Halland”( ). Hormonella faktorer, bröstmjölk och tarmflora och påverkan på tillväxt. Var?: Länssjukhuset i Halmstad Vilka? Barn som föds i Halmstad mars 2008-okt 2008 erbjuds delta. Frågeställning: bröstmjölkens sammansättning eller tamfloran primära påverkansfaktorer för övervikt Vad?: Kvalitativ Intervju studie Var?: BVC Halmstad Vilka?: 16 familjer med barn i 8 månaders åldern Föräldrarnas uppfattning om kost, tillväxt och hälsa Frågeställning: Är barnets matintag kopplat till hälsa för föräldrarna? Tillväxt Föräldrars informations källor måltidsordning Föräldrars uppfattning bukomfång tidiga tillväxt mönster tidiga tillväxt mönster nutrition stress bukomfång amning essentiella fettsyror tarmflora inflammation Fysisk aktivitet

5 GAT Barnmatsindustrin Barnhälsovården Släkten Livsmedelsverket
Barnmat – en viktig, känslig, kostsam, debatterad ämne Forskning Titel: Vem styr skutan, vem eller vad dvs. vilken auktoritet vägleder föräldrar i de val de gör för sitt barn gällandes mat, matvanor, livsmedel? Socialstyrelsen Media GAT

6 I huvudet på en mamma: Vad är små barns hälsa?

7 Dåligt med information fick några broschyrer
Trugat med maten i en timme Man ska amma så fort bebisen vill och hon ville inte för hon var så himla trött i början. Då känner man sig lite misslyckad Hälsa är större än frisk, det är ett grundbegrepp. Det är väldigt laddat med mat Hur mycket mat ska han ha första gången? Samspelet är jätteviktig Dåligt med information fick några broschyrer Bra att BVC mäter och väger – sen blir man stolt, liksom BVC borde vara pålästa och borde vara första valet Hälsa är hur dom äter! Hon vill bara äta det som är sött och gott Mat blir ett maktmedel… hon vägrar att äta Jag ammade en gång i timmen!

8 Påverkansfaktorer för amning vid en månads ålder
Påverkansfaktorer för amning vid en månads ålder. Halländsk populationsbaserad kohortstudie. GAT

9 Specifikt syfte i delarbete II (1) Att kartlägga olika faktorer av betydelse för amning såsom sociodemografiska bakgrundsvariabler samt vårdrutiner t.ex. tidig hemgång och hembesök i relation till hel- och delamning, tillmatning med ersättning och tidpunkt för introduktion av annan föda t.ex. gröt. (2) Likaså att kartlägga vem eller vad påverkar föräldrarna i de val som de gör.

10 Delstudie II: Påverkansfaktorer vid en månads ålder.
Få ensamstående 2.3%. Mors ålder ca 31 år (15-46). Högre utbildning bland mödrar än fäder. Få rökare, mammor 5.6% pappor 9.0%. Utländsk härkomst. mammor 10.2% pappor 10.4%. De flesta bor i enfamiljshus 65%. Föräldragrupp MVC 41.5%. Tidig hemgång, 7.4%. Hembesök, 49.9%. GAT

11 Amningsproblem Amningsproblem (Renfrew, 2000). Mödrarna behöver mycket information och stöd om amningsproblem - tidigt (Scott, 2006)

12 Sammanfattningsvis Föräldrautbildningen bör ses över.
Amningsinformationen bör ses över och updateras. Men framförallt bör den anpassas med mödrarnas perspektiv i åtanke.

13 Pedagogisk utmaning för hälso- och sjukvården att ge samstämmig information.
Idag är den inadekvat, godtycklig (Amir, 2008). Socioekonomiska skillnader även i Sverige (Flacking, 2007, Wallby, 2008) (Bertini, 2003) Olika perspektivval mellan olika professioner, och sluten kontra öppen vård.

14 Myter, halvsanningar, sanning och evidens
Motstridiga råd: fetvadd eller frysta ärtor (Mulford, 2008) Bristfällig kunskap (Smale. 2006)

15 Skapa medvetenhet om hur attityder påverkan amning En god mor ammar – demonstration av gott mödraskap (Hauck, 2003) Adekvat stöd – god mor?! Amma kontra flaska

16