Bakgrund Under 2009 har en webbenkätundersökning genomförts i organisationerna: Hela Sverige ska leva LRF Hushållningssällskapet Coompanion Resurscentrum.

En presentation över ämnet: "Bakgrund Under 2009 har en webbenkätundersökning genomförts i organisationerna: Hela Sverige ska leva LRF Hushållningssällskapet Coompanion Resurscentrum."— Presentationens avskrift:

1 Kvinnors företagande på landsbygden Analys av enkätundersökning genomförd 2009

2 Bakgrund Under 2009 har en webbenkätundersökning genomförts i organisationerna: Hela Sverige ska leva LRF Hushållningssällskapet Coompanion Resurscentrum för kvinnor (NRC,RRC,LRC) Målsättningen har varit att undersöka kvinnors entreprenörskap på landsbygden i form av projektverksamhet . Resultatet av webbenkäten kommer att finnas i en databas. Materialet ska även uppmärksammas för att påverka och underlätta för andra projekt.

3 Webbenkätundersökning
Datainsamlingen skedde i flera omgångar under perioden maj till september 2009. Undersökningen administrerades av Mikael Jonasson på Halmstad Högskola i samarbete med QuickSearch. Enkäten bestod av 27 frågor, där några hade fasta svarsalternativ och många var öppna. Undersökningen är mer kvalitativ än kvantitativ till sin karaktär. I november tog Madeleine Sparre och Ylva Grauers på Dedicera över i syfte att analysera resultaten. Dedicera har fått rådata/enkätsvar från undersökningen i Excel. En bedömning gjordes att resultaten från enkätundersökningen måste studeras på projektnivå. Datamaterialet har ”tvättats”. Ofullständiga svar har tagits bort. I de fall en person har bedömt flera projekt i en enkät, har svaren delats upp per projekt för att underlätta sammanställning och analys. I några fall har vi kontrollerat och kompletterat adressuppgifter, webbadresser etc i datafilen i Excel. En person efterfrågade uppföljning per telefon. Dedicera har inför denna sammanställning inte tagit några personliga kontakter för att följa upp svaren.

4 53 personer har lämnat omdömen om 70 projekt
53 personer har besvarat enkäten fullständigt. Några personer har lämnat detaljerade svar om flera olika projekt. För att kunna göra en god analys delades svaren upp. Sammanlagt har 70 projekt namngivits och utvärderats. Ytterligare några projekt nämns vid namn men eftersom övriga frågor inte är besvarade har de utgått från sammanställningen. Vid sammanfogningen av rådatafilerna från de olika undersökningstillfällena kunde vi se att fem projekt fanns omskrivna i dubbla enkäter. Vi har då fört ihop svaren eller tagit bort den minst ifyllda enkäten. Tidsperioderna för projekten som bedömts i denna undersökning varierar. Det ”äldsta” projektet varade från Några pågick när enkäterna besvarades under sommarhalvåret 2009 och några ska avslutas i december Tre projekt ska fortsätta efter årsskiftet 2009/2010, två av dem till 2011 och ett till 2012.

5 Alla projekt som bedömts i enkäterna
Affärsutveckling ( ) IT 3000 Qentreprenör, Kvinnliga företagare i Hässleholm Affärsutveckling (Pågående) JämnTillväxt Queenia-Kraft Arboga Mob. 2008 Jämställda möjligheter i de Gröna Näringarna Qvinnor 2000 Arena för Social ekonomi o Företagande Kommunikation för alla i Focus Qvinnor 2002 Att arbeta i projekt. Kompetenstrappan Qvinnor 2003 Att främja kvinnors företagande Kompletterande sysselsättning för kvinnor på landsbygden Rural Business Women Blekinge Utveckling i Samverkan Kvinnor gör goda gröna affärer Ruta Fem / Växa genom Träffar Blenda design Kvinnor och IT Sankt Anna produkter Braheprojektet Lokal utvecklingsplanering i Kalmar län SIKU (Små Inlandskommuner i Utveckling). Businessweek Lokala utvecklingsplaner Sollerö Resurscentrum EDCS, Equality DevelopmentCenter Skaraborg LRC Torsby, Kvinnor i Samverkan ev fler Styrelsekandidaterna ENTREE Mainstreaming Team Företagande Future Management Marknadsföringsplan för småföretag på landsbygden Tillväxt genom samverkan FEM Meän Vaimot/Våra Kvinnor Tillväxtstegen - ett affärsutvecklingsprogram Fenormal Mrs Millennium TiTit, tjejer i Teknik i Torsås Fenormal 2009/ /12 Möjligheter blir hållbara affärer Trevia Lotsen Framtiden i våra händer Mötesplats Boule-bana inomhus UTCED Framtidens förtroendevalda Kvinnor Natur och Hälsa Utveckling av Sveriges Mittpunkt, Flataklocken. Framtidens Nycklar, Equal-projekt Norrskogskvinnor W7 Dalarna Resurscentra Företag mitt i Mälaren Nya tag Visit Bergslagen Förstudie för Leader Upplandsbygd” ”Lokala utvecklingsplaner” ”SoLid” Nätverket Skärgårdsutveckling Sankt Anna Women´s cooperation Nis-Se, FEM,FEM 2008, T Förstudie Tillverkningskök - catering Pilotprojekt-Innovationer ÖstGöta Resurscentrums nätverksstöd Grön rehabilitering på Landsbygden i Skåne Power to the women Jämtländsk tillväxt med Q Ut till företagen Projekt QF Isbryterskan Projekt QF2

6 Geografisk spridning på projekten
Störst antal projekt, 23 stycken, drevs/drivs i södra Sverige. Fyra drivs i samarbete med något annat nordiskt land, och sex med något europeiskt land utanför Norden. Viss överlappning finns mellan staplarna. Tre av projekten drivs i flera delar av Sverige.

7 Webbplatser med mer information
De som besvarat enkäterna har nämnt att information om projekten finns att hämta på dessa 29 webbplatser. Alla 70 unika projekt har som synes ingen egen sida på nätet. Några webbplatser nämns ett par gånger, och innefattar alltså mer än ett projekt. I några fall anges större organisationers webbplatser, som länsstyrelsen, kommunen, LRF eller Nutek (nuvarande Tillväxtverket). Där får man söka sig vidare till rätt projekt. Undersökningen ger inte svar på hur välbesökta webbplatserna är, vilka som använder dem eller vilken nytta de ger.

8 Därifrån fick man projektmedel
En mängd olika finansiärer är inblandade i projekten. I databasen går att följa varje enskilt projekt. De aktörer som nämns av många (med lite olika formuleringar) är : Kommun LRF Länsstyrelsen (nämns i 38 projekt) Landstinget Regionförbundet (t.ex. Västra Götalandsregionen, Region Halland) Tillväxtverket/Nutek (landsbygdsprogrammet) Strukturfonderna (social- och regionalfonderna) EU Följande finansiärer nämns i tre-fyra fall: Arbetsförmedlingen, Jordbruksverket, Privata företag/näringslivet, Kommunförbundet, Leader. Och sedan tillkommer ytterligare aktörer som Bolagsverket, Coompanion, Företagarna, Handelskammaren, Vårdförbundet, Hela Sverige ska leva, Länsarbetsnämnden, Nya tag, Vårdförbundet, Vägverket, Sida, Östam m.fl. Två projekt anger att de inte fått projektmedel. När det gäller medfinansiering nämns inte alls lika många aktörer. Många gånger är det kommunen eller någon organisation. Flera anger ”kvinnornas eget arbete”.

9 Inriktning på och målgrupp för projekten
De flesta har angett två-tre svar på frågan om projektets inriktning. ”Företagande” respektive ”kvinnor” är teman för en klar majoritet av projekten. Målgrupp för många projekt är kvinnor på landsbygden som är företagare eller vill starta företag. Flera nämner även att projektet vänder sig till nätverk och andra skriver att projektet vänder sig till både kvinnor och män. Några lägger till ungdomar respektive invandrare som målgrupper.

10 Beskrivning av projekten
Enkäten innehöll den öppna frågan ”Beskriv kortfattat en sammanfattning av projektet”. De som besvarat enkäterna har lämnat fylliga beskrivningar. Sammanfattningsvis är projekten till stor del inriktade på att ge bättre förutsättningar för kvinnors företagande på landsbygden. Nyckelord som förekommer i många svar är jämställdhet, nätverk och utbildning. Några exempel på beskrivningar: ”Utbildning för att stärka kvinnor att ta uppdrag inom lantbrukskooperationen, LRF och andra organisationer inom degröna näringarna.” ”Att bygga nätverk med kvinnliga företag inom området. Att hitta möjligheter att gemensamt marknadsföra sig. Att bilda ett företagarnärverk för framtiden.” ”Målsättningen har varit att undersöka Internethandelns tillgänglighet på landsbygden och i små städer. Kommer den elektroniska handeln att öka möjligheterna att bo kvar på landet och i små orter eller gynnar Internethandeln främst större städer? Kommer handeln att innebära utveckling och regional tillväxt i landsbygdskommuner eller kommer det att ytterligare utarma dem?” ”Projektets mål var att främja jämställdhet i bygden och att öka unga kvinnors möjlighet att leva och verka i sin bygd genom att visa olika möjligheter i yrkesvalet. Syftet är att bryta den traditionella rollen inom industrin samt öka tillväxten i regionen genom att säkra företagens behov av kompetent arbetskraft i framtiden. Genom sommarkurser i teknik för tjejer få flickor att intressera sig för naturvetenskapliga och tekniska ämnen, fortsätta arbetet på gymnasiet samt arbeta med olika aktiviteter från lågstadiet och uppåt för att stärka flickor som är intresserade av teknik.”

11 Övergripande syfte och mål för projekten
Undersökningen innehöll en öppen fråga om övergripande syfte och mål för projekten. Svaren liknar till stor del det som anges som inriktning och målgrupp för projekten och i beskrivningen av dem (föregående sidor). Några exempel på svar ges här nedanför. Ett enkätsvar sammanfattar väl i tre ord det övergripande syftet med de flesta projekten: Tillväxt Synliggörande Jämställdhet ”Att stötta företagarkvinnor och finna vägar till affärsutveckling i fem regioner i Sverige genom metodutveckling, nätverk, erfarenhetsutbyte, mentorskap, förebilder och internationella kontakter utifrån de olika regionernas kulturella och geografiska skillnader.” ”1) Att förskjuta perspektiv samt förändra värderingar och arbetssätt inom rådgivnings- och finansieringsstrukturen i Östergötland så att den fungerar effektivt och med hög kvalitet på tjänsterna även för de grupper som idag är underrepresenterade när det gäller att starta företag. 2) Att genom ett praktiskt regionalt exempel skapa underlag för en förändrad nationell rådgivnings- och finansieringsstruktur. 3) Att bryta könssegregeringen inom företagandet. 4) Att öka antalet företagande kvinnor i Östergötland. Dessa syften hade dels ett jämställdhetsmotiv, dels ett tillväxtmotiv.” ”Målet är att skapa en mötesplats för entreprenörer där skola, näringsliv och organisation möts. Målet är personligutveckling, nätverksutveckling samt verksamhetsutveckling.”

12 Har projektidéerna fortsatt i någon form efter projektavslut?
De flesta projekt, ungefär fyra av fem, lever vidare i någon form efter projektavslut. En del projekt pågick fortfarande vid tidpunkten för att besvara enkäten. Vi har rensat bort fem ”vet ej-svar” som avsåg ännu pågående projekt. Sju projekt (8 %) fortsatte inte efter projektavslut. För att försöka få ett svar på orsaken till detta studerade vi vilka hinder dessa projekt upplevde. Ett par personer svarade att det fanns ett motstånd och revirtänkande som hindrade projektet. Ett par personer pekade på ointresse och bristande stöd från kommunen. I något fall fanns inget engagemang hos de kvinnor som skulle verka i projektet.

13 Vad blev resultaten – både positiva och negativa?
Som positiva resultat nämns en del konkreta uppgifter som antal nya företag, anställda etc. Många kommentarer är ganska vagt formulerade men säger att projektet varit lyckat och gett mycket uppmärksamhet, lett till synliggörande, ökad medvetenhet etc. Fler positiva än negativa resultat har nämnt. Exempel: Företag har startat Företag har utvecklats, ökad omsättning / vinst / antal anställda Nätverk, internationella kontakter Mentorprogram Genomförda kurser, seminarier, studieresor, cirklar … Kvinnor tar mer aktiv del i regionens näringslivsutveckling Fler kvinnor inom Farmartjänst, inom skoglig verksamhet På en negativa sidan nämner flera att projekttiden var för kort. Och att det är svårt att få kontinuitet när det går lång tid mellan aktiviteter. Andra negativa resultat som kom fram var: Ingen medfinansiering ”Jantelagen”, projektet motarbetades Svårt få företag intresserade av att göra en jämställdhetsplan Svårt att få projektgruppen att samarbeta Ungdomar väntar med att starta eget eftersom starta-egetbidrag gäller från 25 års ålder + - Exempel på nästa sida

14 Vad blev resultaten – både positiva och negativa?
POSITIVT - Exempel Under perioden har kvinnligt företagande i området ökat och är över riksgenomsnittet. Idag ligger vi på ca 38 % Företagsidéer startas inom nya branscher som kultur och vård. Tidigare handlade det mer om traditionella områden. Ungdomar frågar mer än tidigare. 1 nytt företag, 2 kvinnor har utvecklat redan befintliga företag, 2 studiecirklar med sammanlagt 16 kvinnor, 10 landsbygds- företagare genomgick coachningsprogram, 5 ungdomar genomgick utbildning mot organisation, ledarskap och jämställdhet, 5 bildade företagarnätverk. En Våga-bok med förebilder, ett mentorskapsprogram, ett affärsutvecklings- paket, nätverk och internationella kontakter och en nyttig erfarenhet för oss alla. 11 av 32 har sett en ökning av omsättning, fler kunder. Tre har anställt Grupperna fortsätter träffas, nätverken har stärkts avsevärt NEGATIVT – Exempel Det finns ett inbyggt problem som de flesta som arbetar med liknande projekt upplever, att särskilja kvinnor som grupp för att påvisa behov och förutsättningar. Förstärker man normer och föreställningar om kvinnor och män eller bidrar man till jämställdhet? Vad för slags aktiviteter ska räknas som stärker kvinnors företagande? De som är kritiska tycker att det är för mycket av sociala projekt som mer handlar om att göra saker tillsammans och stärka den kvinnliga gemenskapen än att stärka företagandet. Det som är negativt är den brist på kontinuitet, som finns i dessa projekt. Projekttiden är kort och blir det luckor mellan projekten kan det bli så att man inte håller kontakt och att resultaten glöms bort. Vi ville även ha ett samarbete med arbetsförmedlingen men blev inte särskilt positivt bemötta där.

15 Upplevda hinder i projekten
De som svarade fick med egna ord beskriva om de upplevt några hinder i projekten. Kommentarerna kan sammanfattas i dessa övergripande punkter, som inte är rangordnade. För mycket tid går åt till administration, pappershantering etc. Inarbetade strukturer, svårt att få aktörer (kommunen) att tänka nytt. Attityder, ideologi, projektet mötte motstånd Finansiering, ekonomi i projektet, likviditeten För kort projekttid. Svårt att hinna få genomslag. Kontinuitet saknas. Osämja inom projektet. Svårt för företagare att samarbeta. Svårt få kvinnor att avsätta tid för utbildning. Bl.a. på grund av avsaknad av stöd hemifrån. Avsaknad av tydlig gemensam bild av vad en entreprenör/företagare är och gör. ”Könsuppdelad och relevant statistik saknas fortfarande. Den kommunala långsamheten (och demokratin) som är svår att påverka. I vårt projekt har det ändå gått bra eftersom vi har haft flera år på oss. Men det är i princip omöjligt i korta projekt (ett år). Protektionism - det finns i vissa projektorganisationer och kommuner en ovilja att samverka ’på någon annans villkor’. Det outtalade syftet blir att behålla så mycket som möjligt av de bidragspengar man fått, inom den egna organisationen men också kunskap och erfarenheter.”

16 Upplevde ni likviditetsproblem under tiden?
Drygt hälften av projekten upplevde inte likviditetsproblem.

17 Vilken var den starkaste drivkraften för projektet?
Totalt sett är ”erfarenhetsutbyte” och ”vilja” de starkaste drivkrafterna i projekten. Många har utvecklat sitt svar med egna ord under svarsalternativet ”annat”. Så här skriver de bland annat: ”Att jämställdhet och tillväxt hänger ihop.” ”Att stötta kvinnor och att ge kvinnor samma villkor och förutsättningar som männen. Vi vill också ha ett attraktivt län, där både kvinnor och män kan bo och verka och dit också andra gärna vill komma.” ”Vi ser oss som dörröppnare och vill vara med och tjäna pengar.” ”Eldsjälar som ville göra något för trakten.” forts. 

18 Vilken var den starkaste drivkraften för projektet?
”Att ändra attityden och strukturen i länet. I länet finns en svårighet för kvinnorna själva att se sig som företagare. Strukturen gör det inte lättare. En drivkraft har varit att vända befolkningsminskningen i länet samt att medvetet strukturera om så att även ungdomar och speciellt unga kvinnor stannar kvar, påverka den segregerade arbetsmarknaden. I slutfasen gjordes detta genom möten och seminarier för offentliga personer.” ”Största drivkraften är att lyfta fram duktiga entreprenörer och synliggöra dem. Skapa en arena/mötesplats för duktiga studenter som skall ut i arbetslivet.” ”Viljan att den traditionella strukturen som ägs och styrs av män ska bli lika för kvinnorna hos oss.” ”Alla kämpade trots en del strul för att vi alla trodde på idén om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att arbeta med affärsutveckling på landet. Vi hade tillräcklig kompetens i bagaget för att reda ut de målsättningar vi var satta att nå.”

19 Fick ni någon hjälp med att ”rigga” projektet?
De flesta, 59 % av projekten, kom till stånd utan extern hjälp.

20 Har ni synliggjort några brister, i så fall var?

21 Har ni deltagit i någon annans projekt med inriktning mot kvinnors företagande?
Drygt 70 % av projekten/projektdeltagarna har deltagit in annat uppdrag med liknande inriktning

22 Finns det någon uppföljning som gjorts efter att projektet avslutats?
Ungefär lika många projekt har följts upp respektive inte följts upp. Även några av de projekt som fortfarande pågick vid tidpunkten för enkäten har följts upp. Tre personer har på enkätens öppna frågor kommenterat projektet har utvärderats eller ska utvärderas av respektive extern konsult, Högskolan Dalarna och Lunds Universitet.

23 Anser du att projektet bidrog till att integrera invandrarkvinnor?
Projekt som kan vara goda förebilder: Arboga Mob. 2008 Trevia Lotsen W7 Dalarna Resurscentra Att främja kvinnors företagande (Arvika) Ruta Fem / Växa genom Träffar Affärsutveckling (Pågående) Fenormal Förstudie Tillverkningskök - catering Kommunikation för alla i Focus Nya tag Utveckling av Sveriges Mittpunkt, Flataklocken. Visit Bergslagen FEM Det är uppenbarligen svårt att avgöra om projektet bidrog till att integrera invandrarkvinnor eller inte. I fyra fall hade respondenten uttryckligen skrivit att invandrare är en målgrupp för projektet. Tre av dessa projekt anser att de har lyckats med att integrera invandrarkvinnor. De projekt som anser att de bidragit till att integrera invandrarkvinnor står listade här på sidan. Kanske kan de utgöra förebilder för andra?

24 Vad borde man jobba med i kommande projekt för att gynna kvinnors företagande och samhällsentreprenörers engagemang? Det är tydligt att dessa frågor verkligen engagerar dem som arbetar med projekten. Många och långa kommentarer ges på frågan om vad som bör göras i kommande projekt för att ytterligare stimulera kvinnors företagande. Flera nämner: Här lyfter vi fram ett antal konkreta och framåtblickande förslag: ” Att öka kvinnors affärssinne och att de förstår de tre faktorerna för företagande - självständigt, vinstsyfte och varaktigt. De behöver utbildning i framförallt i försäljning, marknadsföring, struktur av arbete, ekonomi och lönsamhet. Inom försäljning så är prissättningen svår tycker många men även försäljningskanaler med mera. Kunskapen borde ökas inom webbaserad kommunikation med mera.” ”Resurser som sköter papper etc. ska finnas att tillgå. Entreprenören ska kunna koncentrera sig på affärsutveckling. ” ” Uppdatera alla kommunala politiker och tjänstemäns kunskaper inom området landsbygd, kvinnor och företagande.” Nätverk Utbildning Affärsfokus (försäljning , ekonomi, marknadsföring etc.) Förebilder Mentorskap Fokus redan i skolan Mindre byråkrati Långsiktighet Kvinnor och män i samarbete Finansiering forts. 

25 Vad borde man jobba med i kommande projekt för att gynna kvinnors företagande och samhällsentreprenörers engagemang? Fler förslag: ”Otraditionella möten med fokus på samvaro och sociala aktiviteter. Traditionell information, och uppstyltade aktiviteter leder inte till nytt tänkande och kreativitet.” ”Tydliggöra företagarfokuset i kommande satsningar. Se till att samhällsentreprenörers engagemang verkligen kan användas konstruktivt.” ”Metodutveckling av affärskoncept som i upplägg, tid och rum passar kvinnor och deras verksamheter. Visa fler förebilder som lyckas i ovanliga branscher. Arbeta med mentorskapsprogram för utveckling av egna företaget. Skapa program för övertagande (generationsväxling) i befintliga verksamheter.” ”Långsiktighet avseende projekttiden. Mindre byråkratisk ansökan/redovisning. Snabbare handläggning av ansökningar Redovisningshandläggare bör vara väl förankrad i företagandets värld för att förstå att omfattande/besvärliga redovisningar är ett hinder för företag och nätverkande. Förskott på beviljade medel.” ”Ett långt starkare engagemang från kommunen, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen.” ”Lyfta fram goda förebilder i olika sammanhang. Ge lokal service; företagsrådgivning, kompetensutveckling och nätverksbyggande. Att fortsätta stötta nyföretagare och göra uppföljningar på de som har startat eget företag. Där finns ev. möjligheter för expansion, eller att informera om generationsskiften och kunna medverka till övertagande av befintliga företag. Detta gäller även människor med utländsk bakgrund.” forts. 

26 Vad borde man jobba med i kommande projekt för att gynna kvinnors företagande och samhällsentreprenörers engagemang? Tre förslag till: ”Bilda plattformar där dessa kvinnor kan mötas i konventionella miljöer. Kompetensutveckling i genus för att riktigt förstå vikten av att allas behov skall bemötas. Nätverkande upplevs många gånger ha fått för stort fokus i projekt. Spontana nätverk verkar ha längre livslängd. En arena och en plattform där både manliga och kvinnliga företagare möts Där tycker jag man skall räkna med Resurscentrum för kvinnor, som i många fall är fristående från offentliga aktörer ( lever dock ett hårt liv, med finansieringsproblem och likviditetsproblem), politiskt och religions neutrala och avvisar inte männen heller. Detta är vad som efterfrågas när vi möter människor i bygderna Långsiktlighet är också viktigt. Projekt upplevs försvinna då tiden är slut. Ge möjligheter och medel för de långsiktliga och vardagliga mötena mellan människor utan dessa evinnerliga indikatorer som skapats av en klick människor utan riktig förankring i vad människor själva upplever sig behöva.” ”Kanske rikta projekten till olika åldersgrupper? En 55-åring har andra behov än en 20-åring. Samtidigt är blandade åldrar bra i en grupp, det ökar erfarenhetsutbytet. Men grupperna har ofta olika/ojämna kunskaper; datorvana, språkkunskaper osv.” ”Företagens möjligheter till finansiering. Coachning och stöd över en längre period. Kompetent affärsrådgivning där man både synar företagandet i skarpt läge samtidigt som man vågar vidga den traditionella bilden av entreprenören och vad vi menar med tillväxt.”

27 I ett nytt projektsammanhang, utifrån din samlade erfarenhet, vad tycker du är viktigt inför framtida projekt? Även här ges många uttömmande svar. Saker som flera tar upp är: Här lyfter vi fram ett antal förslag: ” Ansökningsförfarandet måste förenklas så att folk inte ger upp innan pengarna kommer. Det ska förskottsbetalas och stödjas genom inblandade tjänstemän.” ” Att de skall vara ordentligt stora både finansiellt och i tid, med möjligheter till bra projektledning och aktiviteter. Dock INTE nödvändigt med stora geografiska regioner. Min erfarenhet är att om man måste arbeta med stora regioner tappar man bort närheten för den enskilda företagaren/personen och att det går onödigt mycket tid och resurser till möten och administration för att hålla ihop projektet.” ” Att förstå att alla män inte gillar projekt riktat till kvinnor. Att de ser det som ett hot.” Konkreta mål för projektet Snabb handläggning Kontinuitet Tydlig projektorganisation forts. 

28 I ett nytt projektsammanhang, utifrån din samlade erfarenhet, vad tycker du är viktigt inför framtida projekt? ” Att handläggare skall ha erfarenhet och kunskap om entreprenörskap och företagande. Mera tempo på handläggandet så man inte tappar energi i projektet.” ” Att lyfta fram vardagsexempel på kvinnligt engagemang/företagande ,som andra kvinnor kan känna igen sig i. Fortsätta satsa på personlig utveckling; kanske såväl för män som för kvinnor.” ” Att vi börjar testa någon form av ’likviditetsbank’ för att stötta såväl kvinnors företagande som bygdeprojekt av olika slag och storlekar. Grahmeen bank är ju beprövat på olika håll i världen idag - kanske vi skulle titta lite närmare på det här i de svenska bygderna också.”

29 Avslutningsvis vill Dedicera lyfta fram följande frågor:
Hur kan projektmål konkretiseras så de lätt går att följa upp och återrapporteras? Hur kan projekten utvärderas och ev styras om under själva projekttiden? Vilka kompetenser behövs? Nya företag och / eller tillväxt i befintliga företag? Är målsättningarna olika beroende på bransch, regional och nationell nivå? Hur kan förståelsen för och behovet av affärsutveckling i befintliga företag stimuleras? Hur kan branschkunskap hos företagsfrämjande aktörer utvecklas? Från ensam till team. När är det lämpligt att föreslå att en grupp kompletterande kompetenser samlas runt företagsidéer? Från kombinatör till heltidsföretagare. Hur och ska det stimuleras? Vad finns att lära sig av liknande projekt som genomförts i andra länder? Finns det något ”best practice”? Vad och hur kan vi bidra med lärande utifrån analysen till andra parter, organisationer och länder?

30 Tack!