Satsningar på solcellsteknik

En presentation över ämnet: "Satsningar på solcellsteknik"— Presentationens avskrift:

1 Satsningar på solcellsteknik
Tobias Walla Energimyndigheten Glava 25 april Konferens: Energieffektiva byggnader – är solenergi lösningen

2 Varför solceller? Liten klimat- och miljöpåverkan Förnybart
Lokal produktion Mänsklighetens årliga energianvändning Årlig solinstrålning (över land) Graph: Bruno Burger, Fraunhofer ISE Data: EEX,

3 Några baksidor…? Låg vinterproduktion, väderberoende… men ingen har sagt att sol ska lösa alla våra problem redan nu Dyrt? Utvecklingen marknad, teknik

4 Potential Solinstrålning Installerad effekt solceller/capita
Jaha, om det nu är så himla bra, varför händer det inte mer? Typisk årlig elproduktion i Sverige kWh/kW, jmf Spanien kWh/kW Tracker-system i Piteå, hävdar 1500 kWh/kW och år I mars i år genererade svenska solceller ungefär lika mycket el som under en vanlig sommarmånad Köld ger bättre prestanda. Tappar mellan 0,3 och 0,8 % per grad celcius Källa: Joint Research Centre Institute for Energy and Transport; EPIA Global Market Outlook, May 2012

5 Ny elproduktion i Europa 2011
Andel ny elproduktion som byggs i Europa är till största delen förnybar Solceller har gått från tredje plats 2009, till andra 2010 till första 2011 Källa: European Wind Energy Association, Wind in Power: 2011 European statistics

6 Toppeffekt Toppeffekt är ett standardmått för att kunna jämföra solcellers effekt. Solcellers toppeffekt (Wt) mäts vid standardiserade förhållanden: Solhöjden är 42° över horisonten vid AM1.5 Solinstrålning: 1000 W/m2 Celltemperatur: 25°C AM1.5 spektrum Vinkelrätt ljusinfall

7 Solceller Skivbaserat kisel, verkningsgrad 14 – 20 %
Monokristallint kisel Polykristallint kisel

8 Solceller Tunnfilmssolceller, verkningsgrad 8-13 % Amorft kisel CIGS
CdTe

9 Forskning på solceller
- Flera framstående forskargrupper Stort intresse för samarbete med industrin - inte minst byggbranschen Energimyndigheten stöttar solcellsforskning med ca Mkr årligen

10 Marika Edoff Uppsala Universitet
Tunnfilmssolceller av typen CIGS Koppar, indium, gallium och selen CIGS-solceller består av en några mikrometer tunn film på en glas- eller stålyta Länk:

11 Lars Samuelson Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet
Solceller av nanotrådar Bästa effektivitet idag 13 % Högeffektiva solceller ”Add-ons” på traditionella kiselsolceller som ökar verkningsgraden hos dessa

12 Olle Inganäs Linköpings universitet
1GW/km2 i en sol AM1 Solceller av plast 1 km2 trycks på ett dygn... Idag 5,2 % effektivitet på cellnivå Böjbara, kan göras färgade, genomskinliga… Tillverkas med enkla tryckmetoder Arbete för integrering i fasader, solskydd, fönster etc påbörjat

13 Exempel på stöd till företag NLAB Solar
Stöd för att demonstrera tillverkning av molekylära solceller Samarbete med Fasadglas AB Bild: NLAB Solar AB

14 Optistring Smarta modulväxelriktare.

15 Stöd för att främja användningen av solenergi
Investeringsbidraget stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, läs mer sökas av länsstyrelser för att stötta kommuner och landsting stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt, läs mer Söks av regionala energikontoren eller andra aktörer som har en nyckelfunktion för energieffektivisering (t.ex. länsstyrelser) Uthållig kommun, läs mer Energieffektivt byggande – program, beställargrupper och nätverk, läs mer Tester av solcellssystem, läs mer

16 Kan solel spela någon roll i det svenska energisystemet?
Solceller ökar snabbt – går in i övergångsfas mot konkurrenskraft utan riktade subventioner Effektiv och miljövänlig teknik med stor potential även i Sverige. Speciellt för användning på takytor. Hushållen kan bli de drivande i omställningen. Flera nyttoaspekter än bara ekonomiska. Goda möjligheter att utveckla näringslivet i Sverige

17 Gigantisk framtida exportmarknad…

18 Bidra till näringslivs-utveckling
Vad kan få stöd? Energi- relevans Bidra till näringslivs-utveckling Forskningsstöd Grovt förenklat Vi ligger under näringsdepartementet. Bidra till ekonomisk och ekologisk hållbar tillväxt. Jag skulle önska att vi handläggare bara behövde kryssa i dessa två kryssrutor i beredningsprocessen, men som det är nu är processen lite mer intrikat. Såklart också viktigt att det vi stödjer har högt nyhetsvärde, och att det finns skäl att tro att utvecklingen inte skulle kunna ske utan stöd. Man vill ju använda skattepengarna så effektivt som möjligt, så därför är samfinansiering väldigt önskvärd.

19 Energimyndighetens stödmöjligheter
Forskningsprogram: El och bränsle från solen (138 miljoner ) Solelprogrammet (ca 2 milj/år. Ny omgång på gång) Internationella satsningar IEA Photovoltaic Power System Solar ERA-NET (inom EU:s 7e ramprogram) Jag lägger den här punkten tidigt, eftersom jag antar att det är av intresse för många här. El och bränsle. Utlysning i höst. 30 miljoner kronor Om man inte vet vart man ska söka pengar rekommenderas att läsa båda programbeskrivningarna, samt utlysningstexterna för varje utlysning. Annars kan man höra av sig till oss. Kontaktuppgifter på slutet

20 SolEl-programmet, www.solelprogrammet.se
Tillämpad forskning för att öka användningen av solceller i Sverige Bra informationskälla för praktisk information om solcellssystem, t.ex. Goda exempel Projekteringsverktyg Beräkningsverktyg Installationsguide Offertmall Foto: Direct Energy

21 Energimyndighetens stödmöjligheter
Övriga möjligheter Enskilda demonstrationsprojekt Affärsutvecklingslån Uppstartsföretag Innovationsupphandling En möjlig väg att ta fram behovsanpassad teknik.

22 Uppstartsföretag Affärsutvecklingslån på Energimyndigheten:
Vi erbjuder entreprenörer: Finansiering: villkorslån, synlighet Teknisk kompetens Marknadskännedom Aktiv affärsutveckling: Före och efter stöd genom genomlysning, coachning och träning. Vi erbjuder investerare: en portfölj med bolag i olika faser och med olika behov av finansiering, riskreduktion i investeringarna Finansieringen till bolagen består av: villkorslån utan säkerhet, ränta – efter projektets slut, amortering – efter fakturerat belopp, årsrapporter så länge skuld kvarstår. Kräver adjungerad styrelseledamotsplats

23 Affärsutvecklings-lån
Tillgång på kapital Egna pengar Affärsänglar Riskkapital -Sådd Riskkapital Publikt kapital Risk Bidrag Dödens två dalar, vad är det !? De tidiga bolagen inom transportbranschen är många gånger lyckligt lottade, Volvo Technology Transfer investerar tidigt i bolag som har ett värde för Volvo koncernen, för övrigt är det glest med riskkapitalbolag som investerar tidigt! Vi har identifierat en stor utmaning i att hitta investerare som är villiga att investera både i tidiga skeden (änglar) och i de lite senare skedena (tillväxt läget), investerare som investerar efter att staten har gjort sitt ii det vi brukar kalla dödens dal två! Affärsutvecklings-lån Tillväxtlån Forskning & Utveckling Start-Up & Sådd Tillväxtfas Expansion

24 Framtida förändring av energisystemet?
Som ni ser på storleksordningen har solenergi bara potential att ge en begränsad del av vår energitillförsel. I Tyskland 7% av elproduktionen

25 Och hur blir det i framtiden med all denna solel?
påverkan på elnätet? lokal lagring? Storskalig lagring? Om vi backar tillbaka till Sverige

26 Solel kapar effekttopparna!
Mån 2/5 Tis 3/5 Ons 4/5 Tors 5/5 Fre 6/5 Lör 7/5 Sön 8/5 MW 60 000 30 000 Solceller Vind Konventionella > 100 MW Graph: Bruno Burger, Fraunhofer ISE Data: EEX, Ingen stor marknad för stora energilager Marknaden ökar för småskalig energilagring i batterier A

27 Tack för ordet Om ni vill prata mer…
Tobias Walla, Sara Bargi, Susanne Karlsson, Linus Palmblad

28 Energimyndigheten – korta fakta
Generaldirektör Erik Brandsma Knappt 400 anställda Huvudparten sitter i Eskilstuna. Testlab-verksamhet i Stockholm Forskningsanslag: 1,3 miljarder kronor per år. Dessutom fler typer av bidrag inom exempelvis energieffektivisering och informationsspridning. Expertmyndighet åt regering och departement. Mina områden: Forskningsstöd inom sol- och vindenergi.