Den sökande människan Bodil Jönsson, Geijerskolan, Ransäter, 6 augusti 2010 Hur har den sökande människan haft det under detta första decennium på det.

En presentation över ämnet: "Den sökande människan Bodil Jönsson, Geijerskolan, Ransäter, 6 augusti 2010 Hur har den sökande människan haft det under detta första decennium på det."— Presentationens avskrift:

1 Den sökande människan Bodil Jönsson, Geijerskolan, Ransäter, 6 augusti 2010
Hur har den sökande människan haft det under detta första decennium på det nya millenniet? Och hur kan hon tänkas få det under det närmast kommande?

2 Disposition A. Introduktion – om våra sammanhangsföreställningar och om mig själv som bland annat naturvetare. B. Den sökande människan – och värderingar kring henne. C. Att söka tillsammans – ett tillämpningsexempel.

3 A. Introduktion: Vi och våra sammanhangsföreställningar
Vi kan helt enkelt inte låta bli att leta efter dem. Det handlar om urskiljning, mönster och variation.

4 Torsten Hägerstrand, Tillvaroväven och ”detsammaheter”

5 Vår mänskliga mönsterigenkänningsförmåga är inte
bara god utan också påträngande. Behovet att leta efter mönster och det som Torsten Hägerstrand i sin bok ”Tillvaroväven” kallade för detsammaheter – det kan bli nästan till ett tvång. Och väl är det, för just mönster och strukturer är nödvändiga inslag i vår förmåga att sortera ihop sinnesintryck till något meningsfullt helt. Det enahanda står visserligen inte för höjden av lycka, och de flesta av oss blir gruvligt uttråkade om variationerna är för små. Men det förändrar inte ett ögonblick att förmågan att urskilja mönster av detsammaheter och variationer kring dem, det är det som skyddar oss från ett ständigt virrvarrs kaotiska överbelastning.

6 Sökandet efter detsammaheter styr oss inte bara individuellt utan också kulturellt och vetenskapligt. Det är detta som utgör grunden för språk och begreppsbildning. ”Lampa”?!

7 En vetenskap är sitt språk, sin historia, begrepps- och teoribildning och metodologi.

8 En vetenskap har sina domäner och den kan där dra tydliga gränser mellan vad den ”vet” och vad den ”tror”/ undrar i form av hypoteser. I dag är vetenskaperna utmanade:

9 Och nu som tidigare gäller att forskare är människor som är forskare -
Det är därför som diskussionen om ”tro” och ”vetande” är viktig. Kierkegard och ”frihetens svindel”. Freire och ”Pedagogik för förtryckta” (i vår tid filmen Precious)

10 Kunskapens egentliga funktion ligger kanske i att knyta an.
När kunskapen glider isär – glider då också individen isär? Och är det detta som sker f n?

11 Är då den kanske viktigaste forskningsuppgiften att knyta samman snarare än att expandera och spräcka gränser? Vad med arvet efter Viktor Frankl?

12 Jag vill också lyfta fram Martha Nussbaum och hennes Love’s knowledge
Hon hämtar många av sina exempel i skönlitteraturen, i människor av kött och blod.

13 Själv är jag nog en humanist som råkade bli naturvetare och råkade hamna på teknisk fakultet…
Men jag kan se vad jag söker: mentalhygien. Och därtill det Harry Martinson kallade klartexten! Det skall stämma – men ändå ge sång.

14 Mer än så tänker jag inte inleda med – dags för det första samtalet:

15 Men vad ser då du när du tittar på ditt ”fågelägg”, vilka är dina tio tankar om att bli gammal?

16 B. Den sökande människan och värderingar kring henne

17 Den sökande människan verkar ju ha fått övertaget – eller?
Lätt och tråkigt Lätt och roligt Svårt och tråkigt Svårt och roligt

18 Hur har det gått med koncentration kontra tillgänglighet?

19 Hur utvecklande är våra möten?

20 Hur har det gått med sammanhangsföreställningarna?

21 Till sist stör man t o m sig själv.

22 Hur går det med barnen?

23 En tonåring: hur lever han, hur lär han?
Valter, fotbollen (förra VM:et) och SMS:andet…

24 Vad tillför det honom (och andra) att han var där
men likväl SMS:ade med kompisar om skeendena hela tiden och nästan i realtid?

25 Vad tillför det honom (och andra) att han var där
men likväl knappade in sig på aftonbladet.se på väg ut för att få veta mer om hur matchen varit…? Människan lever som alltid i berättelsernas värld, och makten ligger hos den som har beskrivningsföreträde.

26 Vem har initiativföreträdet?

27 Från år 1999, ”5 BG”, till år 2009, ”5 AG” har bl a inneburit:
Bredband hemma, gratistidningar, bloggar, twitter, barnvagnsbio, Youtube, Facebook, svtplay, the long tail,”tjock-TV:n”s uttåg,… Nyord, nyord. Jäktar vi då mer eller mindre? Och hur har det gått med hälsan, miljön och lyckan?

28 Jan Stenmarks illustration lyfter upp den kanske viktigaste förändringen:

29 Vi har blivit av med återkopplingarna nu när vi hamnat i Prenässansen

30

31 Förväntningsekonomin… I kväll skall jag lära mig trigonometri!

32 Vi jäktar mindre – BRA! Men samtidigt synd att vi gett efter för det småttiga…
Lätt och tråkigt Lätt och roligt Svårt och tråkigt Svårt och roligt Lätt och tråkigt Lätt och roligt Svårt och tråkigt Svårt och roligt

33 Dags att syna årsringarna, vuxenskapet, ansvarstagandet och allas förbarnsligande.

34 Vi lär som vi lever! Datorn, internet, mobiltelefonen
Google, lång- och korttidseffekter Rulltrappekunskaper Luciademokratin på kunskapsområdet

35 Får vi återkoppling, kan vi lära oss något. Men utan den?

36 Bara idéer räcker dåligt:
Bodil

37 Och bara tillgång och variation räcker också dåligt:
Bodil

38 Den längsta resan är resan inåt…
Hur har det varit med inåtresor de senaste tio åren?! Hm. Ett på många sätt bedrövligt decennium. Å andra sidan: utan Bush, ingen Obama. Och utan att stressen hade lugnat ner sig till den nuvarande styckefyllda nivån, hade vi inte kunnat börja tröttna på detta ständigt småttiga, ständigt växlande.

39 Men lyckligare har vi inte blivit.
Vår samtids lyckoforskning. Lyckonationalprodukten. Arne Naess: lyckan är proportionell mot (glöden)2/ansträngningen…

40 Vi kan faktiskt bättre än att tappa taget så här
Vi kan faktiskt bättre än att tappa taget så här! Jfr Kants definition av upplysningen: Upplysningen är människans frigörelse från hennes självpåtagna omyndighet.

41 Omyndighet är människans oförmåga att använda sig av sitt förstånd utan ledning av någon annan.

42 Självpåtagen är denna omyndighet när orsaken inte är bristande förstånd utan bristande beslutsamhet och mod.

43 Vill du tränga in mer i tankarna kring detta, så kolla gärna Guld och Tio år senare hit.

44 C. Att söka tillsammans – ett tillämpningsexempel
C. Att söka tillsammans – ett tillämpningsexempel. Tio tankar om att bli gammal. Vi som har fyllt 67 år förväntas nu i medeltal bli 89. Vi kommer (i stort sett) att ha hälsan och vi kommer att hinna bli mycket olika varandra.

45 1. Är det då alls meningsfullt att fortsatt göra skillnad mellan gamla och unga - nu när inte längre muskelstyrka är avgörande? JA. Det finns faktiskt två uppenbara skillnader: olika erfarenheter olika förväntningar.

46 2. Att få fler årsringar betyder inte bara ”fler”.
För ”mer” är sällan just ”mer”. Mer är annorlunda. För oss själva, för de unga, för samhället, för SAS… Och ingen ser ut så här:

47 3. Individuellt saknar vi idag förebilder för äldrelivet.
- Hur kommer du att bli som gammal? Hur skall vi 40-talister lära oss att bli gamla, vi som var de första att lära varandra att bli tonåringar?

48 4. Också samhället saknar förebilder för framtidens äldre.
Hur skall vi bättre använda gemensamma resurser, denna den enda sanna tillväxten? 4-5 samtidiga generationer? 130-åringar? Det behövs visioner, beslutsamhet och mod, inte extrapolering i tangentens riktning. Inte är detta en ”såghammare”…

49 5. Samhälleligt sprids det nu en domedagsstämning med ”Varning för gamla”- förtecken. Och den är faktiskt farlig, för ingenting styr en utveckling så hänsynslöst som en uppbyggd (tanke)infrastruktur. Därför är det just genom förändringar i (tanke)infrastrukturen som vi kan påverka framtiden.

50 6. Att befolkningspyramiden blivit till ett befolkningshus med (nästan) lodräta väggar och platt tak (hur kommer det att bli?) är ju egentligen en enda framgångssaga. Eller?

51 7. Vi många som blir gamla nu har jämfört med tidigare generationer:
fått bättre mat, utbildning och vård och haft bättre hälsa hela livet. haft andra yrkesliv och andra sociala förhållanden. blivit ”empowrade”. Fått andra sammanhangs- föreställningar.

52 8. Äldre, teknik och köpkraft
Äldre är inte teknikfientliga – snarare tvärtom. Men sparsmakade: till vilken nytta, till vilken glädje, till vilken lärtid? Det skall vara funktionellt, vackert, hållbart, meningsfullt… När upptäcker t.ex. tekniksektorn att äldres köpkraft faktiskt är betydligt större än yngres? Tja, troligen får vi lösa det själva – och det kan vi ju…

53 9. Att bidra och att få – men på individuella villkor
9. Att bidra och att få – men på individuella villkor. Kräver nya (tanke)formgivare i samhället. För äldre är inte identiskt lika – och kommer inte att acceptera att bemötas som om de vore det. Vare sig när de ger eller får.

54 10. Hög tid att också söka efter positiva åldersförändringar
10. Hög tid att också söka efter positiva åldersförändringar. Tänk om det exempelvis finns också en sen lärpuckel – vad kan den i så fall få för konsekvenser?

55 Gnothi Seauton – Känn dig själv!
Somligt gammalt står sig – och det är ett livslångt arbete att bli en bättre människa. PS: Inskriptionen kan också läsas som Gno tills i afton…

56 Men vad ser då du när du tittar på ditt ”fågelägg”, vilka är dina tio tankar om att bli gammal?