Det hermeneutiskt didaktiska imperativet i religionsundervisningen

En presentation över ämnet: "Det hermeneutiskt didaktiska imperativet i religionsundervisningen"— Presentationens avskrift:

1 Det hermeneutiskt didaktiska imperativet i religionsundervisningen
Presentation vid Nordisk Fagdidaktisk Konference Middelfart, Danmark 13 – 15 maj 2009 Professor Henry Cöster Karlstads universitet

2 Inom ramen för den pågående forskningen i religionsdidaktik vid Karlstads universitet och ett antal partners har några projekt särskilt uppmärksammat en nyorientering i studiet av religion och religiösa fenomen.

3 Forskningsgemenskapen Några pågående projekt
Hermeneutisk didaktik i Svenska kyrkans undervisning Prof Henry Cöster, Karlstads universitet, Sverige Universitetslektor Dr Christina Osbeck Negotiating religious and World-View plurality in RE Amanuensis Dr Sidsel Lied Högskolan Hedmark, Norge Universitetslektor Dr Christina Osbeck, Karlstads universitet, Sverige Församlingspedagogik i Munkfors församling, Svenska kyrkan Teol dr Sören Dalevi Kyrkoherde Thomas Pfitzinger Drewes, Munkfors

4 ”Paradigmskifte?” Från analys av statiska religiösa fenomen till ett nytt teoretiskt paradigm för att beskriva religioner. Kortfattat kan man karakterisera förändringen så att språkteori och hermeneutiken, som under 1900-talet blivit ofrånkomlig teoretisk och metodisk förutsättning för teologins bearbetning av kristendomen, nu visat sig vara avgörande relevant vid religionshistorisk och religionsvetenskapligt studium av religioner och religiösa fenomen i allmänhet. Nyorienteringen blev tydlig vid den internationella konferrensen Religion on the Borders: New Challenges in the Academic Study of Religion vid Södertörns högskola i Sverige april 2007.

5 I likhet med andra kulturella och sociala fenomen, kännetecknas religion av sin
plasticitet hybriditet diskursivitet

6 Plasticitet Kristendom kan se ut på olika sätt, inte hur som helst men olika, t.ex: * Evangelikal församling i USA´s bibelbälte * Påvemässa i Peterskyrkan * I inkulturationsarbetet på Papua Nya Guinea … * De nordiska sekulära samhällena…

7 Hybriditet Kristendom är formad i mötet med och reception av sina många kulturella ickekristna kontexter t.ex upprepningsbönen från Indiens buddhister via handelsvägar till arabiskt muslimskt radband och via muslimsk expansion till Spanien och blir den katolska mariafromhetens rosenkrans …

8 Diskursivitet Ingen religion är tillkommen för att vara föremål för religionsvetenskap men för att låta livsförståelsen komma till tals. Religiös tradition är som modersmålet: givet av mödrar (ofrånkomligt) och används av söner (beroende av makten).

9 Det hermeneutiskt didaktiska imperativet
Religionsundervisningen måste synliggöra den faktiska livsförståelsen i religionerna och hur religiösa traditioner kan brukas för människors livsmod och samhällens värdegrund!

10 Utifrån ett hermeneutiskt didaktiskt imperativ och förståelsen av religion som plasticitet, hybriditet och diskursivitet har några avgörande didaktiska problem i religionsundervisningen visat sig. Särskilt tre problemsfärer är didaktiskt intressanta. Hur förhåller sig den avsiktliga och läroplansstyrda undervisningen till den oavsiktliga livsförståelseskapande socialisationen av den enskilde eleven? Hur förhåller sig den faktiska plasticiteten, hybriditeten och diskursiviteten i religionerna till undervisningens och läroplanernas (oavsiktliga och oreflekterade?) föreställningar om religioner som relativt stabila fenomen? Hur skall man didaktiskt hantera spänning mellan de olika religionernas officiella företrädare och å andra sidan undervisningens ansvar för att uppöva den enskilde elevens hermeneutiska förmåga att ta ansvar för religioners plasticitet, hybriditet och diskursivitet?

11 Hur förhåller sig den avsiktliga och läroplansstyrda undervisningen till den oavsiktliga livsförståelseskapande socialisationen av den enskilde eleven? Christina Osbeck, Kränkningens livsförståelse: en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. Karlstad University Studies Christina Osbeck, Religionsdidaktik och lärande i diskursiva praktiker. Uppsala Pågående projekt Negotiating religious and World-View plurality in RE – Pilot study in Norway and Sweden. Amanuensis Dr Sidsel Lied, Högskolan Hedmark, Norge och universitetslektor Dr Christina Osbeck, Karlstads universitet, Sverige

12 Dvs brist på hermeneutisk didaktisk medvetenhet?
Hur förhåller sig den faktiska plasticiteten, hybriditeten och diskursiviteten i religionerna till undervisningens och läroplanernas (oavsiktliga och oreflekterade?) föreställningar om religioner som relativt stabila exotiska fenomen? Mikael Alexandersson karakteriserar resultatet av NU–03, den nationella utvärderingen av religionskunskap i den svenska skolan som dominerad av Verbalism – eleven kan prata om men vet inget om religion Fragmentarism – sammanhang osynliggörs i undervisningen Individualism – religiositet uppfattas som ett val av individen Dvs brist på hermeneutisk didaktisk medvetenhet?

13 Dvs brist på hermeneutisk didaktisk medvetenhet?
Religioner ses som statiska, isolerade och självreglerande fenomen också i en rad aktuella officiella texter i Sverige. Regeringens forskn prop 2008/09:50 Lärarutbildningsreformen SOU 2008:109 Imamutbildningen SOU 2009:52 Högskoleverkets beslut I dessa texter uttrycks att religion primärt skall bearbetas av de etablerade religionerna själva. Samhället bör därför inte ge stöd till akademisk religionsvetenskaplig eller teologisk forskning och utbildning för att bearbeta det hermeneutiskt didaktiska imperativet. Dvs brist på hermeneutisk didaktisk medvetenhet?

14 För detta behövs empirisk ”klassrumsforskning”.
Hur skall man didaktiskt hantera spänning mellan de olika religionernas officiella företrädare och å andra sidan skolans ansvar för att uppöva den enskilde elevens hermeneutiska förmåga att ta ansvar för religioners plasticitet, hybriditet och diskursivitet? För detta behövs empirisk ”klassrumsforskning”. T. ex. Kerstin von Brömssen, Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet, Göteborg 2003 Pågående projekt av Sidsel Lied och Christina Osbeck Initierat projekt om församlingarnas pedagogiska arbete av Jan-Erik Melin

15 Schematiskt kan man idag identifiera i huvudsak tre olika samhälleliga förförståelser av religionsundervisningen. 1) Ett liberalt med betoning av den enskilde elevens integritet och undervisningens neutralitet. 2) Ett multikulturellt med betoning av samhällets och kulturens pluralitet och elevens möjlighet till val 3) En hybriditetsförståelse med betoning av skolans ansvar för tolerans och samsyn i ett mångfaldigt samhälle. Se t.ex. Lied och Osbeck, Negotiating religious and World-View plurality in RE

16 Hermeneutiskt didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete bör alltså därför särskilt intresserat sig för: a) vad är centrala föreställningar och teorier för att kunna beskriva religioners plasticitet, hybriditet och diskursivitet? b) hur förhåller sig det hermeneutiskt didaktiska imperativet i skolan respektive i samfunden till varandra? Hur kan man förstå det hermeneutiskt didaktiska uppdraget i skolan respektive i samfunden? c) hur utformas undervisningen i klassrummet beroende på om undervisningen intentionellt styrs av föreställningen om relgionsundervisningen utifrån en "liberal", en "multikulturell" eller en "hybriditetsbaserad" religionsundervisnings?

17 Ämnesdidaktiken behöver använda komplexa teorier från hermeneutik, kritisk teori och diskursiv praktik för att tydliggöra en rad avgörande faktorer som påverkar relgionsundervisningen både i den allmänna skolan och i de kristna samfunden.

18 Kritisk teori och diskursiv praktik visar avgörande faktorer som påverkar både lärprocessen, objektförståelsen i religionskunskapen och färdigheter hos eleven. Kritisk teori uppmärksammar alternativen och det osynliggjorda . Teori om diskursiv praktik uppmärksammar att skola och undervisning – inte läroplanen - formar en förståelse av livet, samhället och religiösa traditioner, antingen vi vill det eller ej.

19 Problemet Utan hermeneutisk didaktisk medvetenhet formas undervisning som om kulturer och religioner är isolerade statiska fenomen och utan samband mellan individ, samhälle och kulturell gemenskap.

20 Det hermeneutiskt didaktiska imperativet
Religionsundervisningen måste synliggöra den faktiska livsförståelsen i religionerna och hur religiösa traditioner kan brukas för människors livsmod och samhällens värdegrund!

21 Hur ser den livsförståelse ut som kommer till tals i olika diskursiva praktiker?
I samhället genom skolan som social inkulturation? Se t.ex Osbeck om kränkningens livsförståelse I skolans religionsundervisning? Se t.ex. Kerstin v Brömssen om förhandling i mångkulturell skolmiljö Lied och Osbeck projekt om svensk och norsk religionsundervisning I samfunden och religiösa traditioner Cöster, Livsmodets språk

22 Sammanfattning * Hermeneutisk didaktiskt imperativ
* Teori om religionen som plastiskt fenomen likt språket * Hermeneutik, kritisk teori och diskursiv praktik för att förstå livsförståelser i lärprocessen

23 Henry Cöster, Livsmodets språk, Lund 2009
Några av forskarlagets arbeten för att beskriva det hermeneutiskt didaktiska imperativet och lärprocessen i religionsundervisningen? Se t.ex: Henry Cöster, Religion – en fenomenologisk skiss, 1980 Christina Osbeck, Kränkningens livsförståelse: en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. Karlstad University Studies 2006 Henry Cöster, Livsmodets språk, Lund 2009 Henry Cöster, ”bedriva undervisning” - om kyrkans didaskalia, Uppsala, 2009 Christina Osbeck, Religionsdidaktik och lärande i diskursiva praktiker, Uppsala 2009