Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se.

En presentation över ämnet: "Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se."— Presentationens avskrift:

1 Carl-Erik Wikdahl carl-erik@wikdahl.se
Från tungt till lätt vatten – utvecklingen av svensk kärnkraft under 50 år Carl-Erik Wikdahl

2 Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet
1945 Japanbomberna. ÖB och FOA aktiveras. Atomkommittén bildas 1947 AB Atomenergi bildas 1951 R1 på 1 MW börjar byggas 1953 President Eisenhowers Atoms for Peace 1954 R1 vid KTH startar 1955 AB Atomenergi köper Studsviksmark Genevekonferensen, Atomenergiutredning

3 Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet, forts.
1956 ”Svenska linjen” etableras 1956 Vattenfall planerar Adam och Eva Atomenergi planerar R3 och R4 1958 Byggstart R3/Adam = Ågesta R4/Eva slås samman för att senare bli Marviken

4

5 Ågesta 1958 Projektet startas Planerad kostnad 40 Mkr och start 1961
55 MW värme och 10 MW el Atomenergi, Vattenfall och Asea delar på konstruktionsansvaret Vattenfall och Stockholms Energi delar på bygget. AKK insyn via Sthlm Energi Asea huvudleverantör av reaktorn Bränslet tillverkas av Atomenergi Start 1964, kostnad 200 Mkr Ågesta lades ner 1974

6 R4/Eva 1958 R4 och Eva gemensamt projekt 1958
Prototypreaktor för elproduktion Atomenergi svarar för reaktordelen och Vattenfall för stationen i övrigt Tungt vatten och naturligt uran 100 MW el

7 Marviken 1960 Tryckvattenreaktor, dvs en uppförstoring av Ågesta
Fortfarande 100 MW Bränslebyte under drift Placering i Marviken vid Bråviken

8 Bashful, utvecklingsstudie 1962
Tungvattenkokare, direktcykel och självcirkulation Nukleär överhettning Bränslebyte under drift Eleffekt 200 MW

9 Marviken 1963 Atomenergi och Vattenfall beslutar att bygga Marviken
1963 Beslut i Atomdelegationen och riksdagen Kostnad 370 Mkr, start 1969 Reaktorförläggningskommittén säkerhets-granskade och godkände, dock ej överhettardrift. 1964 Marvikenreaktorn beställs hos Asea

10 Marviken, ansvarsfördelning
AB Atomenergi hade det tekniska och finansiella ansvaret för reaktordelen Vattenfall svarade för övriga delar av kraftverket och för driften 1964 beställde Atomenergi reaktordelen hos Asea. Konstruktionen skulle baseras på anvisningar från beställaren Asea fritogs därmed från fullt systemansvar

11 AKK 1956 AKK bildas 1959 Simpevarpshalvön köps
Koncession söks för 60 MW BWR 1963 Offert från Asea på 60 MW BWR 1964 Offert från Asea på 400 MW BWR turn-key-leverans. Driftklar 1972 Kostnad 350 Mkr 1965 O1 beställs och OKG bildas 1972 O1 levereras med 440 MW

12 Marviken från 1965 LWR utvecklas mycket snabbt
Tveksamheterna inom Vattenfall ökar Motioner 1965 i riksdagen om nerläggning 1968 påbörjas provdrift med vanligt vatten 1969 överges överhettningen 1969 anmäler Atomenergi problem med drift och säkerhet Årsskiftet 1969/70 är nerläggningen i praktiken klar Atomenergi beslutar om nerläggning april 1970 Regeringen konfirmerar avvecklingen av den svenska linjen den 27 maj 1970

13 Marvikens kostnader Statsanslag till Marviken 480 Mkr
Utvecklingskostnader Mkr Bränslekostnader Mkr Totalt Mkr Försäljning av U och D2O Mkr Nettokostnad Mkr

14 Marviken K200 Drift- Över- Bränsle Utbränning Effekt
fall hettning % U-235 MWd/ton MW 1 Nej Nat. Uran Nej 1, Ja ,8/1, Marviken K200, tungvattenkokare möjlig att driva med naturligt uran eller nukleär överhettning

15 Marviken, bränsle och D2O
Kokarbränsle (tillverkades av Atomenergi) Anrikning 1,35 % Anrikat uran från UKAEA Kapsling Zircalloy Överhettarbränsle (tillverkades aldrig) Anrikning 1,75 % Kapsling Rostfritt stål Tungt vatten från Savannah River, USA

16 Skäl för nerläggning av Marviken
Positiv effektkoefficient vid höga utbränningar krävde ändring av bränslet och nytt avstängningssystem Nya säkerhetskriterier i USA krävde väsentliga ombyggnader Ändringarna hade betytt ytterligare 1,5 års försening och ökade kostnader Tungvattenreaktorn hade förlorat racet med lättvattenreaktorerna

17 Atomenergin och bomben
Ansträngningar i första hand på energiproduktion men med möjlighet att tillverka svenska atombomber FOA delvis i samarbete med Atomenergi tog fram beslutsunderlag Satsningen på R3 och R4 samt Ranstad innebar handlingsfrihet 1960 ökande motstånd inom s mot bomben 1962 ansåg ÖB/FOA att Marviken driven med svenskt uran och norskt D2O skulle kunna ge vapenplutonium 1965 överger ÖB kopplingen till kraftreaktor. Plutoniumproduceranden reaktor bättre alternativ 1968 beslutar riksdagen att inte längre satsa på bomben 1970 ratificerar Sverige NPT

18 Olle Gimstedt om Marviken
”Därmed inte sagt att Marviken i svensk kärnkrafthistoria skall klassas som ett totalt fiasko. Satsningen på det teknologiskt alltför avancerade Marvikenprojektet innebar naturligtvis att många människor inom Asea Atom, Atomenergi, kraftföretagen och den tillverkande industrin fick mycket viktiga kunskaper och erfarenheter. Dessa kom sedan till nytta vid konstruktion och bygge av Oskars I och dess efterföljare. Men nog hade man kunnat skaffa dessa erfarenheter på ett betydligt billigare sätt än genom att gå omvägen över Marviken.”

19 Nicolin, Leine och Wivstad om Marviken
Både Curt Nicolin och Lars Leine förklarade visserligen i intervjuer med författaren 1994 att staten bort avveckla den svenska linjen senast i början av 60-talet för att i stället satsa på lättvattenteknik. Man skulle ha lärt sig mycket på den vägen, men till mycket lägre kostnad för samhället. Ingvar Wivstad, Vattenfall, som alltså tillhörde de tidiga kritikerna av Marvikenprojektet, håller inte med: Den kostsamma övningsuppgiften Marviken bidrog till att utbilda en teknikergeneration och blev – trots allt – viktig för Aseas kompetensutbyggnad. Tillspetsat kan man ur den synvinkeln säga att Marvikenprojektet havererade vid optimal tidpunkt – det tekniska arbetet var i huvudsak avslutat, anläggningen var inte tagen i drift och nu behövdes personalen för nya arbetsuppgifter. ”Utan Marviken hade Asea aldrig ensam klarat Oskarshamn 1”, slår Wivstad fast samtidigt som han betonar att den insatsen med tanke på resurserna ändå var magnifik.

20 Kronjuvelerna i svensk kärnkraftteknik
Asea Atoms BWR Bränslefabriken i Västerås Sandvikens tillverkning av zircalloyrör Scanpowers core managementprogram 50- och 60-talets utvecklingsarbete bildar grunden för dessa framgångsrika verksamheter Dessutom KBS-3

21 Litteratur Olle Gimstedt. Från Atom till Kärnkraft. Bilder ur OKGs historia. Utgiven av OKG 1985. Stefan Lindström. Hela Nationens Tacksamhet. Svensk forskningspolitik på atomenergiområdet 1945 – Utgiven av Statsvetenskapliga institutionen SU 1991 Sigfrid Leijonhufvud: Parentes? En historia om Svensk Kärnkraft. Utgiven av ABB Atom 1994. Thomas Jonter: Försvarets Forskningsanstalt och planerna på svenska kärnvapen. SKI Rapport 2001:5 Bengt Pershagen: Yrkesliv. Minnesanteckningar 2002 Carl-Erik Wikdahl: Marvikenreaktorn – ett industripolitiskt utvecklingsprojekt i otakt med tiden. SKI Rapport 2007:18