Lönebildningen i Göteborgs Stad

En presentation över ämnet: "Lönebildningen i Göteborgs Stad"— Presentationens avskrift:

1 Lönebildningen i Göteborgs Stad
Lönebildningen i Göteborgs Stad Avtal, lönepolitik och lönebildning. 18 mars 2020 1

2 Verksamhet Arbetsgivarpolitik
Verksamhet Organisation Ekonomistyrning Personalförsörjning Kompetens Ledarskap Lönepolitik Arbetsgivarpolitik 18 mars 2020 2

3 Kollektivavtal • Centrala kollektivavtal - HÖK för alla avtalsområden
”Den svenska modellen” Kollektivavtal • Centrala kollektivavtal - HÖK för alla avtalsområden Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (SKL) Innehåller också protokollsanteckningar, bilagor, AB (Allmänna bestämmelser), Löneavtal, m.m. • Lokala kollektivavtal – LOK Sluts med varje facklig organisation Kan skilja sig en del mellan facken 18 mars 2020 3

4 Göteborgs Stads lönepolitik
Göteborgs Stads lönepolitik ” Lönepolitiken skall leda till en effektiv verksamhetsutveckling och öka våra medarbetares motivation, effektivitet och intresse för arbetet och verksamhetens resultat. ” 18 mars 2020 18 mars 2020 4

5 Lönepolitiken ska bland annat
Göteborgs Stads Lönepolitik Lönepolitiken ska bland annat • främja jämställdheten och se till att lika och likvärdiga arbetsuppgifter och prestationer ger lika lön oavsett kön. • leda till en lönesättning som upplevs som rättvis. • vara sådan att vi kan rekrytera och behålla kompetent personal. 18 mars 2020 5

6 Lönen ska differentieras med hänsyn till
Göteborgs Stads Lönepolitik Lönen ska differentieras med hänsyn till • arbetsuppgifternas svårighetsgrad • hur väl medarbetarna uppfyller arbetet krav • resultat och prestation • marknadslöneläget 18 mars 2020 6

7 ANSVAR OCH BEFOGENHETER
Kommunstyrelsen anger den långsiktiga och övergripande lönepolitiken i staden och följer upp dess tillämpning Kommunstyrelsen och respektive nämnd/styrelse ansvarar för att lönepolitiken är väl känd bland de anställda Nämnd/styrelse ansvarar för tillämpning och uppföljning av den centralt fastställda lönepolitiken och lämnade förutsättningar i form av kollektivavtal, mm. Nämnd/Styrelse ansvarar för lokala strategiska ställningstagande i lönefrågor Varje chef med personalansvar skall ta aktiv del i lönesättning inom sin enhet och följa centralt och lokalt fastlagda ramar och principer

8 Mål och förutsättningar för lönebildningen i Göteborgs Stads Budget
Mål och förutsättningar för lönebildningen i Göteborgs Stads Budget • Lönerna i staden ska vara konkurrenskraftiga för att säkerställa de rekryteringar som behövs. • Oförklarade löneskillnader som kan uppfattas som diskriminerande i något avseende ska inte förekomma i staden • Förutsättningar via differentierat personalkostnadsindex 18 mars 2020 8

9 Läget 2001 Den lönebild vi önskade och den lönebild vi hade 40 000
38 000 Den lönebild vi önskade och den lönebild vi hade 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 Kr/månad 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 A B C D E F G H I J K L Lönebox

10

11 Målbild lönenivåer 2011

12 18 mars 2020

13 Att fullgöra samverkan samt att ha ansvar för arbetsmiljö

14 Samverkan Göteborg – ett lokalt kollektivavtal
Lagar, förordningar, föreskrifter Centrala kollektivavtal Lokala kollektivavtal Riktlinjer, policys, styrdokument m m

15 Kollektivavtalet Samverkan Göteborg
Innehåll: 1. Vad är samverkan? 2. Hur sker samverkan? 3. Arbetsmiljö, hälsa och kompetensförsörjning - Protokoll - Förvaltningslokal överenskommelse - Stödmaterial

16 Vad är samverkan? Rättigheter och skyldigheter i medbestämmandelagen (MBL) Rättigheter och skyldigheter i arbetsmiljölagen (AML) En process med tidig och fördjupad dialog (partssamverkan) Dialog med individer och grupper för påverkan

17 Samverkan syftar till:
att främja effektivitet, förnyelse och kvalitet i stadens förvaltningar och bolag genom ett arbetssätt där frågor får en allsidig belysning som leder fram till ett bra beslutsunderlag att ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och arbetsmiljö med inflytande och delaktighet för samtliga medarbetare så att medarbetarskapet kan utvecklas att som parter bevara och utveckla förtroendefulla, konstruktiva relationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar.

18 Att fullgöra samverkan
Medbestämmandelagen (MBL) - 11, 12, 14 och 19 §§ MBL - verksamhetsfrågor Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen (AML, AMF) - hantering av arbetsmiljöfrågor, skyddskommitté En tidig och fördjupad dialog med fackliga organisationer

19 Samverkan - också dialog med grupper och individer
Arbetsplatsträff – dialog på arbetsplatsen Utvecklingssamtal – individuellt samtal mellan medarbetare och närmaste chef

20 Samverkan - arbetsmiljö och hälsa
Kompetens Rehabilitering och anpassning Skyddsombud Företagshälsovård och annan expertkompetens

21 Samverkan - kompetensförsörjning
Rekrytering och rörlighet Kompetensutveckling

22 Vad innebär samverkan, egentligen?
”Kontrollfrågor” Vad är samverkan? Varför samverka? Vad skall samverkas? Hur skall samverkan gå till? Hur hanteras oenighet/tvist vid samverkan? Hur hanteras verksamhets- resp individärenden?

23 Arbetsmiljö

24 Arbetsmiljölagen Fastställer grundläggande regler för arbetsmiljön Lagens syfte: Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Tillämpningsområde: Gäller nästan allt arbete.

25 Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande
Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att man inte utsetts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra till ohälsa eller olyckfall

26 Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och tillämpningsområde
Kap 2 Arbetsmiljöns beskaffenhet Kap 3 Allmänna skyldigheter Kap 4 Bemyndiganden Kap 5 Minderåriga Kap 6 Samverkan Ag arbetstagare Kap 7 Tillsyn (myndighetens rättigheter) Kap 8 Påföljder Kap 9 Överklaganden + Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)

27 Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska:
Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. 3 kap 2 § SAM & organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet. 3 kap 2a § Anlita den företagshälsovård som behövs 3 kap 2b § Instruera och informera de anställda för att undvika risker. 3 kap 3 §

28 Arbetsgivarens ansvar
Fullmäktige och nämnder är yttersta representant för kommunen som arbetsgivare. Fullmäktige ger förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Nämnden skall tillse att arbetsmiljölagen följs i förvaltningens verksamhet. Hur? Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM (AFS 2001:1), ett arbetssätt…

29

30 Arbetsmiljöprocess enligt föreskriften om systematisktarbetsmiljöarbete

31 Vi rätar ut hjulet Undersökning Risk- bedömning Åtgärder Kontroll
Inventera risker Analysera risker Bedöm risknivån Föreslå åtgärder Genomför åtgärder Följ upp åtgärd Följ upp effekt + att en process syftar till att tillgodose behov hos en ”kund” Huvudprocesserna i Gbg syftar till att tillgodose behoven hos ”slutkunden”, ”brukaren”, ”kommuninvånaren” Stödprocesserna, t ex personalprocesserna, har interna kunder. Huvudprocesserna är stödprocessernas kunder. För Arbetsmiljöprocessen innebär detta att verksamheterna är processens kunder: Arbetsmiljöprocessen syftar till att tillgodose verksamheternas behov av goda arbetsmiljöer för personalen, för att de ska ha goda förutsättningar i sitt arbete med att tillgodose brukarnas behov. Har input och en output och däremellan värdeskapande aktiviteter som ska genomföras i en viss ordning. Vi definierar input som ”det som sätter igång processen” och output som ”det vi har fått som resultat när vi har genomfört aktiviteterna”. Jmfr stegvis förädling av en vara. Processer kan brytas ner till delprocesser som i sin tur består av aktiviteter.

32 Undersökning Risk- bedömning Åtgärder Kontroll Inventera risker
Analysera risker Bedöm risknivån Föreslå åtgärder Genomför åtgärder Följ upp åtgärd Följ upp effekt

33 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren fördela arbetsmiljöuppgifterna på ett lämpligt sätt i organisationen. De uppgifter som avses är de som ingår i arbetet med att förebygga risker och uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Syftet med uppgiftsfördelningen är att det ska vara tydligt vem som gör vad.

34 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Uppgiftsfördelning ska åtföljas av: tillräckliga beslutsbefogenheter, tillräckliga resurser i form av tid, pengar, lokaler och personal, tillräckliga kunskaper och tillräcklig kompetens Den som inte kan utföra sina arbetsmiljöuppgifter på ett sätt som säkerställer en god arbetsmiljö, ska returnera uppgiften uppåt i organisationen.

35 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Fullmäktige är högsta företrädare. Arbetsmiljöuppgifterna är fördelade till respektive nämnd. Nämnderna har därefter i regel fördelat dem vidare till förvaltningen. Den som fördelat ut uppgiften ska förvissa sig att detta blir bra och även en skyldighet att följa upp. Fördelningen är personlig och ska skrivas på namn.

36 Arbetsmiljö- och straffansvar
Arbetsmiljöansvar framgår av arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket utövar tillsyn: gör inspektioner, beslutar om förelägganden och förbud, med eller utan vite. Beslut utan vite kan leda till straff, böter eller undantagsvis fängelse. Såväl tjänstemän som politiker kan drabbas av straffpåföljd. Vid arbetsmiljörelaterade olycksfall kan polis och åklagare kopplas in och åtal komma att väckas mot enskilda personer. Vid fällande dom kan straff utdömas (böter och undantagsvis fängelse). Såväl tjänstemän som politiker kan drabbas av straffpåföljd.

37 Arbetsmiljöarbetets två sidor
Främja hälsa Verka för ett engagemang i arbetet Stärka den upplevda kvalitén i arbetet Möjliggöra ett välbefinnande Erbjuda ett stödjande socialt klimat. Skydda från risker Avvärja fysiska och psykiska hälsoproblem Minska riskfaktorer för ohälsa Skydda från hälsofaror Bygga upp hälsa/rehabilitera Betryggande säkerhet

38 Bibehålla och stärka det som får många att må bra
Behandla och lindra den skada som redan skett Undvika risker och skada 38

39 Ingen lag tar över någon annan
Hälso- och sjukvårdslagen Skollagen Arbetsmiljölagen Arbetsgivare Socialtjänst- lagen Lagen om LSS Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena arbetstagarnas, elevernas, brukarnas, patienternas och klienternas intressen.