Introduktion satsdelar

En presentation över ämnet: "Introduktion satsdelar"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion satsdelar
Ordföljd Introduktion satsdelar

2 HUVUDSATSER OCH BISATSER
Allt som står mellan stor bokstav och punkt kallas mening. Allt som står mellan stor bokstav och frågetecken kallas mening. Allt som står mellan stor bokstav och utropstecken är en mening. En sats bör alltid ha minst 2 ord. Det ska finnas ett subjekt och ett verb,

3 Ordföljd i huvudsatser
Fundament Verb 1 Subjekt Sats-adverb Verb 2 Komplement Jag har - aldrig åkt till Kina. På lördag ska jag kanske spela tennis. Ordföljd i bisatser Bisats-inledare Subjekt Sats-adverb Verb 1 Verb 2 Komplement Om jag inte ska titta på teve. ...att han faktiskt är - ärlig.

4 Ordföljd i huvudsatser
1. Rak ordföljd: S – V – O ______________________________________________________ 2. Frågeordföljd Frågeord: Vad heter du? Vem är det? Vilket land kommer du ifrån? Verb: Är du sjuk? V S Adv. Har du en penna? V S OBJ. Börjar skolan klockan åtta? V S TID _____________________________________________________________________________ 3. Omvänd ordföljd Plats- eller tidsadverbial: Imorgon ska jag åka till Umeå. TID V S V PLATS På skolan studerar jag. PLATS V S

5 Verb Förkortas: v Verbet talar om vad som sker eller vad någon gör.
Ställ frågan: Vad händer? för att hitta verbet. Någon…., Något….. Exempel: Pojken studerar. v Maskinen fungerar. ? Jag har skickat många brev till dig. Förra månaden reste han till Amerika. Min kusin har en stuga vid havet.

6 Subjekt Förkortas: s Subjektet är en person eller sak, som utför någonting i en mening (sats). För att lättare se vad som är subjekt, ställer man frågan: Vem eller vad är det som gör någonting? Har man redan tagit ut predikatet använder man sig av det i frågan. Exempel Pojken studerar s v Maskinen fungerar s v ? Pojken köpte mycket godis Varför gick flickorna hem? Jag tror att familjen bor i centrum.

7 Objekt Förkortas: o Ett objekt berörs direkt av verbet- handlingen.
Bilda en fråga av subjektet och verbet. Svaret blir objektet. Börja frågan med Vad? Vad studerar pojken? Vad köper jag? Exempel: Pojken studerar latin. s v o Jag köper en tidning. s v o ? Mannen köpte en bukett blommor. Boken gav hon till Lena. På morgonen äter barnen frukost. Eller Åt vem? För vem? Till vem? Exempel: Damen ger barnet en karamell. s v o o

8 Adverb Adverb är bestämningar till verb, adjektiv eller ett annat adverb. De anger tid, plats eller sätt. NÄR? VAR? HUR?

9 Tidsadverb Tidsadverb svarar på frågan NÄR.
När? nu, då, alltid, redan, strax, sällan ibland …

10 Rumsadverb Rumsadverb svarar på frågan VAR.
Var? här, där, ute, hemma, hit, dit, borta…

11 Sättsadverb Sättsadverb svarar på frågan HUR.
Hur? bra, dåligt, sakta, suveränt, superbra…

12 Satsadverbial De flesta små konstiga ord som man inte kan placera är satsadverbial. alltså inte kanske nämligen tyvärr knappast nog aldrig

13 Satsadverbial Det finns också en mycket vanlig typ av adverbial som inte bara påverkar verbet utan hela satsen. Dessa adverbial kallas därför satsadverbial. Satsadverbialen uttrycker ett slags omdöme om satsens innehåll i form av förnekande (inte, icke, ej, knappast), sannolikhet (antagligen, troligen, sannolikt), försäkran och attityd (absolut, naturligtvis, säkerligen, säkert, förvisso), .. Det vanligaste satsadverbialet är negationen inte. Andra mycket vanliga satsadverbial är bara, också, kanske, nog, ju, väl, faktiskt, gärna, möjligen, troligen,

14 Några fler satsadverbial
absolut alltså antagligen egentligen ej endast faktiskt förmodligen förvisso givetvis gärna helt enkelt i själva verket icke inte ingalunda kanske knappast knappt möjligtvis naturligtvis nog ogärna sannolikt säkert troligen tydligen tyvärr verkligen väl åtminstone äntligen

15 BINDEORD Konjunktioner och subjunktioner binder samman ord och satser.
Kalle åker skridskor och Moa spelar hockey. Vill du ha te eller kaffe? Micke ser på tv innan han ska sova.

16 Konjunktioner Konjunktioner binder samman satser eller satsdelar av samma slag. De vanligaste är: och, eller, men, fast, för… Hon åt inte fast hon var hungrig. huvudsats huvudsats

17 Subjunktioner Subjunktioner inleder bisatser.
De vanligaste är: att, om, så att, innan, eftersom, medan, därför att, för att… Han övade på dansstegen eftersom han hade uppvisning imorgon.

18 Satsschema - Hur använder man det?

19 Syfte? Satsschemat är en hjälp när det gäller att lära sig svenskans ordföljd. Varje satsdel har sin bestämda plats i schemat. Schemat visar i vilken ordning satsdelarna brukar komma i en sats. Observera att alla satser inte innehåller alla satsdelar!

20 Satsschema för huvudsatser
Vad/ Vem? Fund. Verb 1 Subjekt Adv. 1 Verb 2 Objekt Adv. 2 Jag äter glass inte Igår såg jag en drake Gillar skulle du vilja gå mig? hem Hur? Var? När? Verb i presens, preteritum el. imperativform. Vem, vilka eller vad som gör verb 1. Verb i infinitivform, perfekt och pluskvamperfekt Ofta subjekt, adverbial 2 och objekt. Påverkar betydelsen i satsen.

21 Bisats? Bisatsen är ett tillägg till eller ger mer information till huvudsatsen. Huvudsatsen innehåller den viktigaste informationen och därför är bisatsen underordnad huvudsatsen. En fullständig bisats innehåller subjekt och predikat. En bisats kan inte ensam bilda en förståelig sats. Alla bisatser är huvudsatsens satsdelar. Bisatsen har egna satsdelar.

22 Satsschema för bisats Inledare Subjekt Adv. 1 pred. 1 Pred. 2 Obj./PF
att han skulle bli bäst i klassen när kom in genom dörren som så att far de hade blev målat vita efter-som det (inte) regnade mycket Titta efter de olika bisatsinledarna för att känna igen bisatsen. För att känna igen bisatsen: Tänk på denna ordföljd. Negationen ”inte” är före verbet här, men är efter verbet i H-satsen. Testa att sätta in ”inte” om du är osäker!

23 Att - bisatser Att – bisatser kan stå som:
Subjekt: Att köttet smakar salt beror på kocken. Objekt: Tycker inte du att köttet smakar salt? Predikativ: Det lustiga är att köttet smakar salt. Attribut: Påståendet att köttet smakar salt är falskt.

24 Adverbialsbisats Adverbialbisats fungerar som adverbial i huvudsatsen
Den svarar på frågor som: när, var, hur och varför. Exempel på inledare: när, för att, eftersom, fastän,så att o.s.v. Exempel: De undrade hur hon hade kommit dit.

25 Relativa bisatser Inleds med relativa pronomen – som, vilken, vad, vars – eller relativa adverb – där, dit etc. Exempel: Skjortan, som jag köpte, är för liten. Affären där jag köpte den har gått i konkurs.

26 Frågebisatser Inleds med: frågande pronomen: vem, vad, vilken
frågande konjuktioner: om, ifall, huruvida eller frågande adverb: när, var, hur, vart Exempel: Han frågade vad klockan var.

27 Uppradade bisatsinledare:
att genom att som därför att utan att när desto eftersom för att då så att om innan så fastän sedan såsom vilken - et - a vars vad vad som där dit huruvida vem trots att