God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa

En presentation över ämnet: "God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa"— Presentationens avskrift:

1

2 God kvalitet i fritidshem - grund för elevers lärande, utveckling och hälsa

3 Fritidshemmets kunskapsmål
fritidshemmets styrdokument talar om hur verksamheten ska vara snarare än vad eleven som enskild individ ska uppnå ingen kursplan eller detaljerade kunskapsmål verksamheten ska stimulera barns fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling stark betoning på värden och normer

4 God kvalitet i fritidshem – grund för elevers lärande, utveckling och hälsa
Svenska fritidshem unika Ung verksamhet Kraftig utbyggnad Stora nedskärningar

5 Snabb utbyggnad av fritidshemsverksamheten
Figur 1: Hur många barn som gick i fritidshem åren (Skolverket (2012:c), under efterfrågade mått) Figur 1: Hur många barn som gick i fritidshem åren (Skolverket (2012:c), under efterfrågade mått) Snabb utbyggnad av fritidshemsverksamheten

6 Elever i grupperna har ökat markant
Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Elever i grupperna har ökat markant Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått)

7 Antal och andel inskrivna barn i olika åldersgrupper samt barn per avdelning 2010
Kommun Antal års- arb. i fth totalt Andel (%) årsarb. med ped. högskole-utb, fth totalt Antal inskrivna barn per årsarb, fth totalt Antal årsarb, kommun-ala fth Andel (%) årsarb. med ped. högskole- utb, kommun-ala fth Antal inskrivna barn per årsarb, kommun-ala fth Antal års- arb, enskilt fth Andel (%) årsarb, med ped. högskole-utb, enskilt fth Antal inskrivna barn per årsarb, enskilt fth Samtliga kommuner 17593 58 21,5 16208 60 21 1384 34 27,8 Malmö 507 56 451 57 20,5 48 29,5 Jönköping 317 93 16,4 306 95 16,1 11 49 24,1 Stockholm 1862 35 17,3 1575 37 16,3 287 24 23,1 Göteborg 753 22,7 653 22,5 100 43 23,4

8 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen samt antal barn per årsarbetare 2010
Kommun Antal barn i komm-unen In-skrivna barn 6-12 år totalt In-skrivna barn 6-12 år därav andel (%) i kommu-nala fth In-skrivna barn 6-12 år därav andel (%) i enskil-da fth In-skrivna barn 6-9 år totalt (%) i fth In-skrivna barn 6-9 år därav andel (%) i kommu-nala fth Inskrivna barn 6-9 år därav andel (%) i enskilda In-skrivna barn år totalt i ( %) In-skrivna barn år därav andel (%) i kommu-nala fth In-skrivna barn år därav andel i en-skilda Antal in-skrivna barn per avdel-ning totalt Antal in-skrivna barn per avdelning kommu-nala fth Antal in-skrivna barn per avdel-ning i enskilda Samtliga kommuner 697046 378488 90 10 82 92 8 15 98 2 38,1 38,4 Malmö 18964 10873 85 77 89 11 29 95 5 39,8 37,8 56,7 Jönköping 9401 5191 96 4 19 99 1 38,2 38,5 32,4 Stockholm 55065 32279 79 21 93 18 97 3 42 42,2 Göteborg 33639 17057 86 14 80 31 29,7 42,5

9 Fritidshem - ett gränsland i utbildningslandskapet

10 Fritidshemmets verksamhet
Kunskap i fritidshem Gemenskap och relationer som en grund i fritidshemmets verksamhet Lek och estetiska processer som form för arbete i fritidshem

11 Informellt lärande i fritidshem
spontant, intressestyrt, frivilligt saknar uttalat mål – aktiviteten är ofta sitt eget mål och lärandet ”fås på köpet” många och skiftande lärandesituationer gynnar det informella lärandet inriktat på nuet: lösa problem här och nu för att kunna utöva en viss aktivitet inriktat på framtiden: lära sig att fungera som människa och som medborgare, i sin vardag och i samhället i stort, i sig själv och tillsammans med andra demokratiska värden har en central plats

12 Kunskapserbjudanden och kunskapsmöjligheter = fritidshemmets didaktik
didaktisk kompetens i fritidshem - förmåga att läsa av och tolka situationer för att kunna använda dem som ett stöd för elevernas lärande och utveckling fritidspedagogerna ger kunskapserbjudanden - eleverna omförhandlar och utvecklar till något eget kunskapserbjudandena blir till kunskapsmöjligheter

13 Med fokus på läraryrkets sociala och emotionella dimensioner
Relationer i förhållande till elevers skolprestationer: kamratpåverkan program för utveckling av sociala förmågor/social kompetens

14 Kamratrelationer och relationsskapande ur elevers perspektiv:
relationerna med kamraterna i fokus under skoldagen vara en lyckad elev = hantera situationer på egen hand, lösa och reda ut problem och konflikter självständighet = ha förmågan att samspela med andra vikten av att vara snäll - nyttja sin självständighet till att göra sådant som gynnar andra (bidra till att lösa konflikter, ha roliga idéer kring aktiviteter) att göra rätt och att göra bra saker i relation till andra den som saknar förmåga att göra ”rätt och bra saker” riskerar att hamna utanför

15 veta vad som är normalt och lämpligt beteende
stärka sin position: god förståelse för att vara elev, intressanta kunskaper t ex fritidsintressen och förmåga att förmedla dessa duktig i skolan och god kamrat värderas högt, den som inte är stark inom något av områdena kan kompensera genom intressanta kunskaper utanför skolan skola och den organiserade fritiden snarare förhindrar än stödjer kamratskapande pedagogiska insatser kan stödja barn med låg medvetenhet om vad som styr relationsskapande relationsskapande är något som vi lär, lärare måste därför skapa förutsättningar för och stödja sådana processer

16 Kamratstatus och hälsa
kamratstatus i skolklassen har direkt samband med hälsa som vuxen lägre status bland kamraterna löper högre risk för de flesta sjukdomar att gå i en klass där statusfördelningen är ojämn ger sämre hälsa som vuxen (oavsett om man själv har hög eller låg status)

17 Kamratskapande i fritidshem
praktikgemenskap och allianser öppna och stängda allianser att organisera rum och aktiviteter samt erbjuda öppna och lockande aktiviteter kan främja samspel mellan elever i fritidshemmet vikten av fria ”odesignade” utrymmen - möjligheter att själv handla och vara aktiv mellanrum främja elevers skapande och samskapande med elever och lärare att skapa gemenskap är mening pedagogiska insatser kan vara det som avgör om en aktivitet utvecklas till att bygga på ömsesidighet och samverkan

18 Åtgärder - kontextuella villkor
Undersökningar i Malmö stad kring vilka faktorer som gör att man lyckats få åringar att gå kvar i fritidshem och varför kommunen ligger något lågt när det gäller 6-9-åringar. Kartläggningar av vad föräldrar, elever och fritidshemspersonal anser om fritidshemmen och dess verksamhet. Fortbildning för rektorer kring fritidshemmets verksamhet Utvecklingsstrateg för fritidshem centralt som har ett övergripande ansvar för kommunens fritidshem

19 Åtgärder – tillvarata fritidspedagogers kompetenser
Använd den kompetens fritidspedagoger har fått i utbildningen och låt dem arbeta med elevers sociala utveckling på individ och gruppnivå, relationsskapande, konflikthantering, ledarskap samt kunskaper inom det praktiskt estetiska området. Ge dem ansvar att t ex ansvara för förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

20 Åtgärder – för att skapa en god pedagogisk verksamhet för alla barn
Lärarutbildad personal Rimlig arbetstid i skolsamverkan Färre elever i gruppen Ändamålsenliga lokaler Kompetensutveckla de som inte har fritidspedagogisk utbildning