Barn i våra förskolor och skolor

En presentation över ämnet: "Barn i våra förskolor och skolor"— Presentationens avskrift:

1 Barn i våra förskolor och skolor

2 Våra barns framtid? Utbildning Arbete Inkomst Bostad Familj Resor Lycka Framgång Hälsa Viktigaste framgångsfaktorn goda skolresultat!

3 Viktigt att utveckla Språkkompetens Ansvar
Sociala förmågor och färdigheter Moral Nyfikenhet Självförtroende Samhörighet Självkänsla Motoriska färdigheter Matematisk förmåga Trygghet Förståelse Lärande Fantasi

4 Borlänge 2012 Skolresultat åk 286 flickor 72% hade godkänt i alla ämnen 292 pojkar 67% hade godkänt i alla ämnen

5 Föräldrarnas utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning 40 elever 0% godkända i alla ämnen Gymnasial utbildning 276 elever 66 % godkända i alla ämnen Eftergymnasial utbildning 242 elever 85 % godkända i alla ämnen

6 Någon annan barns framtid?
Problembeteende Skolfrånvaro Dåliga skolresultat Utanförskap Arbetslöshet Kriminalitet Drogmissbruk Sjukdom

7 Ett vanligt barn? anknytning språk koncentration förståelse
Socialt samspel trauma anknytning

8 Skolans barn? Dyslexi, språkstörnin g Np - problematik, tex ADHD
Förstånds- handikapp, begåvning Autisms- pektrum störning, Asperger Post traumatiskt stressyndrom Otrygg anknytning, otrygga barn

9 Verkligheten? 20 % av befolkningen har en hjärna som fungerar på ett sätt som i skolan kan leda till problem. 15% av befolkningen ligger nära den nedre gränsen för begåvning i grundskolan, 70 IQ. Ca 2% ligger i det översta spannet för begåvning s k ”supersmarta”. I varje klass, på varje större arbetsplats finns någon med psykisk ohälsa av olika anledningar. Dyslexi, språkstörnin g Np - problematik, T ex ADHD Autisms-pektrum störning, Asperger Förstånds-handikapp, begåvning Post traumatiskt stressyndrom Otrygg anknytning, otrygga barn

10 Olika typer av beteendeproblem
• Beteenden som hindrar lärande och undervisning, som att inte kunna koncentrera sig samt att vara lättdistraherad, rastlös, motoriskt orolig och stökig. Dessa beteenden gör att barnen stör både andra och sig själva, och det blir särskilt uppenbara i inlärningssituationer • Utagerande beteende, fysiskt och verbalt, som handlar om att snabbt bli arg, slänga käft vid tillsägelser, protestera mot vuxnas krav, lätt hamna i bråk och slagsmål och ofta ge sig på andra verbalt eller fysiskt. • Antisocialt beteende eller allvarligt normbrytande beteende karakteriseras av handlingar som tydligt bryter mot normerna och reglerna i den aktuella situationen. De flesta i omgivningen betraktar dessa beteenden som destruktiva, etiskt tveksamma och som brott mot sociala överenskommelser

11 Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos barn och unga
Risk faktorer knutna till familjen Eftergiven eller uppgiven uppfostran Oklara gränser, förväntningar på barnet Bristande insyn och uppföljning Konflikter mellan familjemedlemmar Svag eller otrygg anknytning till föräldrarna Fysiska bestraffningar Sexuellt utnyttjande Brister i omsorg (mat, kläder, hygien) Alkohol/drog missbruk hos föräldrarna Riskfaktorer knutna till individen Hetsigt temperament Bristfälliga verbala och sociala färdigheter Neurobiologiska/genetiska brister eller skador Hyperaktivitet Koncentrationssvårigheter Hög förekomst av aggressivt , oppositionellt beteende

12 Riskfaktorer Riskfaktorer knutna till skolan
Oklara regler, inkonsekvent tillämpning av regler Otydliga förväntningar Låg uppmuntran av prosocialt beteende Dålig klassledning ( reaktiv/ auktoritär/eftergiven/ försumlig) Negativ och konfliktfylld relation mellan elev och lärare Dålig klassmiljö ( dålig sammanhållning/ svagt stöd/ många konflikter/ konkurrens) Undervisning som saknar variation och inte engagerar eleverna Ingen policy eller strategi för förebyggande av problembeteende eller för befrämjande av social kompetens Segregerad undervisning, särskilda grupper för barn med problem beteende Riskfaktorer knutna till gruppen jämnåriga Kontakter med andra med antisocialt beteende (Kriminella kamrater) Förstärkning av antisocialt beteende av andra barn och ungdomar Avvisanden från jämnåriga Riskfaktorer knutna till närmiljön Låg social och ekonomisk standard Tillgång till vapen, alkohol, narkotika Liten social kontroll Kriminella och våldsamma förebilder Dålig offentlig service och hälsovård.

13 Exempel på förhållanden som kan innebära riskfaktorer i ett barns utveckling
• Återkommande tillsägelser och förmaningar från de vuxna som med det förmedlar en negativ bild av barnet. . • Upprepade misslyckande och negativa upplevelser. • Brist på vuxenmedverkan i lek och andra fria aktiviteter • Oro och konflikter som ger osäkerhet och otrygghet i gruppen. • Bristande struktur i dagsprogram och annan planering.

14 Tvingande samspel vid problembeteende
Barn som utmanar sin omgivning betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva, dvs. som om deras handlande är en följd av deras egenskaper. Det finns risker med ett sådant tänkande eftersom de vuxnas bemötande kan skapa onda cirklar hos barnen, vilket kan bidra till att hålla kvar och kanske till och med att förstärka olämpliga beteendemönster. Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som bidrar till att sådana onda cirklar skapas. Under stress har man inte tillgång till sina föräldrafärdigheter eller pedagogiska kompetenser och gränssättningen präglas då av det man som vuxen tror sig orka med i stället för det barnet egentligen behöver. Reaktionerna på barnets beteende blir nyckfulla, ibland för stränga och ibland för eftergivna, och barnet får motsägelsefulla budskap och inkonsekventa reaktioner från vuxenvärlden.

15 Ökad känslighet för problembeteende
Många barn som uppvisar problembeteende har NP- problematik, dvs neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t ex ADHD. Andra barn har svårigheter som går under samlingsnamnet autismspektrumstörning, tex Aspberger. Barn som har varit med om traumatiska händelser kan ofta uppvisa problembeteende, kallas posttraumatiskt stressyndrom. Barn som vuxit upp utan trygg anknytning kan också visa ett sådant beteende.

16 Vanliga svårigheter vid NP-problematik
-arbetar långsamt; barnet uppfattas av omgivningen som lat svårigheter att ta initiativ, sätta igång: sitter och "drömmer', behöver "puttas" pa svårt med uppmärksamhet: kan hålla uppmärksamhet korta stunder, missar informatorn, svårt att arbeta koncentrerat. störs lätt av ovidkommande ljud m.m. Perceptionsstörningar; spatiala relationer, se helheter utifrån delar, fastnar lätt i detaljer Minne, arbetsminne; svårt att hålla olika delar i minne vid problemlösning, svårt att hitta ord, plocka fram kunskap omgivningen upplever att barnet ibland "glömt allt" svårt att byta strategi; när barnet väl kommit igång arbetar det på med sitt, barnet har svårt att byta uppgift- strategi och att vara flexibel svårt att föreställa sig inre bilder; problem att rita bilder, skriva berättelser, tänka sig in i sociala situationer svårt med exekutiva funktioner; att kunna ta initiativ till, planera och genomföra olika aktiviteter samt analysera konsekvenserna av dessa

17 ADHD En diagnostisk benämning för svårigheter som beror på uppmärksamhetsproblem och/eller problem med impulsivitet och överaktivitet Uppmärksamhetsproblem Barn med ADHD har uppmärksamhetsproblem, vilket innebär att de störs mycket lättare av det som händer i omgivningen än andra barn. När dessa barn blir avbrutna av något har de svårt att komma ihåg vad de höll på med och att återuppta det de sysslade med, så att uppgifterna helt enkelt inte blir färdiga. Många har svårt att komma igång med sina uppgifter och sitter i stället och pillar och tycks tänka på annat. Barn med stora uppmärksamhetsproblem har svårt att hålla reda på sina saker liksom att planera och organisera det som de förväntas göra. Impulsivitet Impulsiviteten vid ADHD gör att barnen har svårt att hålla inne eller hejda sina reaktioner. Det är impulsen i stunden som styr deras handlande. Dessa barn blir fort otåliga och kan inte vänta utan avbryter och kastar ur sig svaren, ofta innan de har lyssnat färdigt och utan tanke på att det kan väcka negativa reaktioner hos omgivningen. Impulsiva barn utsätter sig ofta för farliga situationer som kan leda till olyckor och skador eftersom de handlar utan att inse konsekvenserna. Impulsiva barn gör relativt ofta dumma saker som de i efterhand förstår blev fel. Det är svårt för impulsiva barn att tänka långsiktigt och att planera och genomföra en handling.. Barn med ADHD har svårt att lära sig av sina misslyckanden eftersom de inte kan stanna upp för att tänka efter innan de handlar. Överaktivitet Det tredje huvudsymtomet vid ADHD är den överdrivna aktivitetsgraden. Barnen rör sig mer än andra – yngre barn genom att springa omkring, klättra och hoppa, och äldre barn genom att plocka med saker, gunga på stolen etc. Många pratar eller låter mer än andra

18 Orsaker till ADHD Det går inte alltid att fastställa de exakta mekanismer som gör att ett barn utvecklar ADHD. Det finns en hög grad av ärftlighet vid ADHD. Komplikationer som barnet utsätts för under fosterstadiet, förlossningen eller nyföddhetstiden medföra ADHD samtidigt som de också leder till motoriskt-neurologiska avvikelser och inlärningsproblem. Barns medfödda eller tidigt förvärvade förutsättningar är den viktigaste orsaken till ADHD, men den miljö de växer upp i spelar mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas. ADHD innebär en sårbarhet som gör att dessa barn är känsligare än andra för förhållanden i sina uppväxtmiljöer, och de erfarenheter som barnen gör under uppväxten får stor betydelse för hur de kommer att fungera i olika sammanhang

19 Svårigheter med koncentration beror ofta på ett nedsatt arbetsminne.
kännetecken Exempel på minnestekniker Säger ”va?”, ”vadå?”, ”va sa du?” ofta Behöver ofta få information repeterad Behöver höra frågor en gång till Faller andra i talet Missförstår ofta muntliga instruktioner och frågor Ger inadekvata svar Fördröjda svar på muntliga instruktioner och frågor Distraheras lätt i bullrig miljö Aktiv visualisering En grundläggande strategi i de flesta minnestekniker där man för sitt inre ser och upplever det man vill minnas på ett livfullt sätt Loci-metoden Att ordna det man vill minnas med hjälp av en serie väl kända platser Konkretisering Att göra om svår kunskap till mer vardagliga saker Kopplingsmetoden Att ordna det man vill minnas med hjälp av en inre sammanhängande historia Minneskartor Att rita upp en karta över hur olika saker eller ämnen förhåller sig till varandra Ansikte-namn tekniken Att med hjälp av en persons karaktäristiska ansiktsdrag eller egenskaper associationer till det man vill komma ihåg Bokstavsmemorering (akronymer) Att göra ord och minnesramsor av initialer från det man ska minnas

20 Autismspektrumtillstånd
Samlingsnamn för flera olika diagnoser som innebär svårigheter eller begränsningar inom följande tre områden: • Förmågan till ömsesidigt socialt samspel • Förmågan till ömsesidig kommunikation • Föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteenden och intressen. Vanliga diagnoser inom autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom kallas ibland också autism, klassisk autism, typisk autism, infantil autism eller Kanners autism. De flesta med autistiskt syndrom har också en utvecklingsstörning, men inte alla. Autism i kombination med en normal begåvning kallas ibland för ”högfungerande autism”. Aspergers syndrom är en form av autism hos normalbegåvade personer. Till skillnad från autistiskt syndrom har barn med Aspergers syndrom ingen markant försening eller avvikelse i den tidiga språkliga och kognitiva utvecklingen. Autistiska drag används för att beskriva att ett barn har vissa problem som liknar de vid autismspektrumtillstånd men utan så svåra symtom att de uppfyller kriterierna för en diagnos inom autismspektrat.

21 Autismvänlig miljö Barn med autismspektrumtillstånd behöver en autismvänlig miljö, vilket innebär att alla de miljöer där barnet vistas utformas utifrån barnets särskilda behov. En autismvänlig miljö är lugn, tydlig, förutsägbar och fri från oplanerade störningar. Barn med autismspektrumtillstånd har svårt med föreställningsförmåga och att från det talade ordet skapa en inre bild och föreställa sig och förstå vad som ska ske eller vad som förväntas av dem. De flesta har också en mycket god visuell förmåga, eller ett ”starkt bildsinne”. De behöver därför en miljö som skapar tydlighet och struktur med visuellt stöd. Det kan man åstadkomma med hjälp av föremål, bilder, foton, färger eller skriven text beroende på barnets förutsättningar. Målet med anpassningen av miljön är att den ska bli förutsägbar och begriplig så att barnet inte ska behöva ägna kraft åt att oroa sig för vad som ska ske. Barn med autismspektrumtillstånd lär sig inte social kompetens intuitivt som andra. Man måste därför inkludera socialt lärande, där man systematiskt och målinriktat arbetar med att utveckla social förståelse och förmågan att samspela och kommunicera med andra

22 • Barn med beteenden som skapar problem för barnet och omgivningen
I förskoleåldern brukar symtomen på autism vara som tydligast. Många familjer beskriver de här åren som allra jobbigast och den tid då beteendeproblemen är som svårast att hantera. Barn som sitter med vid samlingar utan att ”vara med”. • Barn som helst leker ensamma eller bredvid andra barn. • Barn som inte visar något intresse av att dela glädje, intresse och prestationer med andra. • Barn som är keliga och tycker om att kramas men bara på sina vill­ kor och sina initiativ. • Barn som inte går att trösta på vanligt sätt. • Barn som tappar sociala färdigheter. • Barn som har svårt att kommunicera med blick, mimik och gester • Barn med påtagligt försenad eller avvikande talutveckling • Barn som lär sig tala med ord och meningar utan att använda språket i samtal med andra på ett sätt som är normalt för åldern. • Barn som lär sig språket utantill och stereotypt upprepar ord, fraser eller hela meningar. • Barn som tappar sitt språk. • Barn som leker enformigt och annorlunda jämfört med jämnåriga och använder leksaker på ett ovanligare, inte funktionellt sätt. De kanske hellre radar upp dockor och bilar än leker låtsaslekar med dem. • Barn som bara leker på sina egna villkor och uppfattas som påtagligt egocentriska. med vuxna än med jämnåriga barn. • Barn med ett väldigt udda och avvikande beteende • Barn som visar en extrem envishet och är närmast omöjliga att styra. • Barn som har svårt för förändringar och upplevs som oflexibla. • Barn som fastnar i stereotypa upprepningar, ritualer och tvångsmäs­sighet • Barn som trippar och går på tå. • Barn som vid starka känslor, både glädje och ilska, kan skada sig själva genom att t.ex. dunka huvudet i en vägg, banka handen mot tinningen eller bita sig själv i handen • Barn med beteenden som skapar problem för barnet och omgivningen • Barn som reagerar annorlunda på ljud, kyla, glänsande och flimrande ljus, vissa tyger i kläderna samt beröring. • Barn som har svårt att vänta på sin tur. • Barn som inte samspelar med andra på ett sätt som är normalt för åldern. Det kan vara barn som är påtagligt distanslösa eller påflugna, barn som aktivt drar sig undan, barn som är passiva medföljare utan att riktigt vara delaktiga i det som pågår eller barn som uppfattas som väldigt ”lillgamla”, har ett ”vuxet” språk och klarar bättre att umgås

23 Problemskapande beteenden vid autismspektrumstörning
Vid problemskapande beteende är det viktigt att försöka förstå beteendet ur barnets perspektiv och analysera vad som ligger bakom och utlöser det. Ofta är det en reaktion på för höga krav eller på att miljön inte är tillräckligt anpassad till barnets förutsättningar. När ett barn med autismspektrumtillstånd har hamnat i ett okontrollerat explosivt beteende är det ingen idé att försöka styra barnets beteende genom ett fostrande förhållningssätt. I stället ska man hålla sig så lugn som möjligt och hjälpa barnet att återfå kontrollen över sitt handlande och sin förmåga att ta in intryck från omvärlden. När barnet sedan är lugnt bör man analysera vad som triggar problemskapande beteenden och på det sättet hjälpa barnet att utveckla bättre redskap och strategier för att hantera svåra situationer.

24 Viktiga frågor • Hur anpassas miljön efter eleven?
Låt barnet veta: VAD ska jag göra! HUR ska jag göra! VAR ska jag göra det! Med VILKA ska jag vara! HUR länge ska det hålla på! NÄR slutar det! VAD händer sedan! • Hur anpassas miljön efter eleven? • Hur skapar vi delaktighet? • Hur engageras ledningen? • Hur skapar vi planeringstid för lärare och assistent/elev?

25 Kognitiv funktionsnedsättning/begåvningsnedsättning
Med begreppet kognition menas de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. I hjälpmedelssammanhang beskrivs kognition bland annat som förmågorna att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem samt numerisk och språklig förmåga. Kognitiva funktionsnedsättningar medför bland annat svårigheter att: Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt vid: starta och ta initiativ planera och förstå tid minnas hålla uppmärksamheten hålla koncentrationen utvecklingsstörning förvärvade hjärnskador neuropsykiatriska tillstånd demenssjukdomar whiplashskador psykiska funktionsnedsättningar

26 Kognitivt stöd Tydlighet och fasta rutiner är viktigt
Kognitivt stöd är allt man gör för att kompensera olika nedsatta funktioner. Stödet gör det lättare att förstå och hantera vardagen och omvärlden. Syftet med kognitivt stöd är ökad självständighet. . Det kan vara svårt att förstå information, planera och passa tider. Förutom olika mer eller mindre tekniskt avancerade hjälpmedel innebär kognitivt stöd även förhållningssätt och metoder för de som lever och arbetar med personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det underlättar till exempel för en person med utvecklingsstörning om du talar tydligt. För andra kan det underlätta om du använder bilder eller tecken. Tänk också på att välja ut och anpassa information så sätt att mottagaren förstår och har användning för den. Fasta rutiner är också viktigt för den som har svårt att ta till sig information, planera och komma ihåg.

27 Vad är perception? Förmågan att ta emot sinnesintryck och tolka dem för att bli medveten om och förstå vad som sker. Neurologiskt äger perceptionen rum inom oss, men upplevelsen är vad som händer utanför oss. Perception innebär: att varsebli och känna igen stimuli att tolka och ordna olika stimuli varje process som gör att vi uppfattar vad som sker runt omkring oss. Perceptionens uppgift är: att förmedla direkt kontakt med omvärlden att ge oss upplysning om verkligheten så att vi kan hantera den. Perceptionen kan vara enkel, som när någon ropar och får svar (stimuli och respons). En mer sammansatt perception måste till för att tolka känslor, förstå kroppsspråk och mimik, uppfatta olika egenskapers innebörd och att associera rätt till det som sker. Denna sammansatta perception kräver erfarenhet, begåvning och mognad.

28 FAKTORER SOM PÅVERKAR PERCEPTIONEN
grov- och finmotorik psykiska egenskaper som vilja, inlevelseförmåga, uthållighet begåvning koncentrationsförmåga minneshållning ålder mognad Erfarenheter

29 Visuell Den visuella perceptionen är först och störst. Vi har olika begåvning inom den visuella perceptionen. Några har utpräglad formuppfattning, en del är finmotoriskt skickliga, andra har en spatial begåvning och har lätt för att orientera sig. Öga -hand/fotkoordination – att upptäcka figur/bakgrunds - uppfattning – att urskilja Formuppfattning – att generalisera läge i rummet – att gestalta Rumsuppfattning – att genomsöka Auditiv Den auditiva perceptionen är framför allt vägen till kommunikation, Den är helt avgörande för tal- och språkutvecklingen. Att upptäcka, urskilja, minnas och uttrycka ljud är en förutsättning för språk. Det krävs uppmärksamhet och koncentration för att lyssna. Växelverkan mellan ljud och tystnad skärper sinnet. Kontrastverkan mellan hårda – mjuka ljud, snabba – långsamma ljud och korta – långa pauser skapar dynamisk ljudupplevelse. Det är sådan träning som barn med koncentrationssvårigheter så väl behöver. jollra – att upptäcka tala – att kommunicera tralla – att urskilja sjunga – att minnas klappa – att uttrycka stampa – att följa dansa – att deltaga Taktil Den taktila perceptionen har stor betydelse för kroppsuppfattningen. Det är genom huden man upplever kroppens omfång och dess yta. Kroppens gränser förmedlas genom huden. Taktil träning är därför av vikt för att skaffa kroppsidentitet, både att veta hur kroppen är och att uppleva hur den reagerar .– att upptäcka kroppen – att urskilja gränserna – att upptäcka kvalitet och kvantitet – att få kontakt Kinestetisk Muskelsinnet talar om vilken ställning kroppen intar, hur mycket den lutar och hur vi håller armar och ben. Muskelsinnet reglerar kroppens muskeltonus och påverkar kroppshållningen i hög grad. Den automatiserade invanda rörelsen styrs till stor del av perceptionen på ryggmärgsnivå. Våra dagliga vanerörelser är ett uttryck för detta. När så inte är fallet sker omedvetna medrörelser, som t.ex. att armarna viftar under förflyttning. Man har svårt att växla mellan att böja och sträcka vid påklädning, som när armen skall stoppas i ärmen, ta på sig strumporna o.s.v. Balans Gravitation Jämviktssinne Stabilitet Kroppsuppfattning

30 Att utveckla perception
Genom lekbetonade rörelselekar (gärna nära golvet, lära känna sin kropp. • Medvetet använda språket i rörelselekar, sätta ord på egenskaper och kroppsdelar som eleverna använder, stor- liten, lätt- tung osv. • Göra olika koordinationsövningar och medveten perceptionsträning i lekform. ( Att korsa ”mittlinjen”, t. ex. knä möter motsatt hand med olika tempo, utmana de olika sinnena i motorikbanor och andra rörelseaktiviteter). • Jobba med kreativiteten; fantisera med kroppen som verktyg, t ex i rörelsesagor. • Fånga elevens uppmärksamhet, och väck intresse. • Ge tydliga instruktioner, med korta meningar och enkelt språk.. Ge barnen uppgifter där det inte finns något uppenbart rätt eller fel! • Upprepa, det krävs ”nötande” för att befästa nyvunna färdigheter och att få rörelser automatiserade. • Samarbetsövningar två och två. • Gungade och rullande övningar stimulerar balanssinnet . • I bollspel använda bollar, som kan vara större, långsammare, lättare. • Sjalar, ballonger, fallskärm är långsamma och kreativa redskap som inte gör ont.”

31 Motorik och perception
Motorik-Perception-Sinne är en sammanhängande helhet, där respektive del är viktig för att vi skall fungera väl. Varje del är beroende av, och påverkar den andra I varje rörelse samverkar motorik och perception, och det finns ett intimt samspel mellan känslor, upplevelser och motorik. För att inlärning i största allmänhet ska fungera bra, underlättar det om motorik och perception är välutvecklad. Medveten rörelseträning en stund varje dag kan ge barn en bra grund för att bli hemma i sin kropp så att rörelserna automatiseras. Det underlättar inlärningsförmågan. Motoriska utvecklingen sker uppifrån huvudet och ner, och inifrån kroppen och ut i fingrarna. Huvud, armar och överkropp utvecklas rörelsemässigt före underkropp och ben. I stort blir grovmotoriken färdig före finmotoriken, men de utvecklas givetvis parallellt. Har man god fysik och god kroppskontroll får man också en bra självbild. • Att veta vem man är – fysiskt och motoriskt - och att veta hur det känns kroppsligt är erfarenheter som är viktiga för barnets hela utveckling.

32

33

34

35 Motorik och hjärna Nervtillväxtens beroende av rörelse
• Nervsystemet utvecklas genom att det lilla barnet rör sig. Ju mer rörelse, desto mer utvecklas och förgrenas nervtrådarna. Myelinisering: (fettinlagring) runt nervceller påskyndas av rörelser. Barnet kan utveckla mer precisa rörelser när nerven fått sitt fetthölje. • Före tioårsåldern växer nervcellerna snabbast. Under förskoleåldern är det därför extra viktigt att ge alla chansen att använda sin motorik regelbundet. Automatisering av rörelser: • innebär att kopplingarna (nervtrådarna) mellan hjärnhalvorna utvecklats så att båda hjärnhalvorna samarbetar. • när rörelser kan göras utan att man behöver tänka, t.ex. hoppa och prata samtidigt. • underlättar så att barnet kan koncentrera sig på att lyssna, läsa och skriva. •sker genom att barnet rör sig mycket d.v.s. skaffar sig rörelseerfarenheter.

36 Fem principiella sätt att påverka beteende .

37 Vad behöver vi veta? Vilket beteende handlar det om?
• Varaktighet? Hur länge har beteendeproblemen funnits? • Frekvens? Hur vanliga är problemen? Är det ett mönster som upprepas eller något som bara händer i vissa situationer? • Intensitet och omfattning? Hur starka är beteendeproblemen? Vilka reaktioner väcker de bland andra? Finns problemen i flera sammanhang och olika miljöer? • Avsikt? Vad vill barnet uppnå med sitt handlande? Går det att förstå utifrån barnets perspektiv, t.ex. som en reaktion på andras provokationer? • Konsekvenser? Hur påverkas barnet samt hans eller hennes sociala relationer och skolprestationer? • Barnets känslighet? Hur reagerar barnet på vuxnas ingripanden? Visar han eller hon ånger eller besvikelse?

38 Lära barnet ett alternativt beteende
Att ett alternativt mer lämpligt beteende inte förekommer kan helt enkelt bero på att barnet inte vet hur man ska göra. Att träna på de färdigheter barnet behöver kan för bästa effekt kombineras med förstärkningsprogram. Exempel på beteenden som kan behöva tränas: a) Konsten att ge sig (med bibehållen värdighet) b) Hur man ber om något c) Hur man kan göra när man blir retad d) Hur man förhandlar vid konflikter e) Nya lekar, sporter.

39 Ändra situationen Vissa situationer är högrisksituationer för problembeteende. Då kan åtgärder som förändrar situationen för barnet komma ifråga. Ibland reagerar barnet med aggressivt beteende för att situationen är för svår för honom/ henne. Kanske behöver barnet en lättare uppgift, eller kortare arbetspass eller få sitta för sig själv för att klara av att koncentrera sig. Det kan handla om att ändra kraven på just det enskilda barnet, att ändra den fysiska miljön, att ändra regler eller att ändra strukturen eller ramarna i aktiviteten. Exempel: a) Barnet får inte leka med olämpligt sällskap b) Barnet får gå från matbordet innan alla ätit färdigt c) Skaffa nya lekredskap d) Inför nya regler för rasterna e) Ge instruktioner och tillsägelser på ett annorlunda sätt

40 Förstärka alternativt beteende
Barn har ännu svårare än vi vuxna att se långsiktiga konsekvenser och kunna styras av sådana. Att barnet t.ex. inte beter sig fredligt kan bero på att barnet inte vet hur man gör men också på att det aggressiva beteendet har lönat sig på kort sikt. Vi kan behöva hjälpa till genom att systematiskt förstärka (ung. = belöna) önskvärda beteenden, beteenden som vi anser att barnet har nytta av på lång sikt. Förstärkningen blir mest effektiv om den ges med detsamma när beteendet utförts. Exempel: a) Barnet får beröm när det går iväg i stället för att stanna och slåss. b) När barnet ropar på mamma i stället för att slå tillbaka ger mamma positiv uppmärksamhet. c) När barnet följer spelreglerna får det vänligt bemötande. d) När barnet klarar att byta aktivitet utan att bråka får det en guldstjärna.

41 Avlägsna befintliga förstärkare
Det problembeteende som barnet hittills haft har sannolikt lönat sig, i alla fall kortsiktigt. Kanske har han/hon fått ökad uppmärksamhet, sluppit krav eller fått andra fördelar. I de fall det är möjligt bör denna förstärkning tas bort, helst i kombination med att man förstärker det alternativa, önskvärda, beteendet. Man bör vara medveten om att när en förstärkning som barnet är van vid helt plötsligt inte längre kommer kan barnet till en början fortsätta att bete sig på sitt vanliga sätt men ännu oftare och med större intensitet. Exempel: a) När barnet beter sig aggressivt får det inte längre sin vilja igenom. b) Kamraterna slutar att visa beundran när ett barn är aggressivt. (Praktiskt mycket svår att genomföra) c) Barnet får inte stå kvar först i kön när det knuffat sig fram.

42 Förslag till positiva förstärkare
Materiella förstärkare Bokmärken Klistermärken Guldstjärnor Diplom Suddgummin Pennor Godis Frukt Russin Låtsaspengar som kan användas till förmåner Serietidning Bok Små gossedjur Pysselböcker Sociala förstärkare Beröm Klapp på axeln Barnet får sitta i frökens knä Vänlig nick Ett gillande leende Applåder från hela klassen Skratt Intresserat samtal om ngt barnet är mycket intresserat av Läraren ringer hem och berömmer barnet Barnet får sitt namn på tavlan Beröm barnet inför någon Barnet får berätta något för hela klassen

43 Backup”-förstärkning i hemmet
Ibland passar det bra med ett nära samarbete mellan förskolan och hemmet i form av en tydlig överenskommelse om vad man vill att barnet skall klara i förskolan. Man kommer också överens om vilken positiv konsekvens som följer när barnet klarat en i förväg bestämd uppgift. Föräldrarna får dagliga skriftliga rapporter om barnets beteende i förskolan och när barnet klarat det barnet skall förstärker föräldrarna beteendet. ”

44 Negativa konsekvenser på oönskat beteende
Det här är vanligtvis det första vi vuxna använder för att förändra barns olämpliga beteende. Ofta fungerar det, i alla fall på kort sikt. Bestraffning har även flera negativa bieffekter exempelvis ilska både hos barn och vuxen. Bestraffning är också sällan lika effektiv som förstärkning på lång sikt. Barnet får inte heller självklart information om vad det ska göra i stället, bara vad man inte ska göra. Om man inte helt lyckas avstå från bestraffning bör det alltid kombineras med andra åtgärder som används konsekvent för att ge bästa möjliga effekt. Exempel: a) Skäll b) Tvingas be om ursäkt c) Får ej se sitt favorit-TV-program d) Indragen veckopeng/ andra fördelar

45 Skapa ett gott klimat Ertappa barnen med att bete sig väl.
Forskning har visat att vuxna mycket oftare riktar reprimander än uppmuntran till barnen. Oftast kan man vinna mycket på att göra tvärtom. Rikta dig alltså då och då till de barn som just nu uppför sig väl, beröm och ge andra former av uppmuntran. Pröva först att under ett tillfälle med störande inslag helt nonchalera det dåliga beteendet, uppmärksamma i stället enbart önskvärt beteende på ett positivt sätt (beröm, klapp på axeln, leenden etc.) Du märker då hur stor effekten blir men också hur du själv brukar göra. Man kan också uppmärksamma barn som uppför sig väl genom att t.ex. skriva deras namn på tavlan, sätta upp deras kort på en särskild plats vid samlingen.

46 Du som förälder är viktig!
Ditt engagemang, förmåga att se ditt barn och dess styrkor och svagheter kan ha en avgörande roll för ditt barns framtid. Hjälpa barnet att utvecklas trots svårigheter genom höga förväntningar på att barnet ska lyckas. Ge barnet möjlighet att glänsa inom de områden den har sina styrkor. Positiv feedback när något har gått bra, feedforward som hjälper ditt barn att nå längre. Ge tid och uppmärksamhet till ditt barn och dennes värld, intressen, tankar, drömmar, rädslor osv Intressera dig för skolarbetet och läxor men även hur det fungerar med det sociala samspelet i skolan och med kompisar.

47 Alla barn kan lyckas! Tack för mig och lycka till! Lena Karlsson