Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

– presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion 25.9.2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "– presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion 25.9.2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska."— Presentationens avskrift:

1 – presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion 25.9.2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

2 Syfte  att undersöka hur prosodi används som en resurs i samtalsinteraktion och hur turer struktureras prosodiskt i svenska samtal i Finland

3 Frågeställningar  Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden?  Hur markeras prosodiska gränser inom flerledade turer?  Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut?

4 Frågeställningar forts.  Hur förhåller sig betoningsmönstret i finlandssvenska till det i rikssvenska och i finska?  Hur varierar prosodin i ett regionalt perspektiv?  Förekommer stigton i finlandssvenska samtal?

5 Material  Samtal som spelats in inom Svenska litteratur- sällskapets projekt Spara det finlandssvenska talet  Informella gruppsamtal mellan fyra studenter från olika delar av Svenskfinland  Samtalen är cirka 1 timme långa och studenterna diskuterar på egen hand  21 gruppsamtal inspelade på 7 orter; fyra av samtalen är transkriberade med grov ljudskrift

6 Metod  Den teoretiska och metodologiska referensramen är interaktionell lingvistik och conversation analysis, CA  Transkription som speciellt noterar prosodiska drag  Programmet Praat för att åskådliggöra de prosodiska dragen

7 Tidigare forskning i prosodi (svenska och danska)  Jakob Steensig (2001): prosodi i danska samtal  Petra Hansson (2003): prosodiska gränser, dialektintervjuer  Susanna Karlsson (2006): prosodin hos positioneringsfraser i svenska samtal  Gustav Bockgård (2007): mindre studie av prosodi i svenska samtal

8 Tidigare forskning, forts.  Yuni Kim (2006): intonation i finlandssvenska dialekter  Mikko Kuronen & Kari Leinonen (2008): rytmen i finlandssvenska  Eija Aho (2008): mindre studie av prosodin i Liljendaldialekten

9 Vad jag ska göra härnäst  Första frågeställningarna: Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden? Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut?  Elizabeth Couper-Kuhlens kurs Prosody in Conversation: koncentrera mig på frågeställningarna  Jämförelse mellan Ford & Thompson, Bockgård och Steensig:

10 En jämförelse mellan Ford & Thompson (1996), Bockgård (2007) och Steensig (2001)

11 Cecilia Ford & Sandra Thompson Interactional units in conversation: syntactic, intonational, and pragmatic resources for the management of turns. I: Ochs, Schegloff & Thompson (1996) Interaction and grammar. S. 134–184.  Material: två flerpartssamtal med deltagare som har amerikansk engelska som modersmål, 20 minuter  Frågeställning: I vilken utsträckning kan talarbyte förutsägas när en tur är syntaktiskt fullbordad? Är det lättare att förutsäga turslut om man också beaktar intonation och pragmatik?  Kvantitativ undersökning

12 Gustav Bockgård Syntax och prosodi vid turbytesplatser. Till beskrivningen av svenskans turtagning. I: Engdahl & Londen (2007) Interaktion och kontext. Nio studier av svenska samtal. S. 139–183.  Material: videoinspelning av ett vardagligt samtal mellan fyra äldre kvinnor, 10 minuter  Frågeställning: Vilka strukturella egenskaper hos ett yttrande kan föranleda att en annan deltagare påbörjar en ny tur, dvs. analyserar föregående replik som (potentiellt) färdig?  Kvantitativ undersökning

13 Jakob Steensig avsnittet Prosodiske metoder i kapitlet Turkonstruktionsenheder og – metoder. I: Sprog i virkeligheten. Bidrag til en interaktionel lingvistik (2001). S. 102–151.  Material: bygger på många olika långa inspelningar av mer eller mindre spontana samtal mellan danskar, sammanlagt 3:20 timmar  (Frågeställning) Hur används de prosodiska metoderna tonhöjd, ljudstyrka, talhastighet och röstkvalitet av samtalsdeltagare?  Kvalitativ undersökning

14 Ford & ThompsonBockgård  De olika typerna av slutpunkter sammanfaller i hög grad  99 % av de intonationala slutpunkterna är också syntaktiska sådana  54 % av de syntaktiska slutpunkterna är också intonationala sådana  Samma gäller  De flesta (59 %) turstarter äger rum vid en syntaktisk slutpunkt  Lite färre (52 %) turstarter äger rum vid en prosodisk slutpunkt  Avslutningsintonation är ovanlig i materialet Resultat

15 Ford & ThompsonBockgård  Intonationen spelar en viktig roll för vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som avslutade  Pragmatiken påverkar också vilka syntaktiskt fullbordade turer som lyssnarna uppfattar som avslutade  Syntaxen pekar ut vilka prosodiska slutpunkter som utgör lämpliga turbytesplatser  Prosodin är inte oviktig – den kan göra gränser starkare och öka eller minska sannolikheten för en turstart vid en TBP

16 Resultat – Steensig  Sambandet mellan intonation och turavslutning i danskan är mångfacetterat – intonationen kan signalera avslutning, men används inte alltid för denna funktion - andra prosodiska faktorer som avslutningssignal: sänkt ljudstyrka, knarr, långsammare tempo, hörbar utandning, skratt, leende röstkvalitet - jämna övergångar mellan turer, då andra medel än intonation används för att visa turbytesplatser

17 Resultat – Steensig forts.  Intonationskonturer spelar in vid avslutning men inte på något entydigt sätt  Det är svårt att säga hur pass viktig prosodin är för att signalera turslut i danskan, men för att prosodin ska kunna signalera avslutning måste avslutning också projiceras med andra metoder

18 Sammanfattning av undersökningarna  I amerikansk engelska är intonationen viktig för att visa vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som turbytesplatser  På svenska och danska bidrar prosodin till att signalera turslut, men syntaktisk fullbordan behövs för att lyssnarna ska uppfatta det som en turbytesplats


Ladda ner ppt "– presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion 25.9.2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska."

Liknande presentationer


Google-annonser