Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson Resultaten bygger på de 48 frågor om arbetsmiljön som ingår i personalenkäten. Enkäten används första gången våren 2018. Synpunkter eller frågor på redovisningen skickas till

2 Innehåll Sid 3 – 7 Förklarande definitioner, svarsfrekvenser, sammanfattande resultat. Sid 8 – 25 Redovisning av de sex huvudområdena i enkäten. Varje område redovisas med medeltal per fråga och jämförelse med alla skolor, samt spridning i svar per fråga och jämförelse med alla skolor. Sid 26 Sammanfattande medelvärden för respektive område. Sid 27 – 28 Tar fram skolans 10 bästa respektive sämsta frågor utifrån svarens medelvärden (intern jämförelse av skolans svar). Sid 29 – 30 Jämför skillnader i medelvärden per fråga jämfört med alla skolors svar. Markerar särskilt frågor vars skillnad till alla skolor är större än 10 %-enheter, - både 10 %enheter bättre än resp. sämre än alla skolors medelvärden.

3 Kvalitetsmätningen hösten 2018
Arbetsmiljön mäts med 48 frågor i arbetsmiljöenkäten. Svarsalternativen på frågorna (se nedan) omvandlas till en indexskala från 0 till 100, där 0 betyder Håller inte alls med och 100 betyder Håller helt med. Medelvärdet av svaren per fråga eller per grupp av frågor kallas medeltal index och redovisas på skalan Kvalitetsmätningen hösten 2018 1 Håller inte alls med 2 3 4 Håller helt med 33,3 66,7 100 Avgivna svar, från Håller inte alls med (1) till Håller helt med (4) omvandlads till en skala från 0 till 100. I det följande redovisas medelvärdet av skolans svar på en fråga eller hela gruppen av frågor. Medelvärdet av varje svar ligger på skalan mellan 0 och 100. Skalans mittpunkt är 50. Värden över 50 betyder övervägande positiva svar på frågan och värden under 50 innebär övervägande negativa svar på frågan.

4 Svarsfrekvens för de deltagande folkhögskolorna.

5 Sammanfattande medeltal index för hela underökningen.

6 Sammanfattande index för hela enkäten. Kan variera från 0 till 100
Sammanfattande index för hela enkäten. Kan variera från 0 till 100. Nedre delen: Snittprocent per fråga för gruppen svarande som inte håller med (röd), samt motsvarande snitt för de som håller med helt (grönt). Det första bör vara lägre än snittet, det andra högre än snittet för alla skolor.

7

8 Indexresultat för första området. Överst är medeltal index för området.

9

10

11 Indexresultat för andra området. Överst är medeltal index för området.

12

13

14 Indexresultat för tredje området. Överst är medeltal index för området.

15

16

17 Indexresultat för fjärde området. Överst är medeltal index för området.

18

19

20 Indexresultat för femte området. Överst är medeltal index för området.

21

22

23 Indexresultat för sjätte området. Överst är medeltal index för området.

24

25

26 Sammanfattande indextal för respektive område.

27 Fortsätter på nästa sida.
Förklaring: I första kolumnen visas hur många procent svarande som inte alls håller med om frågan. De rödmarkerade är de frågor som har högsta värde (ogillande) bland skolans svar. Den andra kolumnen anger de procent svarande som håller med helt om frågan. Grönmarkerade är de frågor som har högsta värde (gillande) bland skolans svar. Fortsätter på nästa sida. Förklaring: I första kolumnen visas hur många procent svarande som inte alls håller med om frågan. De rödmarkerade är de frågor som har högsta värde – ogillande - bland skolans svar. Den andra kolumnen anger de procent svarande som håller med helt om frågan. Grönmarkerade är de frågor som har högsta värde – gillande - bland skolans svar. Fortsätter på nästa sida.

28 Förklaring: I första kolumnen visas hur många procent svarande som inte alls håller med om frågan. De rödmarkerade är de frågor som har högsta värde – ogillande - bland skolans svar. Den andra kolumnen anger de procent svarande som håller med helt om frågan. Grönmarkerade är de frågor som har högsta värde – gillande - bland skolans svar.

29 Förklaring: Här visas skillnaden mellan skolans svarsprocent (för svarsalternativ 3 och 4 – de som svarat att de håller med om påståendet) och alla skolors motsvarande svarsprocent på respektive fråga. Rödmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter sämre än snittet för alla skolor. Grönmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter bättre än snittet än för alla skolor. Omarkerade svar skiljer sig relativt lite från snittet för alla skolor. Här visas skillnaden mellan skolans svarsprocent (för svarsalternativ 3 och 4 – de som svarat att de håller med om påståendet) och alla skolors svarsprocent på respektive fråga. Rödmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter sämre än snittet för alla skolor. Grönmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter bättre än snittet än för alla skolor. Omarkerade svar skiljer sig relativt lite från snittet för alla skolor.

30 Förklaring: Här visas skillnaden mellan skolans svarsprocent (för svarsalternativ 3 och 4 – de som svarat att de håller med om påståendet) och alla skolors motsvarande svarsprocent på respektive fråga. Rödmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter sämre än snittet för alla skolor. Grönmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter bättre än snittet än för alla skolor. Omarkerade svar skiljer sig relativt lite från snittet för alla skolor. Här visas skillnaden mellan skolans svarsprocent (för svarsalternativ 3 och 4 – de som svarat att de håller med om påståendet) och alla skolors svarsprocent på respektive fråga. Rödmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter sämre än snittet för alla skolor. Grönmarkerade är de svar som skiljer sig mer än 10 procentenheter bättre än snittet än för alla skolor. Omarkerade svar skiljer sig relativt lite från snittet för alla skolor.


Ladda ner ppt "Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson"

Liknande presentationer


Google-annonser