PRO Gysinge 6 oktober 2011 Johan Lönnroth En könsmaktsomordnad omsorgsförsäkring.

En presentation över ämnet: "PRO Gysinge 6 oktober 2011 Johan Lönnroth En könsmaktsomordnad omsorgsförsäkring."— Presentationens avskrift:

1 PRO Gysinge 6 oktober 2011 Johan Lönnroth En könsmaktsomordnad omsorgsförsäkring

2 Några ovetenskapliga övertygelser: 1. Det behövs en offentlig omsorgsförsäkring, oberoende av ålder och samordnad med sjukförsäkring och stöd till funktionshindrade. 2. Försäkringen skall minska klassklyftorna. 3. Försäkringen skall bidra till jämställdhet och ändrad könsmaktsordning. 4. Försäkringen måste internationaliseras och makten över försäkringsfonderna demokratiseras.

3 1.Det behövs en offentlig omsorgsförsäkring, solidariskt finansierad. Den ska vara oberoende av ålder och samordnad med sjukförsäkring och stöd till funktionshindrade. Varför offentlig och solidariskt finansierad: Anna Hedborg. Marta Szebehely i Konkurrensens konsekvenser SNS 2011: I Stockholm hävdar äldreomsorgsinspektörer att äldre personal väljer att stanna i kommunal tjänst vid privatisering. De tränger då ut annan personal eftersom de privata inte måste ta över de kommunalt anställda. Det har påverkat kvalitén negativt. Politiker är mer positiva till privat regi än personalen.

4 Varför oberoende av ålder? Diskrimineringslag (2008:567): 4 §: ”Ingen får missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med ålder”. Marta Szebehely i SNS-rapport 2011: En person över 65 med personlig assistans sa: ”Jag hade tur som fick stroke före 65”. Kostnaden för stöd till funktionshindrade +60%. Kostnad äldreomsorg: minus. Varför inte lika mycket brukarmakt till alla??? Är inte rentav nästan alla lagar och avtal om pensioner diskriminerande? Att vi inte kan lönearbeta så länge vi vill? Eller att jag som är född på juldan 1937 får behålla det gamla pensionssystemet, vilket diskriminerar alla yngre? Pensionär enligt Svenska Akademins ordbok: person som åtnjuter pension, understödstagare. Tänk om barn skulle kallas barnbidragare! Lika lite som Pippi ville bli stor vill jag bli pensionär! Hellre ”äldre världsmedborgare” (mitt engelska lexikon: pensionär = ”senior citizen”) PRO = ÄRO?

5 2. Försäkringen skall minska klasskly ftorna. Långtidsutredningen 2003/04: I ett livsinkomstperspektiv bidrar äldreomsorgen till att öka ojämnlikheten mellan individer. LO om LU 2004: Den ideala formen av offentlig finansiering liknar en skatt i sina fördelningseffekter men samtidigt en försäkringsmässig avgift så att den inte snedvrider konsumtions- och produktionsbeslut. Det finns en klassaspekt på detta också. Över tid är det framför allt bland äldre med låg utbildning som anhörigomsorgen har ökat. Högutbildade har ofta mer resurser och kan köpa privat hjälp, till exempel städning och tvätt. (Marta Szebehely i Svenska Dagbladet 3.10 2011). Den som själv är eller har resursstarka anhöriga har betydligt större chans att få extratjänster och extra tid. I många kommuner är det billigare för personer med medel- eller hög pension att köpa privat hjälp med skattereduktion än att anlita hemtjänsten. (Marta Szebehely i SNS-rapporten)

6 3. Försäkringen skall bidra till jämställdhet och ändrad könsmaktsordning. Svenska Dagbladet 3 oktober 2011: Döttrar står för en stor del av vården av de gamla. När det gäller vård av barn har politiker med kampanjer och styrmedel försökt förmå papporna att ta större ansvar. Men vi har inte sett några kampanjer där söner uppmanas att ta hand om sina gamla föräldrar. - Det beror delvis på att när man frågar äldre själva så vill de inte ha barnens omsorg. De vill hellre ha hemtjänst, framför allt när det gäller omfattande hjälp och omvårdnad. Det går inte att säga att döttrar och söner ska dela det här jämlikt för då skulle man köra över de gamla, säger Marta Szebehely. I enkäter är det fler yngre som svarar att de vill hjälpa sina föräldrar än äldre som svarar att de vill ha hjälp av barnen. Till en del handlar det om att de inte vill ligga barnen till last, men också om integritet. Ska vi således acceptera den könsmaktsordning som dagens äldre generation vuxit upp med???

7 Lite privat: Felaktig klassbakgrund. Mamma manodepressiv. Beckomberga och Lillhagen på 40- och femtiotal. Aldrig mer Min mamma (född 1908) bodde de sista åren av livet på ett äldreboende i Stockholm, där hon hade sin pappa och tre syskon. Vi tre bröder och en syster bodde i Göteborg, hon ville inte flytta dit, inte ligga till last. Vi hälsade på ibland, men hade ständigt dåligt samvete. Mamma dog ensam efter en hjärtattack 1980. När min pappa (född 1910) fick stroke sommaren 2000 turades vi fyra söner och en dotter – alla boende i Göteborg – om att bo hos honom och avlösa min styvmor (född 1913) när hon tog ledigt ett par veckor då och då och bodde hos sin dotter i Dalsland. Vi var alla fem syskon heltidsarbetande tills min storebror gick i pension 2001. Min syster (född 1945) tog fler nätter (och mer städ och tvätt) än oss bröder. Kort tid var pappa inlagd på sjukhem, men vantrivdes trots duktig och sympatisk personal. Han dog i mars 2002 efter en månad på ett korttidsboende där vi besökte honom varje dag. Jag var där när han dog. Det var ibland ångestfyllt och jobbigt, men vi lärde oss mycket och jag tror ingen av oss ångrar det. Min styvmor (född 1913) bodde efter pappas död ensam i sju år och sa i det längsta nej till hemtjänsten. Vi syskon hälsade på så att hon skulle få minst två besök i veckan. Från 2005 fick hon hemtjänst två dagar i veckan. Sedan 2009 bor hon på ett äldreboende – hon vägrade i det längsta flyta dit, men gav till sist med sig. Troligen mest för att hon inte ville vara till last. Nu trivs hon hyggligt, men lever mest i en annan värld. Vi fem syskon turas om att hälsa på. Hon kostar samhället minst det dubbla jämfört med när hon bodde hemma.

8 Jag tror att det jag lärt mig av att hjälpa mina äldre anhöriga gör att jag bättre kan ta till vara mig själv. Ensamma äldre män som övergivits av kvinnor eller är änklingar mår ofta dåligt och dör tidigt. Om vi män erövrar de ”kvinnliga” förmågorna klarar vi oss bättre både i parrelationer och som ensamma. Hur vill jag ha det när jag inte klarar mig själv? Helst vill jag bli omhändertagen av fru (72), dotter (50), son (47) och/eller sex barnbarn. Son och två barnbarn bor utomlands. De andra finns i eller strax utanför Göteborg. Om ingen av dem kan eller vill ta hand om mig, vill jag i första hand bo i äldrekooperativ av typ kollektivhus – gärna kommunägt med kooperativ hyresrätt - ihop med gamla vänner. I andra hand i av kommunen eller av ett icke-kapitalistiskt litet företag (det viktiga är inte vinsten utan ägarens engagemang och närvaro i omsorgen) bedriven äldreomsorg. Helst nära där jag bor på Södra Guldheden i Göteborg. Personalen ska ha bra betalt och helst vara tvåkönad.

9 Är jag reaktionär när jag tror på att framtidens omsorg till stor del måste klaras av anhöriga? Jo, kanske lite. Jag tror att kärlek oftast är viktigare än professionalitet på detta område! Även inom sjukvården kommer fler att (via nätet) kunna lära sig självbot. SKL Från fattigvård till valfrihet 2011: Snittårskostnaden 2009 för en boende för service och omvårdnad var drygt 536 tusen kronor medan en som bodde kvar hemma kostade knappt 200 tusen. De anhöriga är missnöjda med för tidiga hemgångar inom slutenvården, med bristande information och de tycker att deras ansvar är för stort. Emmas siffror på raset i vårdutbildningarna. Enligt socialdepartementet fattas 65000 årsarbetare i äldreomsorgen 2030.

10 Förslag: Brukarmakt som i LASS. Men starkare kontroll!! Den försäkrade får efter utredning av försäkringskassan ett behovsbaserat belopp som kan användas till ersättning till anhöriga, till hemtjänst eller till särskilt boende (som i den tyska försäkringen, fast beloppet bestäms enbart efter behov, inte som i Tyskland efter val av omsorgsform). Skall anhörigas ersättning vara typ vårdbiträdeslön eller ges efter inkomstbortfallsprincipen? Lagfäst rätt till tjänstledighet. Den summa som går till anhörigas lön delas upp i kvoter enligt arvsrättens laglotter: Make eller maka tar hälften av tilldelad tid, söner och döttrar delar lika på resten. Pengar till en anhörig som inte använder sin kvot fryser inne. Om en tvåbarnspappa och änkling vill låta dottern ta hela barnkvoten förlorar han sonens andel. Vill någon avvika från denna fördelning måste detta motiveras på ett sätt som godkänns av alla inblandade anhöriga. Försäkringskassan kan då ge dispens om det finns ömmande skäl.

11 4. Försäkringen måste internationaliseras och makten över försäkringsfonderna demokratiseras. Möjligheten at ta ut sin försäkring i andra länder måste öka i takt med att arbetskraften blir mer rörlig. Ingen nationalstat kan avskärma sina finansiella tillgångar från den globala finansmarknaden. Rudolf Meidner 1998: För Marx och Engels var den svåra uppgiften att expropriera exploatörerna. För tjugohundratalets socialister är uppgiften enklare: att bruka den makt som ligger i löntagarnas redan existerande och ständigt växande kapital.