Svenskt bistånd och Sida

Svenskt bistånd och Sida
Aden Abdi hjälper sina döttrar Sabrina 7 år och Fathi 8 år med läxorna. Aden Abdi är bonde i Puntland. Efter att ha gått en jordbruksutbildning har hans levnadsstandard förbättrats och han kan betala skolavgifter för sina sju barn. Foto: Somalia Resilience Programme

Vad är Sida? Statlig myndighet med uppdrag att minska fattigdomen i världen, genomföra Sveriges politik för global utveckling, PGU Målet är förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck Biståndet är ungefär 1 % av BNI – alla är med och bidrar Biståndsmyndigheten Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Genom vårt arbete och tillsammans med andra bidrar vi till att genomföra Sveriges politik för global utveckling, PGU, som antogs av riksdagen Det är den som styr biståndspolitiken och inriktningen på Sidas långsiktiga utvecklingssamarbete, och den säger bland annat att biståndet alltid ska utgå från de fattigas perspektiv. PGU beskriver hur olika områden i Sverige, till exempel handel, miljö och energi, ska samverka för god utveckling i hela världen. Det övergripande målet för utvecklingssamarbetet är förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sida är helt finansierat av skattemedel. Det betyder att alla som bor i Sverige och betalar skatt är med och bidrar till finansieringen av det svenska biståndet, som är cirka en procent av BNI (Bruttonationalinkomsten). Sverige är ett av ett fåtal länder i världen som uppfyller FN:s rekommendationer att 0,7 % av BNI ska gå till bistånd – vi är alltså bland de mest generösa med att ge stöd till andra länders utveckling. För varje enskild individ så betyder det ungefär 10 kronor per person och dag. Sida beslutar om ungefär hälften av biståndet till andra länder och lyder under Utrikesdepartementet. Det bilaterala biståndet, mellan Sverige och annat land, genomförs av Sida, medan stödet som UD beslutar om främst kanaliseras genom multilaterala organisationer, som UNDP, UNICEF, Världshälsoorganisationen och Världsbanken. I Sidas uppdrag ingår också att bedriva reformsamarbete i Östeuropa, vilka bekostas av ett särskilt anslag, liksom att förmedla humanitärt bistånd till människor i nöd.

Regeringen styr – Sida genomför
Regeringens förordningar och årliga regleringsbrev styr Sidas verksamhet Uppföljning genom årsredovisningen Uppföljning av biståndet globalt (FN) och i Sverige (bl.a. Riksrevisionen, EBA och egna utvärderingar) förbättrar utvecklingssamarbetet Sida är en myndighet som lyder under Utrikesdepartementet. Regeringen styr verksamheten och Sida genomför de uppdrag som man får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Vår verksamhet regleras av: - Myndighetsförordningen (2007:515) - Regeringens förordning (2010:1080) med instruktion för Sida - Regeringens årliga regleringsbrev - Enskilda regeringsbeslut - Samarbetsstrategier, 2017 var det 43 st. Regeringens förordningar beskriver kortfattat hur Sida ska utföra sitt arbete. Förordningarna beskriver även hur myndigheten ska bistå regeringen, vilka organisationer myndigheten ska samarbeta med samt hur myndigheten ska lägga upp arbetet i samarbetsländerna. Regeringens årliga regleringsbrev anger bland annat vilka mål Sida ska uppnå med sin verksamhet och hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande. Det anger också hur pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika verksamheter – landsamarbeten, regionsamarbeten, specifika ämnesfrågor, förvaltning och så vidare. Under 2017 uppgick Sidas disponibla medel för biståndsverksamhet till 34 150 miljoner kronor, varav cirka 21 448 miljoner kronor gick via Sida till strategistyrd verksamhet. Därutöver disponerade vi även 68 miljoner kronor för samarbeten inom Östersjöregionen. Ungefär 12 692 miljoner kronor kanaliserades via Sida på beslut av Utrikesdepartementet till multilaterala organisationer. Varje år lämnar Sida en årsredovisning till regeringen, med information om bland annat kostnader, intäkter och resultat. Utifrån årsredovisningen följer regeringen upp och utvärderar myndighetens verksamhet. Från och med 2012 innehåller årsredovisningen en rad exempel på resultat från verksamhet på landnivå (per strategi). Årsredovisningen och myndigheternas budgetunderlag ligger till grund för arbetet med nästkommande års statsbudget och regleringsbrev. Den snabba utvecklingen i världen ställer höga krav på att utvecklingssamarbetet ständigt utvärderas och utvecklas. Alla insatser utvärderas därför och statistik samlas in av de inblandande – av samarbetslandet, av genomförande parter och av Sida. Utvärderingarna ligger sedan till grund för hur biståndet ska förbättras och användas i fortsättningen. FN gör årliga uppföljningar och utvärderingar på global nivå för att säkra effektiviteten i utvecklingssamarbetet. I Sverige granskar flera oberoende instanser det svenska utvecklingssamarbetet, bland annat den statliga myndigheten Riksrevisionen. Granskningarna leder till att Sida kan utveckla verksamheten och bli ännu bättre på att nå resultat.

Sida är den största aktören för att genomföra den svenska utvecklingspolitiken, men det är inte vi som beslutar om hela biståndsbudgeten. Så här såg utfallet fördelningen av biståndet ut 2017, totalt ca 47 miljarder kr. I år (2018) ligger den totala biståndsramen på 49 miljarder kronor. Sida lyder under Utrikesdepartementet och beslutar om ungefär hälften av biståndet till andra länder. Det omfattar utvecklingssamarbetet, reformsamarbete i Östeuropa och det humanitära biståndet. En lika stor del går till det multilaterala biståndet, bl.a. via FN och Världsbanken. En annan andel är avräkningar, dvs att visst arbete som definieras som bistånd finansieras i statens budget som andra utgiftsområden, t.ex. kostnader för asylmottagning i Sverige (uppgick till 7 miljarder kronor 2017). Det är UD som beslutar om en stor del av biståndet, även om pengar som disponeras och utbetalas av Sida. Det bilaterala biståndet, mellan Sverige och annat land samt stöd till internationella organisationer som arbetar i länderna och regionalt, genomförs av Sida, medan stödet som UD beslutar om främst kanaliseras genom multilaterala organisationer, som UNDP, UNICEF, WHO. Även andra myndigheter som Folke Bernadotteakademin, som arbetar med fred, säkerhet och utveckling, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB), som arbetar med att förebygga olyckor och katastrofer i andra länder, Exportkreditnämnden (EKN) som garanterar svenska exportföretags betalningsrisker, Riksrevisionen och Svenska Institutet har uppdrag som bekostas av biståndsbudgeten.

Stöd till multilaterala organisationer beslutas till största delen av Utrikesdepartementet (UD) och uppgick 2017 till 15 miljarder kronor.

* inklusive chefscontroller
Sidas styrelse Avdelningen för: Afrika Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd Ledningsstöd Europa och Latinamerika Internationella organisationer och tematiskt stöd Partnerskap och innovation HR och kommunikation Generaldirektör och överdirektör Internrevision Verksamhetsstöd Sidas organisation: Sedan den 4 maj, 2017 består Sida av åtta avdelningar samt Generaldirektörens stab och internrevision. Fem avdelningar arbetar med insatshantering och tre avdelningar arbetar med stöd och styrning. En stor andel av insatshanteringen är delegerad till utlandsmyndigheterna. Sidas generaldirektör heter Carin Jämtin och myndigheten leds av en styrelse med fullt ansvar. Antalet anställda per december 2017 är 668 åak. * inklusive chefscontroller

Så ser vi till att pengarna når fram
Sida behandlar korruption som ett centralt hinder för utveckling och kampen mot korruption har därför hög prioritet. I alla delar av världen påverkas människors vardag av korruption där de fattiga drabbas hårdast. Korruption försvagar tilliten i ett samhälle och riskerar därmed att urholka demokratin. Det ingår i vårt uppdrag att motverka oegentligheter och korruption i de biståndsinsatser vi hanterar, samt att stödja arbetet mot korruption i samarbetsländerna. Vår regel mot korruption är att ”Alltid förebygga, aldrig acceptera, alltid informera och alltid agera.” Vårt anti-korruptionsarbete bedrivs på fyra olika nivåer: 1) Främja etik och integritet i den egna organisationen. 2) Motverka korruption i svenskfinansierade insatser. 3) Stödja samarbetsländernas strävan att bekämpa korruption genom strategiska insatser. 4) Medverka i internationellt anti-korruptionsarbete. En särskild utredningsgrupp på Sida utreder alla misstankar om korruption eller oegentligheter. Tips kan bl.a. komma in genom vår Whistleblower-funktion där man kan anmäla om man misstänker korruption i en biståndsinsats. Under 2017 tog Sida emot 262 anmälningar om korruption eller oegentligheter, vilket är den högsta siffran sedan statistiken började sammanställas I 108 fall har Sida ställt återkrav till ett sammanlagt belopp om ca 44 miljoner kronor. Utredningsgruppens bedömning är att den stora ökningen av anmälda misstankar beror på en större medvetenhet om vad som ska rapporteras och hur rapportering ska ske. Den stora ökningen av antal anmälningar för 2017 beror framförallt på att Sidas samarbetspartners rapporterat till Sida i större utsträckning. Bild: The Role of Inclusive Markets in Conflict Recovery. Fotograf: Kajsa Johansson

Sidas disponibla medel för biståndsverksamhet uppgick 2017 till miljoner kronor, varav ca miljoner kr gick till strategistyrd verksamhet. Därutöver disponerade vi 68 miljoner kr för samarbeten i Östersjöregionen. Ungefär miljoner kr kanaliserades via Sida på beslut av UD till multilaterala organisationer. Sida arbetade 2017 efter 43 st strategier för utvecklingssamarbetet, beslutade av regeringen.

Det bilaterala biståndet 2017 uppdelat på de 20 största mottagarländerna (Mkr). Afghanistan och Tanzania har bytt plats i toppen, jämfört med 2016. Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete med 35 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa. Dessutom har Sida regionalt utvecklingssamarbete i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika samt Europa. Vilka länder vi ska samarbeta med är politiska beslut.

Varför hjälpa? – Solidaritet och egenintresse
Sverige hjälper av medmänsklighet och i solidaritet med utsatta människor i andra delar av världen. Vi är ett rikt land och det har länge varit självklart att vi ska bidra med kunskap och pengar till utvecklingen i världen. Vi hjälper för att skapa egna förutsättningar. Det övergripande målet för svenskt bistånd och utvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det grundar sig på övertygelsen om att fattiga människor själva kan ta sig ur fattigdomen, om de får makt och möjlighet att göra det. Fattigdom handlar inte bara om brist på pengar, utan också om att inte ha tillgång till t.ex. utbildning och sjukvård, att utsättas för riskfyllda underbetalda arbeten, våld och missbruk i samhället eller brist på demokrati som ger små möjligheter att påverka utvecklingen i omvärlden. En människa som lever på mindre än två dollar om dagen är extremt fattig enligt Världsbanken. Över 700 miljoner människor lever i världen under dessa förhållanden. Ytterst handlar fattigdom om maktlöshet. Vi hjälper av egoistiska skäl. Fattigdom leder ofta till konflikter, sjukdomar och miljöförstöring vilket påverkar oss alla på olika sätt. När fattigdom och orättvisor minskar blir världen fredligare och säkrare. Det ger också Sverige större möjligheter att handla med omvärlden och att exportera varor och tjänster till fler länder. Bild: Satellite canter for the screening and management of diabetes and high blood pressure in neighborhood near Nairobi, Kenya. Fotograf: Shylee Mbuchucha, APHRC

Multilateralt och bilateralt bistånd
Svenskt utvecklingssamarbete genomförs på olika plan samtidigt. Det bilaterala biståndet, mellan Sverige och annat land, genomförs av Sida, medan stödet som UD beslutar om främst kanaliseras genom multilaterala organisationer, som FN-organ, EU och Världshälsoorganisationen. Det är UD som hanterar det multilaterala biståndet och det utgör ungefär hälften av allt svenskt bistånd. Den andra hälften är det bilaterala biståndet där Sida samarbetar direkt med ett annat land. Här kan samarbetspartnern vara landets regering, en internationell eller enskild organisation, ett privat företag eller en annan aktör i landet. Några av länderna får budgetstöd, ett finansiellt stöd som betalas ut direkt till samarbetslandets nationella budget för att finansiera landets egna program för fattigdomsbekämpning. Genom Sida bedriver Sverige ett långsiktigt utvecklingssamarbete med länder som utvecklas i positiv demokratisk riktning, där det svenska samarbetet är väl etablerat och bedöms ha ett mervärde. I dessa länder finns det en stabil struktur för fördjupat samarbete på lång sikt och alla länder har en strategi med tydliga prioriteringar för att minska fattigdom, som vi stödjer. Fokus ligger på att stärka institutionerna så att de kan tillgodose mänskliga rättigheter, stärka demokratin och öka jämställdheten och kvinnor roll i utvecklingen. Sida ger också stöd till 19 svenska organisationer som genomför utvecklingssamarbetet på eget initiativ och ansvar, med rambidrag från Sida. Här ingår bland andra Afrikagrupperna, Diakonia, Rädda Barnen, och Svenska kyrkan. De 19 svenska civilsamhällesorganisationerna som Sida har avtal om rambidrag med är: Forum Syd, Union to Union, Olof Palmes Internationella Center, Pingst FF, MyRight - Empowers people with disabilities, Svenska missionsrådet, Afrikagrupperna, Diakonia, We Effect, Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan, Plan International Sverige, RFSU, Världsnaturfonden, Individuell Människohjälp, Kvinna till Kvinna, Svenska Afghanistankommittén och Svenska Röda Korset.

Regionalt samarbete i Europa
I Sidas uppdrag ingår också att genomföra reformsamarbete med länder i Östeuropa. Målet för reformsamarbetet är stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till EU och dess värdegrunder, vilket är en central drivkraft och ett viktigt verktyg för att demokratisera och modernisera länderna och göra dem mer marknadsekonomiskt inriktade. De senaste 15 årens utveckling har lett till en minskad fattigdom i Östeuropa. Framstegen innebär en omställning av Sidas samarbete med länderna, från återuppbyggnad till reformarbete. Sveriges stöd till Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet styrs av en samlad resultatstrategi som sträcker sig över en sjuårsperiod, Strategin anger att regeringen vill se utveckling inom tre områden: 1. Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling 2. Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat 3. Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar. Strategin anger att bilaterala projekt ska genomföras i fyra länder i Östeuropa, fyra länder på Västra Balkan samt i Turkiet. Där ges också riktlinjer för genomförande av regionala projekt, som kan omfatta ytterligare fyra länder: • Östeuropa: Georgien, Moldavien, Ukraina, Vitryssland, samt regionalt även Armenien och Azerbajdzjan • Västra Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Serbien samt regionalt även Makedonien och Montenegro • Turkiet. Tre exempel på lyckade insatser är: • I Kosovo och Makedonien har organisationen Kvinna till Kvinna främjat kvinnorörelsens framväxt. • I Ukraina har vi bidragit till stärkta institutioner i kampen mot människohandel. • I Serbien har vi medverkat till att lagar om jämställdhet och diskriminering antagits. Bild: Moldavien Pride. Påverkansarbete för homo- bi- och transpersoners rättigheter i Moldavien. Fotograf: Nicolae Cushchevici

Biståndet bidrar – men driver inte utvecklingen
Det internationella biståndet och utvecklingssamarbetet, där många länder och aktörer är inblandade, bidrar till utvecklingen i världen. Men biståndet är ingen universallösning som löser alla problem enkelt och snabbt, det är heller ingen utvecklingsmotor som kan ta på sig uppgiften att driva utvecklingen framåt. Viljan att förändra måste komma från befolkningen och beslutsfattarna i de fattiga länderna. Att samarbetsländerna tar eget ansvar för utvecklingen, och ”äger” utvecklingsarbetet, är helt avgörande för att det ska bli en långsiktigt hållbar utveckling. Vad biståndet kan göra är att tillföra kunskap och pengar som kan ge bränsle till en redan positiv utveckling. Regeringarna i Sveriges samarbetsländer har det yttersta ansvaret för att driva utvecklingen framåt i sina länder. De flesta länder har egna strategier för ekonomisk och social utveckling och fattigdomsbekämpning. Strategierna är utgångspunkten för hur det svenska biståndet till landet ska utformas. Sveriges regering och riksdag avgör vilka länder Sverige ska ha ett närmare samarbete med, vilka områden som ska prioriteras och hur mycket pengar som ska användas. Utrikesdepartementet (UD) och Sida, som arbetar på uppdrag av UD, står för vägledande principer och för ekonomiska och professionella resurser. I samarbetsländerna finns både UD och Sida på de svenska ambassaderna och konsulaten. Sida hanterar ungefär hälften av det svenska biståndet, UD hanterar resten. Bild: Honungsproducenten Tecla David i Mocambique, Afrika. Fotograf: Klas Palm

viktiga för utvecklingen?
Vilka områden är viktiga för utvecklingen? För att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag på ett effektivt och strategiskt sätt arbetar vi brett över flera ämnesområden. Det går inte att göra skarpa gränsdragningar mellan ämnesområden när det gäller globalt utvecklingssamarbete. Stora utvecklingsfrågor berör ofta ett flertal områden som behöver samverka. Vatten är till exempel både en avgörande fråga för hälsa och för hållbar samhällsbyggnad. Dessutom är vatten ofta en orsak till konflikter. Detta är något vi tar hänsyn till när vi planerar vårt stöd och vi arbetar ämnesövergripande för att dra nytta av våra olika kompetenser. Bild: Traditionellt fiske i Bangladesh. Fotograf: Elisabeth Lorenz

Sidas tematiska fördelning 2017 enligt internationell redovisning (OECD-DACs sektorkoder).
Vi redovisar vår verksamhet efter nio tematiska områden, enligt internationell och egna kriterier. Denna bild och den efterföljande kompletterar varandra.

Sidas tematiska fördelning 2017 enligt egna policymarkörer.
Vi redovisar vår verksamhet efter nio tematiska områden, enligt internationell och egna kriterier. Denna bild och den föregående kompletterar varandra.

mänskliga rättigheter och jämställdhet
Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet Brist på makt och valmöjligheter hindrar människor att ta sig ur fattigdom. Därför utgör demokrati och mänskliga rättigheter och jämställdhet prioriterade områden som ska genomsyra alla svenska biståndsinsatser. Satsningar på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter är viktiga för att minska diskriminering och ge fattiga och kvinnor större möjligheter att påverka utvecklingen i samhället. Tre exempel: Inom demokrati och mänskliga rättigheter stödjer Sverige bland annat 1) en syrisk radiostation i exil som ger röst åt Syriens folk, 2) en fond som stödjer HBTQ-personers och sexarbetares rättigheter i Östafrika-regionen, och 3) satsningar på pojkars och flickors utbildning i Afghanistan. Stöd till demokratiaktivism via sociala medier är ett annat exempel på insatser som bidrar att stärka demokrati med fokus på yttrandefrihet. En del av biståndet går till att stärka statliga myndigheter i samarbetsländerna, så att de kan bli bättre rustade att ge den service som alla medborgare har rätt till, med utgångspunkt fattiga människors behov och rättigheter. Bild: Afghansk flicka med två kvinnor klädda i burka. Fotograf: Sandra Calligaro

Edina är volontär i Chaisa, ett utsatt slumområde i utkanten av Lusaka
Edina är volontär i Chaisa, ett utsatt slumområde i utkanten av Lusaka. Efter att ha fått utbildning i hur man sköter sin ekonomi och driver företag arbetar hon i dag framför allt med kvinnors rättigheter i olika frågor, som hälsovård och relationer utan våld. Edina deltar också i Sida-stödda kampanjer för att sprida kunskap om samlevnad, jämställdhet och kvinnors rätt att vara en del av det ekonomiska, sociala och kulturella livet i alla samhällssektorer.

Siffrorna avser 2017

Humanitärt bistånd räddar liv och lindrar nöd
Sidas humanitära bistånd går till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet i katastrofsituationer. Det skiljer sig från det långsiktiga utvecklingssamarbetet där syftet är fattigdomsbekämpning. 65 miljoner människor i världen är (2018) på flykt. Behovet av hjälpinsatser har ökat med åren och är rekordstort i flera länder. Många hjälporganisationer talar om att det aldrig förekommit så många parallella allvarliga konflikter samtidigt i världen. Och hjälparbetare blir mer utsatta som måltavlor. För att svara upp till den utvecklingen har Sverige ökat satsningar på det humanitära biståndet med nästan 50 procent mellan Det humanitära biståndet genom Sida uppgick 2017 till 4 miljarder kronor, motsvarande 19% av vårt totala bistånd. Sida står för den största delen av det humanitära biståndet medan UD administrerar det humanitära kärnstödet till FN-organisationerna. Hösten 2017 fattade regeringen beslut om en ny strategi som gäller och som bygger på 2016 års sk Grand Bargain-överenskommelse. Bild: Al Hader Ag Azar som är flykting från Mali. Fotograf: Susanna Ahlfors

Att skapa en tillvaro som är så lik den normala som möjligt, ger människor på flykt en möjlighet att behålla sin värdighet. Detta kan exempelvis gälla att gå i skolan eller att kunna bestämma över sin ekonomi. Abd El-Ellah och hans fru är flyktingar från Syrien. Med stöd från FN och Sida får de varje månad matkuponger, bidrag till barnens skolgång och ett kontantstöd som de själva disponerar. Det ökar deras självständighet och stimulerar samtidigt den lokala ekonomin.

Siffrorna avser 2017.

Miljö och klimat Miljö och klimat är en av regeringens topp tre prioriteringar inom utvecklingssamarbetet. Miljöförstöring och klimatförändringar påverkar skog, mark, vattendrag och hav som många människor är beroende av. Föroreningar och utarmning av ekosystem drabbar framförallt människor i slumområden och avlägsna områden på landsbygden. Det påverkar bland annat tillgång till mat och rent vatten, inkomst, hälsa och möjligheter att ta sig ur fattigdomen. Sida arbetar bland annat med anpassningsåtgärder, kapacitetsutveckling, ökad tillgång till förnybar energi, sprida användningen av teknik och utveckling mot mer produktiva, hållbara och resurseffektiva jordbruks-, skogsbruks- och fiskesystem. Tre exempel: Vatten- och sanitetsprojekt i Dhakas största slumområde. Där har hundratusentals människor brist på rent vatten, avlopps- och sophanteringssystem som leder till sjukdomar och dödsfall. Sida stödjer WaterAid som arbetar för invånarna ska ha säkra vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, avrinningssystem för regnvatten och stenlagda gångvägar. Arbete mot illegal skogsavverkning av tropisk timmer. Skövlingen skapar stora sociala och miljömässiga problem, kriminella aktiviteter stärks och skatteinkomster minskar. Sida stödjer EU:s arbete i Asien, Afrika och Latinamerika. Minska energiförbrukning genom att sprida kunskap i Vitryssland. I Vitryssland använder de mycket fossila bränslen som energi vilket är dyrt och skadligt för miljön. Sida stödjer miljöorganisationen CES som arbetar med enskilda personer, företag, myndigheter och NGOs. Bild: Tawilla: Internally displaced persons (IDP) settled in Dali camp, next to Tawilla (North Darfur). Foto: Albert Gonzalez

Den ekonomiska tillväxten i Sydostasien är inte bara av godo; en ökad användning av kemikalier både inom jordbruk och industri drabbar befolkningens hälsa och livsmiljö. För att förbättra kontroll, märkning och kunskap finansierar Sida ett regionalt samarbete och bidrar på så sätt till att stärka institutioner, klargöra lagstiftning och minska risker.

Siffrorna avser 2017.

Konflikt, fred och säkerhet
Fredliga och inkluderande samhällen Konflikt, fred och säkerhet En stor del av Sidas samarbetsländer befinner sig i konflikt eller postkonfliktsituation. Insatser för fred och säkerhet är därför helt avgörande i utvecklingssamarbetet och bekämpningen av fattigdom. Insatser som för att förebygga våldsamma konflikter stödjs även. Sida samarbetar med ett flertal aktörer inom området fred och säkerhet, dels genom arbetet som görs på landnivå men också genom globala aktörer. Under 2000-talet har flera viktiga säkerhetsrådsresolutioner inom området fred och säkerhet tillkommit som framförallt riktar sig mot kvinnor, flickor och barn som är särskilt utsatta i konfliktsituationer. Kvinnor behöver bland annat speciellt skydd, sexuellt våld ska motverkas och kvinnor ska ha lika mycket inflytande i arbetet med förebyggande, hantering och lösning av konflikter som män. Barns skydd mot våld och övergrepp vid väpnade konflikter stärks även och får inte utnyttjas som soldater. Tre exempel: Fredsbyggande: Sida ger stöd till regionalt fredsarbete bland annat genom ett kapacitetsstöd till Afrikanska Unionens (AU) fred- och säkerhetsavdelning, dels genom direkta löner och dels genom utbildning via organisationer som Institute for Security Studies. Statsbyggande: I Somalia arbetar Sida med UN Joint Programme on Local Governance (JPLG) för främjandet av fred genom att stödja olika grupperingars medborgerliga engagemang i styrande institutioner på lokal nivå. Minröjning: Sida stödjer minröjningsprogram i bland annat Afghanistan och Irak, genom stöd till Danish Demining Group (DDG) och Mines Advisory Group. Bild: En kvinna i den kurdiska delen av Iraq röstar i parlaments- och presidentvalet Fotograf: Rick Bajornas

Den väpnade konflikt som pågått i Colombia i över 50 år har orsakat stort lidande för befolkningen och tvingat mer än sju miljoner människor på flykt sedan Daniela förlorade båda sina föräldrar i konflikten och placerades åtta år gammal på barnhem. Tack vare en ny lag och Sidas stöd för att se till att den efterlevs, har hon och många andra flyktingar nu fått tillbaka sin mark.

Siffrorna gäller 2017.

Hälsa Hälsa är både en mänsklig rättighet och förutsättning för utveckling. Sida satsade 2 miljarder kronor 2017 på jämlik hälsa. Människors hälsa runtom i världen har förbättrats de senaste decennierna och barna- och mödradödligheten sjunker samtidigt som medellivslängden ökar. Sida arbetar med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för att minska barna- och mödradödligheten, stärka kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och uppmärksamma homo-, bi- och transpersoners rättigheter. Arbete pågår för att förbättra mödravård och sexualundervisning för att förebygga hiv, aids och oönskade graviditeter. Tre exempel: Vidareutbildning för barnmorskor för att minska mödradödligheten i Sydsudan. Projekt för att fler kvinnor ska föda barn på kliniker i fattiga regioner i Uganda. Förlossningspallar designas så att kvinnor kan föda traditionsenligt på huk istället för i sjukhussängar för att fler ska föda på klinik. Psykiatrikliniker i Gaza för att ta hand om barn som traumatiserats under kriget. Bild: Afghanistan november 2014, vårdcentralen Aziz Khan. Barnmorskan Saidda Wafa undersöker Fahmida, 25 år. Fotograf: Malin Hoelstad

Marknadsutveckling För att minska fattigdom behövs både ekonomisk tillväxt och system som gör att även fattiga människor i landet kan ta del av den. Sida stödjer utveckling av den privata sektorn, handel, finansiella system och sysselsättning i samarbetsländerna. Fokus är på att det ska bli fler och bättre jobb, mer inkluderande och effektiva marknader och friare handel. Friare handel innebär färre restriktioner för handel, ökad transparens, icke-diskriminering och lika spelregler. Tre exempel på projekt: Garantiprogram i Kenya. Genom privata finansieringsinstitut står Sverige och USAID tillsammans för garanti för att öka utlåningen till jordbrukssektorn. Yrkesskola i Etiopien. Tillsammans med Volvokoncernen stödjer Sverige utbildning i fordonsmekanik för utsatta tonåringar. Afrikansk Bamboo i Etiopien. Stödjer företag tillsammans med andra partners. Foto: Man med kassavarot i Kenya. Fotograf: Nicholas Ngece

Lantbruk och livsmedelsäkerhet
Lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning Sida ger stöd till jordbruk, skogsbruk, fisk samt landsbygdsutveckling. Den största andelen stöd inom detta område går till utveckling av jordbruk medan fiske fick minst stöd. Stödet fokuserar särskilt på att stärka kvinnornas ekonomiska utveckling genom att öka avkastningen och utveckla marknaden för produkterna. Klimatförändringarna kommer att påverka odlingsförutsättningarna än mer i framtiden och Sida stödjer därför program som bland annat introducerar nya utsäden, effektiviserar bevattningen eller utvecklar alternativa odlingsmetoder. Tre exempel: Afrikansk Bamboo i Etiopien. Sida stödjer företaget tillsammans med andra partners. Forskning och innovationer om grödor. Sida stödjer flera organisationer som tar fram nya ekologiskt hållbara grödor som klarar klimatförändringarna. Projekt om markresurser i Albanien. Projektet som Sida stödjer har bidragit till lagändring samt en mer effektiv och decentraliserad skötsel av markresurser i landet. Bild: Potatisskörd i Micaya nära La Paz (Latinamerika, Bolivia). Fotograf: Leonidas Aretakis

Utbildning Utbildning
Sidas utbildningsbistånd går till bilateralt stöd och globala program. I det bilaterala stödet, två tredjedelar, får samarbetsländer stöd till utbildningsinitiativ både inom grundskola och yrkesutbildning. Afghanistan är den största mottagaren där Sida bland annat stödjer så kallade Community Based Education programmes. Syftet är att föra skolan till barnen, som ett effektivt sätt att nå framför allt de flickor som inte kan ta sig till skolan. Andra länder där Sida stöder utbildningsinsatser är bl.a. Kambodja, Bangladesh och Tanzania. En tredjedelen av stödet går till globala program som UNESCO. UNESCO driver det globala initiativet Education For All och Global Partnership for Educaiton. Tre exempel: Distansutbildning för barnmorskor. Somalier får utbildning från Svensk högskola. Forskningsprogrammet CARATA. Sverige ger stöd via APHRC till afrikanska universitet och forskningsinstitutioner inom hälsa och utbildning. Informations- och kommunikationsteknologi på statliga universitet. Sverige ger stöd så fler personer i Uganda kan studera vidare. Bild: Dashti Shuhada Primary School is located on the river banks in Faizabad City (Afghanistan). Fotograf: Lotta Westerberg

Hållbar samhällsbyggnad
Ekonomisk tillväxt måste vara hållbar. Det innebär att man i arbetet med att bygga upp grundläggande samhällsservice måste ta hänsyn till faktorer som miljöpåverkan, klimatförändringar och förlust av den biologiska mångfalden. Inom hållbar samhällsbyggnad fokuserar Sida framförallt på att ge stöd inom tre områden. vattenresurshantering, öka tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet Tillgång till hållbara energialternativ Hållbara städer Tre exempel: Policypåverkan och reformer i Kenya. Sida ger stöd till verksamheter som hjälper människor att organisera sig och att utkräva ansvar samt framtagande av metoder och såkallade best-practice i samarbeten med UN-Habitat och Världsbanken. Vatten- och sanitetsprojekt i Dhakas största slumområde. Där har hundratusentals människor brist på rent vatten, avlopps- och sophanteringssystem som leder till sjukdomar och dödsfall. Sida stödjer WaterAid som arbetar för invånarna ska ha säkra vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, avrinningssystem för regnvatten och stenlagda gångvägar. Bekämpning av kolera. Forskningsinstitut i Bangladesh tar fram mobila vattenstationer och andra lösningar för att minska spridning av kolera som tar liv varje år. Bild: Urbanization in Asia. View of New Market in Dhaka, Bangladesh in Fotograf: William Veerbeek

Ger då bistånd resultat?
För många människor är världen en bättre plats att leva på idag, jämfört med då Sverige började ge bistånd för 50 år sedan. Det internationella biståndet, där många länder och aktörer är inblandade, har bidragit men är ingen universallösning. I Kina och Indien har industriell utveckling bidragit till att skapa framsteg. Handel leder också till ekonomisk tillväxt och gör att fattigdomen minskar, som i Kina exempelvis där 165 miljoner människor tagit sig ur den djupaste fattigdomen. Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom halverades mellan 1990 och 2010, enligt siffror från Världsbanken. Nedgången har dessutom skett i alla världens regioner, inklusive Afrika där problemen är som allra störst. Tillgången till rent vatten har ökat och idag har nio av tio människor i världen tillgång till rent dricksvatten. Läskunnigheten har också ökat totalt sett, men i världens minst utvecklade länder kan endast 60 procent av befolkningen läsa och skriva. Men – fortfarande lever cirka tio procent av världen befolkning i extrem fattigdom - alltså på mindre än 1,90 dollar om dagen. De allra fattigaste länderna finns i Afrika söder om Sahara där fyra av tio människor lever i fattigdom. Krig, korruption och hiv och aids-epidemin är några förklaringar till att fattigdomen ökat i flera afrikanska länder. Skillnaderna mellan rika och fattiga inom ett lands gränser kan också vara stora. Drygt 70 procent av de människor som lever i stor fattigdom bor inte i världens fattigaste länder - utan i folkrika medelinkomstländer som Indien, Indonesien och Kina. Här är ytterligare några exempel på resultat av svenskt bistånd 2017: I Syrien fick kvinnor vård efter att ha utsatts för könsrelaterat våld. Stöd från Sida bidrog till utbildningen av barnmorskor i Etiopien. Under 2017 röjde Sidas samarbetspartners kvm minfält i bla Irak Med stöd av Sverige har 169 företag har erhållit energirådgivning i Moldavien med minskad energianvändning och ökad produktivitet som följd. Programmet pågick De resultat som biståndet skapar mäts på olika nivåer, men den enskilda människan är alltid i centrum. Vi redovisar resultat efter förändring som kan mätas på kortare sikt och är kvantifierbart. En stor del av utvecklingssamarbetet handlar om långsiktig samhällsutveckling som bara kan mätas på lång sikt, t.ex över en 30 års period.

Parisdeklarationen och effektivt bistånd
Vid ett toppmöte i Paris 2005 kom givar- och mottagarländerna överens om hur man ska arbeta för att utvecklingssamarbetet ska bli mer effektivt. Överenskommelsen kallas Parisdeklarationen och här lovar mottagarländerna att fortsätta genomföra ekonomiska och demokratiska reformer för att kunna bekämpa fattigdomen mer effektivt. Mötet i Paris följdes upp av ett toppmöte i Accra, Ghanas huvudstad, Här var uppgiften för 150 regeringar och givarorganisationer att mäta vilka framsteg som gjorts sedan genomförandet av Parisdeklarationen. Målet var också att klargöra vilka processer som leder fram till bättre utvecklingsresultat. I Busan, Sydkorea, påbörjades 2011 ett nytt kapitel då 80 länder och organisationer bekräftade ett nytt globalt partnerskap. Aktiv medverkan av framväxande ekonomier och näringsliv ger det nya partnerskapet potential att främja bred samverkan mellan aktörer. Bild: Hiv-utbildning i Zambia. Fotograf: Joachim Beijmo

Openaid.se För att öka öppenheten kring biståndet och vad det leder till, har regeringen och Sida startat openaid.se. Det är en webbaserad informationstjänst där allmänheten, biståndsaktörer och andra intresserade kan se vart biståndspengarna går och vad resultaten blev; dvs. man kan följa insatser från början till slut – från beslut till utbetalningar, genomförande och uppföljning. Den här databasen är ett led i någonting som heter transparensgarantin som Regeringen beslutat om och som infördes 1 januari 2010. Garantin innebär att alla allmänna handlingar och all offentlig information om biståndet ska finnas tillgängliga i digital form. Organisationen Publish What You Fund presenterar varje år Aid Transparency Index, vilket rankar hur transparenta olika biståndsgivare är. Sverige hamnade i den senaste mätningen (2018) på plats 14 av totalt 45 givare.

På FN:s toppmöte i september 2015 beslutade världens ledare om de 17 nya Globala mål för hållbar utveckling. Till skillnad från millenniemålen ställer Globala målen större krav på rika länder att tar ansvar för att bidra till en mer hållbar värld. Förutom traditionella utvecklingsfrågor som fattigdom, hälsa och utbildning innehåller diskuteras också frågor som hållbar konsumtion och produktion, och företagens roll och ansvar för världens utveckling. Dessutom sätts större fokus än tidigare på miljö och klimat. Biståndet kommer fortsatt vara viktigt för att bidra till utvecklingen i världen, men även andra ekonomiska resurser kommer att behövas, t.ex. investeringar från privata sektorn. De globala målen och Agenda 2030 utgör ett unikt ramverk för ett utökat internationellt och globalt samarbete. Sveriges samlade utrikespolitik kommer att bidra till att Agenda 2030 genomförs och att de globala målen kan nås. Biståndsminister Isabella Lövin leder detta arbete. I Sverige har regeringen dessutom tillsatt en delegation för Sveriges genomförande av Agenda Delegationens syfte är att verka för och underlätta och stimulera arbetet med genomförandet av Agenda I uppdraget ingår bland annat att göra en kartläggning och bedömning av i vilken utsträckning som Sverige uppfyller agendans mål och delmål, lämna förslag till övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande, samt sprida information om goda exempel på området för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och verka för att dessa ges uppmärksamhet.

Sveriges politik för global utveckling
Det svenska utvecklingssamarbetet styrs av Sveriges politik för global utveckling, PGU, som bygger på ett gemensamt ansvarstagande för global utveckling, där alla regeringens politikområden och alla aktörer kan bidra. PGU antogs av riksdagen 2003 tillsammans med två viktiga utgångspunkter för global utveckling: Alla människor har rätt till ett värdigt liv, utan fattigdom; Alla människor vill utvecklas och är inte bara mottagare eller viljelösa offer. PGU slår fast att biståndspolitiken ska utgå från fattiga människors perspektiv och prioriteringar. Huvudansvaret för att åstadkomma en rättvis och hållbar utveckling ligger hos varje lands regering och befolkning. Här är de fattiga ländernas egna folkrörelser, religiösa samfund, fackföreningar och näringsliv mycket viktiga för utvecklingen. PGU beskriver hur olika områden i Sverige, till exempel handel, miljö och energi, ska samverka för god utveckling i hela världen. Det innebär att svenska myndigheter, kommuner, utbildningsväsende, enskilda organisationer, folkrörelser och näringsliv har viktiga roller att spela. De flesta verksamheter påverkar människor i fattiga länder på något sätt – direkt eller indirekt. Bild: Gata i Westpoint, Monrovia (Liberia). Fotograf: Marco Nilson

Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
Global jämställdhet Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat Fattiga människors perspektiv på utveckling Fredliga och inkluderande samhällen Rättighetsperspektiv Att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck Miljö, klimat och naturresurser Jämlik hälsa Miljö- och klimatperspektiv Jämställdhetsperspektiv Inkluderande ekonomisk utveckling Utbildning och forskning Konfliktperspektiv Migration och utveckling Regeringens biståndspolitiska plattform samlar regeringens övergripande biståndspolitiska inriktning och prioriteringar. Plattformen konsoliderar överenskommen politik som tidigare utvecklats inom biståndet och konkretiserar den inriktning för biståndet som fastställs av Sveriges politik för global utveckling (PGU).

Sida utforskar nya möjligheter för att få fler aktörer i samhället att tillsammans engagera sig för att minska fattigdom i världen. Vi arbetar bland annat med att bidra till näringslivsutveckling, företagsamhet och ökat företagsansvar i utvecklingsländer. Viktiga delar av samverkan sker inom hållbar resursanvändning och att bättre anpassa samhällen för att möta miljöförändringar. Fokus på samverkan ligger på de områden som bäst tar till vara näringslivets egna resurser. Näringslivet skapar inte bara arbetstillfällen och bidrar till ekonomisk tillväxt, utan är även viktig för att ta fram hållbara lösningar på globala utmaningar. Samverkan med näringslivet är viktigt för att Sida ska kunna bidra till en mer rättvis och hållbar utveckling i världen och är inte bara ett verktyg för att främja tillväxt. Fler och fler länder kan klara sig utan traditionellt bistånd och många av dessa länder strävar till att utveckla nya former av samarbete. Detta gör det möjligt för Sida att investera mer i åtgärder som stimulerar fler och mer hållbara relationer mellan svenska och utländska parter, relationer som bygger på ömsesidigt intresse och delat ansvar. Ett exempel på näringslivssamverkan är samarbetet Swedish Leadership for Sustainable Development. Den består av ett 30-tal ledande svenska företag, som arbetar för ett gott ledarskap inom hållbarhet, minska fattigdomen och att finna långsiktiga lösningar på dagens stora utmaningar. Nätverket koordineras av Sida, men bygger på företagens egna ledarskap inom området hållbar utveckling. Medlemmar i Swedish Leadership for Development: ABB AB, AstraZeneca AB, Atlas Copco AB, Axel Johnson AB, Elekta AB, Ericsson AB, Företagarna AB, H&M Hennes & Mauritz AB, ICA Gruppen AB, IKEA, Indiska Magasinet AB, Kooperativa Förbundet, Lindex AB, Löfbergs Lila AB, Ratos AB, Sandvik AB, Scania AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, SPP Liv Fondförsäkring AB, SSAB AB, Stockholm Environment Institute (SEI), Stockholm Resilience Center (SRC), Stockholm International Water Institute (SIWI), Swedfund AB, Systembolaget AB, Tele2 AB, Telia Company, Tetra Laval Group, Unilever, Volvo Group Ett exempel är Sveriges samarbete med Volvo i Etiopien som ger utbildning i fordonsmekanik och jobb åt utsatta ungdomar. Bild: Swedish Leadership for Sustainable Development håller årsmöte på Sida i maj Kronprinsessan Victoria deltar. Fotograf: Fredrik Persson

Vill du engagera dig? Instagram: sidasweden Det finns många sätt att engagera sig i utvecklingen i omvärlden. Du som är intresserad kan bli medlem i en organisation, jobba som volontär, praktisera på en organisation, myndighet eller företag utomlands, eller göra en MFS (Minor Field Study) på universitetsnivå. På hittar du mer information och länkar, och du kan också följa oss genom sociala medier.

NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3 NIVÅ 4 UTVECKLINGEN I VÄRLDEN SVERIGES BIDRAG
INSATS OCH PROJEKT MÄNNISKAN I CENTRUM Sida kommunicerar resultaten av biståndet på fyra olika nivåer, men den enskilda människan är alltid i centrum. Resultatmodellens nivåer Nivå 1: Utveckling i världen - redovisa resultat och trender på global nivå. Nivå 2: svenskt bidrag - redovisa resultat på global nivå som direkt kan härledas svenskt bistånd. Nivå 3: Insats och projekt - redovisa resultat gällande specifika länder, projekt och insatser. Nivå 4: Människan i centrum - redovisa resultat på individnivå genom citat från individer som berörs av insatser.

Mutinta Mwiinga är en av många lantbrukare som ökat sina inkomster genom att även bli lokal återförsäljare av utsäde och bekämpningsmedel. Organisationen Musika skapar kontakter mellan företag och småskaliga bönder, vilket gör det lättare för företagen att investera på landsbygden och hjälper bönderna att nå ut på en marknad. Hon är en av drygt bönder som fått hjälp av organisationen MUSIKA att bli eller stärkas i sin roll som agent, och tjäna pengar på att sälja utsäde, gödsel och bekämpningsmedel till andra bönder i närområdet. Organisationen Musika har som mål att på olika innovativa sätt minska avståndet mellan marknad och småbönder, genom att få jordbruksföretag att vilja investera i fattiga på landsbygden. − Sedan jag blev återförsäljare här i området har jag fått det mycket bättre ekonomisk. Jag har bland annat investerat i egen mark, köpt en bil och kan betala för mina barns utbildning utan problem, säger Mutinta Mwiinga och visar runt på sin farm, där hon även haft råd att betala arbetare för att hjälpa till med årets skörd. Musika har även lärt mig mycket om hur man driver företag; om ekonomi, marknadsföring, beställning och lagring av varor, vilket jag haft stor nytta av. Musika är ett icke-vinstdrivande företag som grundades 2011 med finansiering från Sverige genom Sida. Företaget består av ett team på 25 jordbruksexperter och ägs av sex zambiska jordbruksorganisationer. Syftet är att hjälpa småskaliga bönder i Zambia att öka sina inkomster, genom att förbättra deras relationer med privata aktörer inom jordbrukssektorn. Resultat Satsningen har lett till ökade inkomster för hushåll, vilket beräknas omfatta runt människor. Runt småjordbrukare har fått tillgång till någon form av finansiell tjänst, till exempel fördelaktiga lån, för att kunna köpa in exempelvis traktorer. jordbrukare kan numera sälja sina produkter på mer produktiva marknader. 2 000 återförsäljare har fått stöd att etablera sig genom Musika, varav 500 nya tillkommit just tack vare Musikas stöd. bönder har fått tillgång till tjänster som till exempel veterinärtjänster och specialiserad jordbruksrådgivning. bönder har fått tillgång till insatsvaror som utsäde, konstgödsel och bekämpningsmedel. bönder har fått tillgång till förnyelsebar energi, främst solenergi och bioenergi.

Stöd till migranters hälsa och rättigheter
I Zambia finns många hiv-smittade människor och sexuellt och könsbaserat våld är ett utbrett problem. Migranter är en särskilt utsatt grupp, speciellt de som saknar uppehållstillstånd och är rädda för kontakter med myndigheter och hälsovård. Därför stödjer Sida arbetet med att förbättra hälsan hos migranter i södra Afrika. För åtta år sedan kom Edina som migrant från Tanzania, i hopp om ett bättre liv. Idag är Edina en volontär i slumområdet Chaisa, där hon frivilligt arbetar för att stötta kvinnors rättigheter till bland annat hälsovård och relationer utan våld. Edina har genom International Organization for Migration (IOM) fått utbildning i hur man sköter sin ekonomi och driver företag, om hälsofrågor och reproduktiv hälsa men framför allt om kvinnors rättigheter. Genom stöd från International IOM och den lokala partnerorganisationen Mulangile Women's Organization (MWO), arbetar volontärerna bland annat mot sexuellt och könsbaserat våld. I Zambia utbildar IOM via sina lokala samarbetspartners de volontärer som till exempel genomför dörrknackningskampanjer i sina bostadsområden. De kan då prata om stigmatieringen kring hiv och aids och om möjligheterna att testa sig och få stöd. Samtalen kan även handla om preventivmedel eller om könsrelaterat våld. – Våld är ett stort problem här i Chaisa. Männen tror att de blir mera manliga av att slå en kvinna. Många saknar jobb och är berusade hela tiden och tycker att kvinnan ska ta hand om dem och ge dem mat. Jag går runt i området och pratar med människor om hur vi kan leva harmoniskt tillsammans, och om att vi är alla lika mycket värda, säger Edina Lutufyo. Liksom många andra är hon också småföretagare. Nu försörjer hon sig bättre genom att återvinna glasflaskor som hon köper och samlar in, och sedan tvättar rena innan hon säljer dem till fabriken med en liten förtjänst. Det är ett tungt och mödosamt arbete men efter att ha engagerats i IOMs verksamhet har hon ökat sin lönsamhet. Resultat • Totalt har mer än personer nåtts av information och tillgång till sjukvård • Över volontärer har utbildats 2016 • personer inom hälsosektorn har utbildats kring migranters rätt till hälsa. Av dessa arbetar cirka 85 procent som hälsoarbetare för lokala organisationer och 15 procent på kliniker • personer från civilsamhällesorganisationer och regeringar har utbildats i frågor kring migration och hälsa för att öka kunskapen och tillgången till sjukvård för migranter. Dessa personer kan till exempel vara lokala och traditionella ledare, anställda på hälsoministerier och företrädare för lokala organisationer.

”Jag är stolt över mitt arbete på textilfabriken.” RUMA AKTHER
Textilarbetare Dhaka, Bangladesh Ruma Akther arbetar på en textilfabrik utanför Dhaka. Hon är stolt över sitt arbete, som ger en god inkomst. Textilindustrin betyder mycket för Bangladesh, men baksidan är miljöfarliga utsläpp och osäkra arbetsförhållanden. Hennes arbetsplats medverkar i ett projekt för att minska farliga utsläpp och negativ miljöpåverkan. Bangladesh textilindustri är en viktig inkomstkälla för fyra miljoner människor. För att produktionen ska vara hållbar behöver hänsyn tas till både människor och miljö. Den billiga produktionskostnaden skapar konkurrenskraft och ekonomisk utveckling, men sätter miljön på hårda prov. Genom biståndet stödjer vi anpassningar till en mer hållbar produktion. Sida samarbetar med textilindustrin för att minska farliga utsläpp och negativ miljöpåverkan så att människor kan få tillgång till rent vatten. Textilfabriken där Ruma arbetar medverkar i projektet Sweden Textile Water Initiative, STWI, ett samarbete mellan Stockholm International Water Institute, Sida och ett trettiotal textilföretag som verkar för mer hållbar produktion i textilbranschen. Målet är att minska textil- och läderindustrins förbrukning av vatten, energi och kemikalier. Fabriken som Ruma arbetar på är en av de större i regionen med cirka anställda. Majoriteten av fabrikens kunder är svenska klädföretag. I ett land där ett socialt skyddsnät saknas kan en stor arbetsgivare bli nyckeln till framgång för de anställda. Till exempel betalar fabriken skolgång för Rumas två barn och via fabriken har också familjen tillgång till sjukvård. - Jag och min man har båda arbeten, våra barn går i skolan och får helt andra möjligheter. Vi kan till och med spara pengar för att kunna flytta och köpa mark i den by jag där jag växte upp. Vår dröm är ett hus med mark som vi kan odla på. Resultat Hittills har vattenförbrukningen minskat med åtta procent vilket motsvarar dagsbehovet av vatten för nästan 50 miljoner människor. Energiförbrukningen har minskat med elva procent, och användningen av kemikalier med sex procent. Projektet pågår mellan Det bekostas till största delen av fabrikerna och textilföretagen själva som tillsammans står för 70 procent av kostnaderna. Människan i centrum Miljö och klimat, Bangladesh

”Om fler kvinnliga ledare kunde få en liknande utbildning så skulle vi komma långt som nation.”
ANNANCIATAH MAZIKANA, Mazowe, Zimbabwe I Zimbabwe är kvinnor gravt underrepresenterade i politiken. Annanciatah Mazikana är en av 24 kvinnliga politiker som fått ledarskapsträning inom Sidastödda programmet Local leaders – capacitating women in Zimbabwe. Programmet syftar till att öka kvinnors deltagande i landets politik och stärka kapaciteten hos valda kvinnliga politiker. Ledarskapsutbildningen arrangerades av centret International Center for Local Democracy (ICLD) för att stärka kvinnliga politikers roll i lokalpolitiken och öka kvinnors engagemang för och deltagande i Zimbabwes politik, där kvinnor är underrepresenterade. Annanciatah är tacksam för möjligheten att få dela erfarenheter och få perspektiv på sin roll som kommunalpolitiker i sitt område. – Om fler kvinnliga ledare kunde få en liknande utbildning skulle vi gå långt som nation, säger Annanciatah Mazikana. Före utbildningen fick Annanciatah kämpa för att hävda sig i den politiska diskussionen. Känslan av att inte vara respekterad som ledare för sin valkrets skapade osäkerhet och hon kunde inte vara den förebild för andra kvinnor som hon ville vara. – ICLD utbildade oss i hur vi kan sätta stopp för förtrycket mot kvinnor och stå upp mot männen på ett sätt som inte förolämpar dem. Vi fick veta hur vi skulle få respekt för vår roll. Vi lärde oss använda olika tekniker som fungerar i praktiken, säger Annanciatah. Genom ICLD-programmet har Annanciatah fått stärkt självförtroende och kan vara en mer empatisk ledare. Nu kan hon använda sin nyvunna makt till att bland annat gå runt i byarna i området och uppmuntra och motivera föräldrar till barn som inte går i skolan att se till att deras döttrar får utbildning. Barnäktenskap är vanligt förekommande i Zimbabwe, vilket leder till att flickor tvingas sluta skolan i tidig ålder. Ofta har barnen långt till skolorna, och det långa avståndet gör att föräldrar hellre sänder sina söner till skolan eftersom vägen kan vara för farlig att gå för flickorna. Annanciatah Mazikana önskar att många fler kvinnor ska kunna utbilda sig och bli en förebild för andra kvinnor som hon upplever att hon själv blivit. Resultat När Annanciatah valdes till politiker tog hon initiativ att öppna en högstadieskola i sitt område på landsbygden samt till att bygga ut klassrum till den överfulla låg- och mellanstadieskola som ligger intill. Detta gav barnen på landsbygden tillgång till skolgång närmre byarna där de bor. Den svåra ekonomiska situationen i landet har gjort att tillgången till både skolgång och sjukvård försämrats. Nästa projekt som Annanciatahs driver är att renovera en gammal farm för att göra om den till läkarmottagning som saknats på orten tidigare. Den kommer ge människorna i området närmare till vård. Annanciatah Mazikana Människan i centrum Stöd till att stärka kommunalt kvinnligt ledarskap, Zimbabwe

Mama Tahé går gladeligen till den gemensamma trädgården
Mama Tahé går gladeligen till den gemensamma trädgården. En soldriven vattenpump förser trädgården med vatten. Här kan hon odla grönsaker till sin familj och även sälja en del av överskottet. Pengar som går till skolavgifter och andra kostnader. Mama bor vid Nigerflodens inlandsdelta i Mali där överbetning och en tät befolkning tär hårt på naturen. Överutnyttjande av odlingsmarken är det vanligaste problemet och den största utmaningen för de växande samhällena i området. Flodhästar, krokodiler och andra stora djur lever vid Nigerfloden och Malis kvinnor föder i genomsnitt 6,4 barn. Landet är ett av de snabbast växande i världen och det finns inte tillräckligt med resurser för att täcka de ökande behoven. Olika biståndsorganisationer och lokala myndigheter har därför samarbetat för att ta vara på områdets sinande naturresurser och ge potentiellt utsatta kvinnor hållbara inkomster i en säker arbetsmiljö. 19 kooperativa odlingar har upprättats och Mama Tahé arbetar på en av dem i den norra delen av landet. Liksom nästan alla i det isolerade jordbruksområdet har Mama alltid förlitat sig helt på naturresurser för att skaffa mat till familjen. – Jag och många av de andra kvinnorna som arbetar här på åkern paddlade varje dag nedför floden för att fånga fisk som vi sålde på marknaden, men för inte så länge sedan fanns det inte längre någon fisk. Odlingen kom i precis rätt ögonblick, säger hon och ler. Den kooperativa odlingen har gjort kvinnorna självständiga. Förutom mat, tjänar de egna pengar som de kan använda till skolavgift för barnen eller hjälpa andra i byn med bröllop, fester eller begravningar. Resultat Projektet har mobiliserat mottagarna genom att engagera kvinnors deltagande i strategier och metoder. Hållbar infrastruktur har etablerats i form av borrhål, vattentankar och vattenpumpar drivna av solenergi. Kvinnors ekonomiska resurser, sociala status och näringstillgång har förbättrats genom grönsaksodling. Användningen av soltorkar har också förbättrat kvaliteten på livsmedelsprodukter och deras tillgänglighet. Detta har även minskat den fysiska arbetsbelastningen för kvinnorna. • De 11 handelsträdgårdar som etablerades 2014 har utrustats med borrhål, vattentankar, solpaneler etc för 11 kvinnogrupper i tre administrativa regioner (Segou, Mopti och Timbuctu) • Åtta nya trädgårdar har etablerats och utrustats• Åtta förråd och två latriner föråtta kvinnogrupper • kvinnor har nåtts av inkomstgenererande verksamhet • Fyra förvaltningsplaner har tagits fram för fyra översvämmade skogar • 190 kvinnor i 19 kvinnoorganisationer har fått utbildning i tvåltillverkning, biodling, hönsuppfödning och djurhållning. • Ett globalt styrorgan skapades 2014 på regional nivå med mandat att styra all fältrelaterad verksamhet • Tillämpning av kommunikationsstrategi för att öka dialogen kring den biologiska mångfalden i deltat • Fortsatt tillämpning av en övergripande plan för institutionell förvaltning • Deltagande i miljötemaveckor för att medvetandegöra den breda allmänheten Med vem? Huvudsaklig samarbetspart är miljödepartementet i Mali. En nationell styrgrupp under ledning av miljöministern samlar företrädare från ministerier, lokala myndigheter, förvaltningen av Niger Basin (ABN), den privata sektorn och frivilligorganisationer inklusive företrädare för regionala kvinnoorganisationer. Den fungerar som en enhet för policysamordning med mandat att uppmuntra och underlätta kommunikation och nätverkande mellan de olika förvaltningsinstanserna på vatten- och våtmarksområdet, projekt, det civila samhället och forskningsorganisationer i Mali. Hur länge? Programmet stöds av Sverige från oktober 2013 till juni 2016 med möjlighet till förlängning.

Cecilia Nyambeki har flyttat från slummen till ett eget hus med sin familj. Hon fick hjälp att komma igång att spara och sedan att låna pengar till att köpa mark och bygga upp ett hus. Med den tryggheten vågar hon nu planera för framtiden. Cecilia och hennes familj levde i ett enkelt hus av kartong och korrugerad plåt i Mitumba, Nairobi. Livet i Mitumba var otryggt, det fanns inga toaletter eller elektricitet och vi kunde inte låsa om oss, berättar Cecilia. Och för barnen fanns det ingen plats att leka på. Hon kom i kontakt med The National Cooperative Housing Union (NACHU) och tillsammans med 19 andra kvinnor började hon spara pengar varje månad. När slumområdet plötsligt revs fick de hjälp att sätta upp provisoriska hus medan de mer permanenta skulle byggas. Eftersom Cecilia visat att hon kunde spara en liten men bestämd summa varje månad hade hon beviljats ett lån för att kunna bygga sitt hus. Hon och de andra i spargruppen hade också fått stöd i att organisera sig och hjälp vid markköpet. Sparmodellen bygger på standardiserade husritningar med olika kostnad så att låntagarna kan planera utifrån sina ekonomiska förutsättningar. Många av husen är därför av tvåfamiljstyp, där man delar en vägg för att hålla nere kostnaden. De byggs också som ett slags modulsystem där fler rum, kök och badrum kan byggas till vartefter familjen får råd. Bostaden har gett mig människovärdet tillbaka och jag känner mig mycket lugnare, säger Cecilia. Nu planerar hon för framtiden. Det som behövdes var lite hjälp att komma igång och en modell att hålla sig till. Och så stödet från de andra medlemmarna i spargruppen. Resultat? Hittills har över människor flyttat till säkra boenden i fem distrikt genom NACHUs arbete. Vem? The Civil Society Urban Development Platform (CSUDP) etablerades i Kenya 2009 i syfte att erbjuda livaktiga, människovärdiga och säkra boenden i städer. I programmet, som också verkar för ökad delaktighet i beslutsfattande och förbättrad service till de som bor i områdena, ingår civilsamhällesorganisationer koordinerade genom sex genomförandepartners. The National Cooperative Housing Union (NACHU) är en av dem och bygger på en innovativ kooperativ sparmodell där människor i slumområden uppmuntras att gå ihop och spara pengar för att kunna skaffa egna, enkla boenden. Hur mycket? Sida har gett stöd till CSUDP sedan starten och under åren 2013 tom 2015 uppgick det avtalade beloppet till 53,9 miljoner kronor.

Småbrukaren Henry Mungai i Kenya och hans familj har tagit flera lån genom en mikrofinansieringsbank och kunnat investera i sin gård. De är därmed med och bygger upp det kenyanska jordbruket, vilket är en prioriterad fråga för landet. Sida garanterar en del av bankens utlåning som därför vågar låna ut pengar till bönder som inte har några sedvanliga säkerheter. Ingen ordinarie bank ville låna ut pengar till Henry när han ville skaffa djur till gården som han ärvt av sina föräldrar. Han hade varken bankkonto, säkerhet eller borgensman när han fick kontakt med en kooperativ spargrupp kopplad till mikrofinansieringsbanken SMEP. SMEP gör en kreditprövning av varje lån och spargruppers medlemmar röstar om vars och ens möjlighet att betala av lånet. Spargruppen är gemensamt ansvarig för alla medlemmarnas lån. Henry började spara och efter några månader kunde han 2007 få sitt första lån, 20 000 Ksh, och köpa en ko. För att få lånet behövde han gå med i spargruppen och visa att han kunde spara ihop 20 procent av lånets summa. När lånet beviljades betalade han tillbaka det månadsvis och har nu utökat sin gård med fler djur och mer mark med nya lån via mikrofinansieringsbanken. Han och andra småbrukare som har lånat pengar för att investera i sina jordbruk kan också ta del av de utbildningsinsatser som banken erbjuder. Dels är det information om det finansiella regelverket men det kan också handla om djurhållning och mjölkhantering. Man har berättat för oss hur vi skulle kunna ta vara på gödseln från djuren och omvandla den till biogas. Men det kräver förstås ytterligare investeringar så för vår del är det inte aktuellt just nu, säger Henry som kommer att ta ett nytt lån nästa år för att investera i fler djur. Resultat? Insatsen är en del i programmet Agricultural Sector Development Support Programme (ASDSP), vilket bland annat uppnått: förbättrade värdekedjor som gagnat småskaliga bönder ökad möjlighet att ta kommersiella lån bättre utnyttjande och hantering av naturresurser ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster så som vatten och sanitet Vem? Sverige och den amerikanska biståndsmyndigheten USAID står sedan 2012 för en gemensam garanti för att öka utlåningen till jordbrukssektorn i Kenya genom privata finansieringsinstitut. Syftet är att öka utlåningen till jordbrukssektorn från 3 procent till 15 procent och därmed kommersialisera småbrukarnas verksamheter. Två avtal har ingåtts, med Kenya Commercial Bank och med tre olika mikrofinansieringsinstitut. Ett av dessa är SMEP Microfinance Bank Limited, grundad 1975 och majoritetsägd av National Council of Churches of Kenya (NCCK) och reglerat av Central Bank of Kenya. Risken fördelas på Sida 30 procent, USAID 20 procent och SMEP 50 procent. Garantin till SMEP är på 4 miljoner USD och det totala garantiprogrammet 20 miljoner USD.

Zimbabwe är ett av världens fattigaste länder med hög arbetslöshet och ett hårt grepp om yttrandefriheten. När Munya Dodo kom i kontakt med Sida-stödda Magamba var hans plan att göra ungas röster hörda genom digital storytelling. Idag driver han en social tv-plattform och utbildar unga i hur de kan använda sociala medier för att engagera civila ledare och driva på en positiv samhällsutveckling. Munya startade TV Yangu Det är en social televisionsplattform som till skillnad från traditionell nyhetsproduktion låter tittarna ha kontrollen och bidra med innehåll genom att ställa tittarfrågor. På så sätt ser Munya och hans team av innehållsproducenter och webbutvecklare till att några av Afrikas viktigaste berättelser om problem som sexuellt våld, brist på sysselsättning och brist på jämställdhet lyfts. På kort tid har kanalen vuxit och har idag omkring 20 000 betalda visningar per månad genom hemsidan. För framgången har han Magambas kurser i kapacitetsutveckling och företagande att tacka. Magamba är en medlemsbaserad gräsrotsorganisation med sin bas i Harare. Över 10,000 ungdomar har varit involverade i Magambas aktiviteter. Magamba-nätverket har utbildat 70 unga män och kvinnor inom medborgarjournalistik, givit ut 1000 nyhetsbrev och nått 20 000 människor via hemsidan, Twitter och Facebook. – Människor är rädda för att uttrycka sig på sociala medier, de associerar ny media med att vara regeringskritiskt. Men ny media och medborgarjournalistik handlar just om att uttrycka dig själv och hitta nya lösningar på samhällsproblem. Att alternativa röster blir hörda utan att riskera polarisering, diskriminering eller censur, säger Munya. Medielandskapet i Zimbabwe ägs eller kontrolleras till största delen av regeringen. Även om det finns regeringskritiska tidningar är radio och tv uteslutande i regeringens grepp. Idag ägnar Munya mycket av sin tid till att utbilda andra lokala filmskapare och dela med sig av sin erfarenhet om att sprida nya berättelser digitalt. Han är också en facilitator på Magamba och reser landet runt för att utbilda unga Zimbabwier inom medborgarjournalistik och hur de kan använda sociala medier för att driva på samhällsutvecklingen. – Min dröm är att unga zimbabwier tillåts berätta sina egna berättelser, på sina egna villkor. Att deras röster hörs – för det handlar om berättelser som behöver höras.

När den väpnade konflikten i Mali blossade upp 2012 hamnade många människor mitt emellan de stridande parterna. Alhader Ag Azar var en av dem som tog hela sin familj och flydde till grannlandet Burkina Faso. Han uppskattar säkerheten i flyktinglägret, men saknar friheten att kunna röra sig som han vill. – Flykten hit från Mali var väldigt lång och mödosam. Vi betalade en man dyrt för att köra familjens kvinnor och barn de åtta milen till gränsen i sin bil. Samtidigt gick vi män till fots med fåren, getterna och korna, berättar 72-åriga Alhader, i flyktinglägret Goudebo i norra Burkina Faso. Runtom kring honom sitter och ligger resten av familjen: frun Asseytou Wallet Otkel, nio barn och ett par barnbarn. Som de flesta Tuareger äger Alhader boskap, djuren är deras ”bankkonto” förklarar han. Men till skillnad från många andra så har hans familj inte levt något nomadliv i Mali. Han har arbetat som grundskolelärare i hembyn i Gaoprovinsen, fram till pensionen för fem år sedan. Att det finns skola här i lägret är något han särskilt uppskattar, eftersom många barn aldrig tidigare fått möjlighet till undervisning. Resultat När flyktingarna anländer till lägret får de tältmaterial som delas ut av Norwegian Refugee Council (NRC), vars insats finansieras av bland annat Sida. Tältens material och konstruktion har tagits fram i dialog med flyktingarna, för att passa deras behov. Vem? UNHCR driver idag tre flyktingläger i Burkina Faso för flyktingar från grannlandet Mali. Norwegian Refugee Council (NRC) har uppdraget att förse flyktingarna med tält, och deras arbete finansieras delvis av Sida.

För den lilla kliniken i nordöstra DR Kongo innebar de många nya flyktingarna en rejäl utmaning. Många av dem var svårt sjuka men hade inga pengar till varken läkarbesök eller medicin och kliniken med sina knappa resurser kunde inte erbjuda vård utan att få ersättning. Med det svenska stödet till gratis medicin får nu patienterna hjälp för sina sjukdomar. Kroli Kasindi som arbetar som sjuksköterska på kliniken i Hombo. Hombo ligger på gränsen mellan provinserna Syd Kivu och Nord Kivu i östra Demokratiska republiken Kongo. Byn med sina drygt invånare växte plötsligt när man fick ta emot runt internflyktingar från omkringliggande samhällen. Människorna där hade tvingats fly då två beväpnade rebellgrupper, Mayi-Mayi och Raia Mutomboki, attackerade deras hembyar. Förutom att de förlorat sina hem och sin mark och med det sin försörjning, så var också mångas hälsa i dåligt skick. Malaria var vanligt förekommande, ett stort antal barn var undernärda och behovet av läkarvård och mediciner var mycket stort. Trots att de flesta i Hombo redan är mycket fattiga har flyktingarna som kommit fått husrum hos värdfamiljer. Men när flyktingarna sökte vård på sjukvårdskliniken för sig själva och sina barn, hade de inga pengar att betala med. Resultat När Unicef nåddes av uppgifterna om den stora ökningen av internflyktingar utvärderades situationen och man konstaterade att behovet av stöd var mycket stort till både internflyktingar och deras värdfamiljer. I en stor biståndsinsats får nu internflyktingarna gratis sjukvård och hyllorna i medicinförrådet i byggnaden intill kliniken, som tidigare gapade tomma, har fyllts på genom svenskt stöd. Nu har vi på kliniken råd att ge flyktingarna medicin gratis, säger Kroli Kasindi. Vem? Sverige samarbetar med flera organisationer för att bistå cirka 1,9 miljoner internflyktingar i provinserna Orientale, Nord Kivu och Syd Kivu och Katanga i DRK genom UNICEF:s fond ”Rapid Response for Movement of Population”.

När den beväpnade milisen plötsligt dök upp i byn och började skjuta, flydde Maesha Ngendo och hennes familj hals över huvud. Deras hus med alla familjens ägodelar brändes ner och de bor nu istället hos en värdfamilj. Familjen har fått stöd till att köpa nya kläder och köksutrustning via ett kupongsystem där de själva får bestämma vilka varor som de helst vill ha och bäst behöver. Maesha Ngendo sitter på gården utanför huset i Hombo där hon och familjen bor sedan tre månader tillbaka. I husen runt omkring bor värdfamiljen som tog emot Maesha Ngendos familj när de kom hit efter sin flykt undan den beväpnade milisen. Livet som internflykting är svårt, men Maesha Ngendo är ändå positiv. – Jag är glad för det stöd vi har fått från både värdfamiljen och från organisationerna, annars hade vi inte klarat oss, säger hon. Hombo ligger isolerat och kommunikationerna är bristfälliga. Det finns få arbetstillfällen och för många är det svårt att få ihop pengar till mat. – Här har vi ingen egen mark att odla på men jag försöker arbeta på fälten varje dag, och för det får jag en lön på 2 dollar om dagen, men de pengarna räcker inte långt, säger Maesha Ngendo. RESULTAT Snart beslutade sig gruppen av olika biståndsgivare, där bland andra Sverige ingår, att ge flera olika stöd: till en sjukvårdsklinik för att erbjuda gratis läkarvård och mediciner, en skola för barnen och ett kupong-system för att flyktingarna skulle kunna skaffa det nödvändigaste på marknaden. Dessutom åker Unicef-personal till byarna med mobila sjukvårdskliniker och vaccinerar barnen. Fram till december 2014 räknar man med att ha nått 1,2 miljoner behövande personer som då fått stöd med rent dricksvatten, duschar, latriner, vaccinationer, vouchers/kuponger för exempelvis kläder, skor och köksutrustning, mobil klinik, läkemedel och vaccin, samt skolutrymmen och lärare för skolbarn. Vad? Givargruppens stöd går till hälsokliniker som erbjuder gratis läkarvård och mediciner, en skola för barnen och ett kupong-system där flyktingarna får kuponger där de kan välja att handla hushållsartiklar, kläder och skor. Dessutom ska Unicef-personal besöka byar med mobila sjukvårdskliniker för att vaccinera barn Hur mycket? Hela programmet budgeteras till 37 miljoner US-dollar, för perioden maj 2014 till april Under 2014 bidrog Sverige med 20 miljoner kronor. Med vem? Programmet drivs av UNICEF och givargruppen består av Sverige, Storbritannien, USA, Japan, Schweiz, Kanada, EU:s humanitära fond ECHO och Common Humanitarian Fund, CHF. Organisationerna som genomför insatserna är Rädda Barnen, International Rescue Committee (IRC), Norwegian Refugee Council (NRC), Association of Volunteers in International Service (AVSI) och Solidarités-International.

Kenyas fattiga får verktyg att följa upp millenniemålen
Kenyas nya konstitution, som antogs efter en folkomröstning 2010, sätter sociala och ekonomiska rättigheter i fokus. Frågor som rör hur de allmänna medlen används får också stort utrymme. Det här stämmer väl överens med prioriteringarna hos FN:s millenniemålskampanj som, med bara tre år kvar till 2015, vill säkerställa att målen behåller sin centrala plats på landets politiska agenda. I nära samarbete med Sodnet – Social Development Network, en Kenyansk NGO som arbetar för att mobilisera och kanalisera socialt engagemang – har FN:s millenniemålskampanj därför tagit fram en teknisk plattform – HUDUMA (service på swahili) – som kan ta emot och registrera problem och bristande service som invånarna rapporterar in med hjälp av sina mobiltelefoner. Rapporteran synliggörs på en hemsida och det yttersta målet är att stärka interaktionen mellan staten och dess invånare – detta för att bidra till ökat deltagande, demokrati och ansvarsutkrävande. De flesta klagomålen handlar om hälsa, utbildning samt vatten och sanitet – centrala områden när det gäller millenniemålen. Klagomålen följs sedan upp och ansvariga politiker, organisationer och myndigheter ställs till svars. Ungefär hälften av Kenyas dryga 40 miljoner invånare är mellan 15 och 65 år och i landet finns över 25 miljoner mobilabonnemang. Det innebär att så gott som alla ungdomar och vuxna har en egen mobiltelefon. Innan pilotprojektet startade genomfördes en kartläggning där hushåll fick svara på frågor om hur de upplevde samhällsservicen. Studien visade att runt 50 procent var väl medvetna om sina sociala och ekonomiska rättigheter men att de inte hade en aning om var de skulle vända sig om deras rättigheter inte efterlevdes. Resultat Hittills har hundratals rapporter kommit in till HUDUMA. Det har bland annat lett till att arbetet med att förse en av Kiberas skolor med fungerande toaletter återupptagits efter ett längre uppehåll. Många lokala organisationer upplever att de fått en ny kanal för sitt påverkansarbete. Ett exempel är KETAM, Kenya Treatment Access Movement, som arbetar för rätten till vård och behandling för människor som lever med hiv/aids. Genom HUDUMA lyckades de stoppa ett förbud mot billigare bromsmediciner, och i förlängningen säkra att fler människor får den medicin de behöver. Ett 80-tal läkare har fått information om, och träning i att använda, plattformen vilket lett till att situationen på sjukhusen uppmärksammats, både vad gäller brist på läkemedel och andra resurser. FN:s millenniemålskampanj planerar nu för att starta liknande projekt i Mocambique, Etiopien, Nigeria, Zambia och Rwanda. VEM? HUDUMA drivs av FN:s millenniemålskampanj i samarbete med bland andra Sodnet och FN:s utvecklingsprogram UNDP och med stöd av Sida. HUR MYCKET? Sida bidrar med 4 miljoner kronor 2011–2014.

Kommunikation ökar ungas sysselsättning
I Tanzania är 65% av befolkningen under 25 år. Regeringen satsar på att få alla unga att avsluta grundskola men andelen som hoppar av är fortfarande stor och många unga har svårt att hitta jobb. Bara 6% av de under 25 år har en formell anställning. Det är också svårare för unga att få tillgång till lån och försäkringar. För att stimulera entreprenörskap och företagsamhet hos ungdomar startades 2011 TV-showen Ruka Juu – ”Upp och hoppa!” på Swahili. Initiativet är en utveckling av kommunikationssatsningen Femina HIP som sedan 12 år diskuterar sex, samlevnad och HIV/AIDS öppet genom magasin, TV-shower och radio. Ruka Juu startade efter efterfrågan från Feminas tittare eftersom kopplingen mellan utsatthet för HIV och brist på sysselsättning och inkomst är tydlig. Ruka Juus programidé var att låta sex unga entreprenörer tävla om en prissumma att investera i företaget och en utbildning i entreprenörskap vid Dar es Salaams universitet. De tävlande testades i grenar som företagsekonomi, marknadsföring, kundvård och att attrahera finansiärer. Resultat Ruka Juu? Ruka Juu hade 3,1 miljoner tittare (12,5% av befolkningen) 22000 personer engagerade sig i programmet via sms, dels genom att rösta på kandidaterna eller att svara på veckans fråga av sms svarade på veckans fråga som kunde handla om entreprenörskap eller HIV/AIDS. Feminas kontaktdatabas (personer som på olika sätt håller kontakt och får löpande information från programmet) ökade från till Programmet har genomfört kvalitativa utvärderingar i fokusgruppsform som visat att kunskapen om hur man startar företag ökat bland de som tittat. Ökningen hos kvinnor var något större än hos männen. I fokusgrupperna har tittarna också utryckt önskemål om fler program. Några exempel finns på personer som startat egna företag med inspiration av Ruka Ju. Övergripande resultat Femina HIP Hiv/aids bland ungdomar mellan 15–19 år har minskat från två procent 2003–04 till en procent 2007–08. Det är omöjligt att mäta hur mycket FEMINA HIP bidragit till detta men åtta procent av kvinnorna i Tanzania och nio procent av männen rapporterade att de hade sett eller lyssnat på programmet innan den statistiska undersökningen gjordes 2007–08. Enligt studier känner 42 procent av Tanzanias population till FEMINA HIP:s produkter. Varje vecka läses tidningen Fema av 2,8 miljoner människor, vilket gör den till den mest lästa i landet. Tidningen Si Mchezo! som är mer inriktad på frågor kring hiv/aids läses av 2,6 miljoner tanzanier. 95 procent av de tillfrågade läsarna sade i en studie att Si Mchezo! har haft en positiv inverkan på deras sexual och hälsoval. TV showen har 1 miljon trogna tittare och ses då och då av 3,4 miljoner personer, 37 procent av dem är mellan 15 och 24 år gamla. VEM? Femina HIP Multimedia platform. Femina samarbetar bland annat med Financial Sector Deepening trust kring Ruka Juu. HUR MYCKET? Sida stöder Femina HIP med 90 miljoner 2006–2013.

Ny lag minskar handel med barn
Guatemala har i minst två årtionden fått hård kritik för illegala adoptioner. Under den värsta tiden försvann barn, per år, till trafficking. Efterspaningar har visat att mellan 1997 och 2007 bortrövades barn från Guatemala till illegal adoption i USA. Nätverk med olika yrkesfolk – läkare, barnmorskor, barnhemspersonal och advokater – tjänade upp till amerikanska dollar per barn. Lokala organisationer, ofta initierade av kvinnor som själva förlorat sina barn, har efter år av demonstrationer och strategiskt arbete sett till att brotten uppmärksammats och minskat. Med hjälp av stöd från Sverige, som under fl era år även agerat direkt mot den guatemalanska regeringen, och Unicef kan de idag referera till den nya nationella lagen kring adoption. Lagen klubbades 2008 av kongressen och en nationell adoptionsbyrå öppnades. Hit kan familjer vända sig, från hela Guatemala, utan att betala för tjänsterna. Perspektivet är hela tiden ”för barnens bästa”. Sida har stött Unicef i Guatemala i över tjugo år. Det aktuella programmet idag kallas ”Developing a Child Protection System for Guatemalan Children and Adolescens”. I programmet ingår att stärka institutioner för barn och unga, ge utrymme för civila samhället, öka den tekniska kapaciteten och jobba med preventiva aktiviteter. Här ingår även att göra adoptionslagen känd och använd. Programmet täcker 20 kommuner i åtta regioner. Familjen Antonio Martínez bor i en av de prioriterade kommunerna Soloma och har kunnat adoptera säkert och lagligt, utan någon kostnad. Resultat Sverige och Unicef har drivit på arbetet med att få igenom adoptionslagen som 2008 klubbades av kongressen i Guatemala. Den nya adoptionslagen innebär att adoptioner är gratis och att de prövas rättsligt samt följs upp. Tack vare lagen har trafficking med barn och ungdomar minskat avsevärt. Före 2008 försvann årligen barn, ofta till illegala adoptioner – inte minst till USA. Den senaste siffran på anmälda fall till inrikesministeriet enligt Unicef, inom illegal adoption, är 11. Siffran är från mitten av 2012 och visar på den rejäla minskningen. Genom ett samarbete mellan Unicef, Sida och CICIG, den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, har omfattande trafficking med barn via nätverk avslöjats. Allt fler civilsamhällsorganisationer har höjt sina röster för barns rättigheter. Fundación Sobrevivientes är en av de större organisationerna som samarbetar med polisen för att leta rätt på försvunna barn och unga, vilket bidragit till en minskning av trafficking. Kenneth Alba lagen trädde i kraft 2010 för att utan dröjsmål leta reda på barn och ungdomar som försvunnit och ge skydd till dem som bortförts. Tidigare fick anhöriga vänta 72 timmar. En nyligen gjord utredning visar fortfarande på att illegal handel sker trots minskningen. På grund av detta har alla internationella adoptioner tills vidare stoppats. Sedan 2008 stärker landet sina olika system för att följa upp adoptioner och ge barn rätt skydd. VEM? Sverige samarbetar med Unicef och CICIG den Internationella kommisionen mot straffrihet i Guatemala. HUR MYCKET? För perioden 2009–2012 ger Sverige via Sida ett stöd till Unicef på 60 miljoner kronor.

Skydd av människorättsförsvarare i Guatemala
År 2011 ägde flest attacker rum mot människorättsförsvarare i Guatemala sedan den interna väpnade konflikten i landet. Så många som 402 personer attackerades och 19 mördades på grund av sitt arbete för mänskliga rättigheter, enligt människorättsorganisationen Udefegua. Förutom mord och hot utsätts guatemalanska människorättsförsvarare i allt större utsträckning för så kallad kriminalisering. Media och myndigheter målar ut dem som brottslingar och misskrediterar och stigmatiserar personer för att försvaga deras arbete. Både FN och EU har betonat vikten av människorättsförsvarares arbete för främjandet av demokratisk utveckling och respekten för mänskliga rättigheter. Staterna har därför särskild skyldighet att skydda människorättsförsvarare, men Guatemala är ett exempel på länder där detta inte efterlevs i praktiken. Kristna Fredsrörelsens har sedan 2001 årligen skickat fyra fredsobservatörer från Sverige till Guatemala för att medfölja hotade guatemalanska människorättsförsvarare i deras arbete. Syftet är att skydda och avvärja attacker så att människorättsförsvararna kan utföra sitt arbete. Aura Elena Farfán är en av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen medföljer. I mer än tio år har fredsobservatörerna funnits vid hennes sida vid utgrävningar av massgravar och rättegångar, däribland under den historiska domen för massakern i Las Dos Erres 1982 som utplånade ett helt samhälle. Resultat 21 organisationer, grupper och samhällen medföljs av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer under år 2012. Totalt medföljs 280 människorättsförsvarare, varav 110 kvinnor och 170 män. Programmets tematiska fokusområden är repression riktad mot människorättsförsvarare och organiserad civilbefolkning, försoning, sanning, rättvisa och gottgörelse för offer och överlevare i de väpnade konfl ikterna. Programmet fokuserar även på ursprungsfolks rättigheter gällande mark och naturresurser samt kvinnliga MR-försvarares specifi ka situation. Två av Kristna Fredsrörelsens medföljda organisationer har väckt åtal för folkmord mot ex- diktatorn José Efraín Ríos Montt och ledande personer i hans regering, däribland den dåvarande försvarsministern, och sedermera diktatorn, Oscar Humberto Mejía Victores. Kristna Fredsrörelsen har även medföljt en människorättsförsvarare som har drivit ett rättsfall för massakern i samhället Las Dos Erres 1982 då 201 personer mördades. Fyra före detta militära specialsoldater dömdes i augusti 2011 till års fängelse vardera. En betydande mängd människorättsförsvarare som medföljs har uttryckt tacksamhet för det arbete Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer genomför. En signifikant andel av dessa har uttryckt att deras arbete inte hade varit möjligt utan den internationella närvaron. VEM? Kristna Fredsrörelsen, genom programmet ”Fredstjänst och Internationell Medföljning” har fyra fredsobservatörer från Sverige i Guatemala för att medfölja hotade guatemalanska människorättsförsvarare i deras arbete. En koordinatör i Guatemala City samordnar arbetet. HUR MYCKET? Sida stöder programmet med kr år 2012.

Fiskodling, Hiv vaccin och förnyelsebarenergi genom forskning
Varje land har unika förutsättningar och forskningen spelar en viktig roll för att generera och upprätthålla kunskap inom områden som är centrala för just det landets utveckling. I Tanzania till exempel bedrivs forskning inom hälsa, marinvetenskap, naturvetenskap, förnyelsebar energi, entreprenörskap och innovationer. Sida har stött Tanzanias forskningsinstitutioner i över 30 år med syftet att Tanzania på sikt ska kunna bedriva egen forskning av internationell kvalitet. Målet är att höja kapaciteten och den internationella konkurrenskraften, i första hand inom Tanzanias universitetsväsende men även i landet i stort. Ett viktigt mål är att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning för landets utveckling genom nya odlings- och fiskemetoder, ett vaccin mot HIV och nya energiformer för att möta de ökande behoven av elektricitet bland befolkningen. Resultat av stöd till förbättrad forskningskapacitet Sedan 2004 har 86 doktorander gått igenom forskningsprogrammet, varav cirka en tredjedel var kvinnor. 99 doktorander genomför just nu sin forskning inom programmet. Ett femtiotal av dem påbörjade sina arbeten mellan 2004 och Målet är att 160 doktorander ska ha avslutat sina studier vid slutet av 2013. Merparten av de avslutade doktorerna och magisterstudenterna får snabbt anställning som lärare och forskare vid universiteten, vilket bidrar till en förhöjd institutionell forskningskapacitet. Till exempel har 15–20 procent av den nuvarande lärarkåren med doktors- och magistergrad på Dar es Salaams universitet (UDSM) utbildats med svensk finansiering. Antalet studenter som har antagits till UDSM har ökat från år 1994 till år Antal studenter per lärare har sjunkit från 17 till 13 under de senaste fem åren, och en dryg tredjedel av universitetets totala lärarkår har doktorsgrad. Vid Muhumbili-universitet (MUHAS) är majoriteten av de anställda forskarna och lärarna utbildade genom det svenskfinansierade forskningsprogrammet. Sedan 2002 har 18 PhD utbildats vid ARU, av vilka 16 arbetar kvar på universitetet som lärare och forskare. Användning av forskningsresultat Den forskning som bedrivs inom UDSM, MUHAS och ARU är relevant och efterfrågad. Exempel på faktisk användning av de forskningsresultat som generats under strategiperioden inkluderar: Tanzanias statliga energibolag, TANESCO, använder i dag isolatorer som utvecklats inom ramen för ingenjörsprogrammet. Landets första språkatlas, som används bland annat inom primärutbildningen, utvecklades och lanserades av språkprogrammet. Marinforskningsprogrammet har bidragit till utveckling av bland annat fiskodlingsverksamhet med en tiofaldig produktivitetsökning från 0,3 ton fisk per hektar 1996 till 3 ton 2009. Hälsoprogrammet har utvecklat ett vaccin mot hiv som testats i Dar es Salaam sedan Programmet har dessutom gett viktiga bidrag till regelverk avseende hiv, aids och sexuella övergrepp. Mikrobiologiforskningen har lett till att vilda svampar blivit odlingsbara och att antal bönder som odlar svamp ökat från 0 till Vilket i sin tur leder till att svamp är tillgängligt för fler hela året om. Några exempel på resultat av dialogarbetet är: Sårbara gruppers situation hamnat i fokus med följden att finansiellt stöd har getts till civilsamhällesorganisationer som arbetar med utsatta barn med särskild fokus på våld mot barn. Barns rättigheter på Zanzibar har särskilt lyfts i dialogen vilket starkt bidrog till antagandet av Zanzibar Childrens Act i augusti 2011. Dialogen kring jämställdhet har bidragit till en mer systematisk rapportering som också är uppdelad på kön från forskningsinsatserna. VEM? Stödet domineras av ett program för att förbättra forskningskapacitet i samarbete med University of Dar es Salaam (UDSM), Muhumbili University of Health and Allied Sciences (MUHAS) och Ardhi University (ARU). HUR MYCKET? Sverige har bidragit med 290 miljoner kronor 2004–2011.

Sparkonto, lån och försäkringar ger fattiga stabilare ekonomi
De senaste tio åren har Tanzania haft en positiv utveckling på flera områden. Landets ekonomi har stärkts, tillväxten är en av de högsta i Afrika på cirka sju procent och förbättringar har skett inom utbildning och hälsa. Den starka tillväxten har dock inte bidragit till att minska den inkomst relaterade fattigdomen i landet. Ett skäl är att fattiga människor inte i tillräckligt stor utsträckning är verksamma inom de sektorer där tillväxten sker, som till exempel inom gruvsektorn, utan arbetar inom sektorer som jordbruk som brottas med låg produktivitet och förädlingsgrad. En av anledningarna till att produktiviteten är låg är att hela 56 procent av den vuxna befolkningen inte har tillgång till någon form av finansiella tjänster som ett eget sparande, lån, krediter eller försäkringar. Endast 12 procent har en relation med en formell bank. För människor som lever i fattigdom innebär detta en osäkerhet, att till exempel inte kunna ha ett långsiktigt sparande för att klara stor förutsedda kostnader som skolavgifter, oförutsedda händelser som dålig skörd eller dödsfall, att inte kunna försäkra sitt hus eller boskap och att inte kunna låna pengar för investeringar i hemmet eller egen verksamhet. Financial Sector Deepening Tanzania (FSDT) är ett program som arbetar för att öka tillgången till finansiella tjänster, särskilt på landsbygden och framförallt för kvinnor. FSDT samarbetar med både kommersiella banker, spar och kreditinstitutioner, telekomoperatörer, mikrofinansorganisationer och statliga aktörer. Konkret kan det handla om att stärka rekrytering och kapaciteten av lånehandläggare hos en bank och på så sätt skapa tillgång till lån, krediter och försäkringar för en kundgrupp som annars varit för riskfylld eller arbetskrävande för banken att arbeta med. Det kan också handla om att stimulera innovationer av nya tjänster och produkter med potential att nå nya kundgrupper, till exempel mobile-banking – ett smidigt system där kunden enkelt kan sköta sina bankärenden genom mobiltelefonen – förbättra regelverket, eller ge direkt tillgång till finansiella tjänster genom spar- och lånegrupper i byarna. Resultat: Antal fattiga människor som har tillgång till finansiella tjänster har ökat från år 2009 till år % av dessa var kvinnor och ungdomar. Av dessa så ökade antal kvinnor och ungdomar med tillgång till finansiella tjänster från till Andel av den befolkningen som använder formella finansiella tjänster ökade från 9,1% 2006 till 12,4% 2009. Kreditgivningen till den privata sektorn som andel av BNP ökade från 8.9% 2006 till 18% 2011 Kreditvolymer som beviljats av mikrofinansieringsinstitutioner (i samarbete med FSDT) till små och medelstora företag och fattiga människor ökade från 53,9 miljarder Tsh 2006 till ) Insättningsvolymer som mobiliserats av mikrofinansieringsinstitutioner (i samarbete med FSDT) från små och medelstora företag samt fattiga människor ökade från 51,7 (miljarder Tsh) 2006 till VEM? The Financial Sector Deepening Trust (FSDT) är ett initiativ av flera givare i Tanzania och drivs som program. Andra finansiärer är förutom Tanzanias egen regering; Storbritannien, Canada, Danmark och Holland. Både centralbanken och finansministeriet finns representerade i styrelsen. HUR MYCKET? Sida stöder programmet med 100 miljoner kronor mellan 2005–2014.

Förbättrat investeringsklimatskapar nya jobb och företag
Det fjorton år långa inbördeskriget i Liberia tog slut år 2003 då ett fredsavtal undertecknades. Freden har sedan dess bestått, men är skör. Landet behöver stabilitet och ekonomisk tillväxt, och Liberias befolkning behöver jobb och förutsättningar för att ta sig ur fattigdom. Med en mycket ung befolkning – nästan hälften är under 15 år – är ekonomisk tillväxt som inkluderar den fattiga majoriteten av befolkningen avgörande för fortsatt fred och utveckling i landet. I Liberia samarbetar Sida och IFC genom ett program med syfte att förbättra investeringsklimatet, tillgången till ﬁnansiella tjänster och småföretagarnas kapacitet – målet är att utveckla landets privata företagande och näringsliv för ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Programmet startade 2006 och Sverige gick in med stöd från och med Det har resulterat i att Liberias regering stöttats i sitt arbete med att förbättra, förenkla och reformera lagstiftning och regelverk för investeringar och företagande. Enklare företagsregistrering, tydliga rutiner för handel och bildandet av samarbetsorgan mellan staten och näringslivet är några exempel på resultat av programmet. Resultat? De reformer som programmet stött har lett till många tydliga förbättringar i Liberia: Mellan 2008 och 2010 har uppemot nya arbetstillfällen företag skapats Cirka 12 miljoner dollar har investerats i den privata sektorn Kostnadsbesparingar motsvarande 4,7 miljoner dollar har gjorts inom den privata sektorn. Liberia har klättrat på Världsbankens årliga ”Doing Business”-ranking från plats 177 till 149 och blev dessutom utsett till ”Top 10 Global Reformer” år 2010. VEM? Sida samarbetar med International Finance Corporation (IFC, del av Världsbanken) HUR MYCKET? Sida bidrar till programmet med 62 miljoner kronor mellan 2011 och 2013 genom IFC. Sida är ännu den enda finansiären under denna utökade fas av programmet då arbetet med att förbättra investerings- och affärsklimatet samt förutsättningarna för näringslivsutveckling kraftigt utökats.

Bättre jordbruk med nya metoder, fler grödor och ekologisk gödsel
Sammanlagt bor 14,5 miljoner människor i Guatemala och hälften av dem lever i fattigdom. Av mayabefolkningen lever sju av tio personer utan de mest grundläggande behov och rättigheter. Många av de dessa lever i San Marcos – en av landets folkrikaste provinser (av totalt 22 stycken). Området har drabbats hårt av den 36 år långa interna väpnade konflikten och av naturkatastrofer. Stormen Stan 2005 orsakade stor förödelse i San Marcos. Hus och institutioner rasade ihop och odlingar förstördes. Konsekvenserna blev ökad näringsbrist, ohälsa och konflikter om marken. Efter Stan gick internationella samfundet in med extra stöd för rekonstruktioner. Development Rural Program är en fortsättning på dessa insatser men tar ett bättre helhetsgrepp. FN:s jordbruks-, hälso- och utvecklingsprogram – FAO, WHO, och UNDP – samverkar och kopplar programmet till Guatemalas nationella plan om en nollvision mot hunger samt fredsavtalet från 1996. Programmet, som på spanska kallas Programa Conjunto (det gemensamma programmet), utgår från att reducera sårbarhet tillsammans med perspektiven kring demokrati och mänskliga rättigheter, hälsa samt hållbar ekonomisk utveckling. Familjen Bravo i San Marcos i Sibinal, är ett exempel på hur en familj själv driver utvecklingen framåt genom att sprida kunskap om bland annat produktiv odling för ökad inkomst. Resultat Under 2011 har hälso- och jordbruksministeriet tillsammans med planeringsdepartementet i Guatemala analyserat hälso- och livsvillkoren för familjer i det aktuella området. Programmet omfattar fem kommuner med invånare. Inom kommunerna jobbar programmet med 56 mindre prioriterade samhällen där behoven är störst. Samverkan mellan befolkningen och representanter från kommunen har minskat konflikter. Cirka familjer får extra uppmärksamhet och mer direkt stöd i sin rehabilitering av boendet, jordbruks- och livsmedelsproduktion samt vattenanläggningar. Dessa ”fokusfamiljer” fungerar som utbildare av andra familjer – bland annat av metoder inom jordbruket, för ökad produktion. 2 000 familjer använder sig av nya metoder som skyddar marken från jordskred. 2,047 familjer har idag förbättrat sina produktionssystem genom diversifiering, andra korn, markvård och integrerat växtskydd samt användning av organiska gödselmedel. Genom kunskapsspridningen får befolkningen i området också support från kommunerna för grundläggande tjänster, som tillgång till rent vatten och fysisk boendeplanering. Genom förbättrat boende, näringsrikare mat och ökad inkomst har hälsan blivit bättre för de familjer som medverkar i programmet. Familjen Bravo är ett exempel på en familj som utbildar 28 andra familjer i samhället Sibinal. Av dessa 28 familjer har samtliga förbättrat sina levnadsvillkor och fått ökad inkomst. VEM? Utvecklingsprogrammet ”Programa Conjunto” eller ”Broad Rural Development Program”, samordnas av SNU, Sistema le las Naciones Unidas genom UNDP, WHO och FAO med stöd av Sida. Nationella och lokala råd deltar också så att befolkningen kan samverka kring olika frågor som påverkar deras samhällen. Både hälso- och jordbruksministeriet är engagerade i programmet. HUR MYCKET? Sida stöttar programmet med sammanlagt 40 miljoner svenska kronor mellan 2010 och 2013.

Mer makt åt kvinnor genom utbildning och lån
Organisationen Sabalamby Unnayan Samity (SUS) arbetar med utbildning, mikrofinans, hälsa och handikapp, mänskliga rättigheter, matsäkerhet, miljö, och kvinnors rättigheter. Arbetssättet är integrerat och holistiskt, vilket betyder att man arbetar med flera olika ingångar (utbildning, medvetandegörande, hälsa, organisering, våld mot kvinnor etc). I det här området råder stor brist på samhällsservice, därför arbetar SUS med att stötta människor att kräva sina rättigheter. SUS arbetar i tre distrikt i nordöstra Bangladesh: Netrakona, Sunamganj och Mymensingh och där finns man i 18 subdistrikt, upazilas. Här finns haor-området, en enorm våtmark som är översvämmad stora delar av året under monsunen och här ligger också enorma risfält som när de översvämmas blir som hav och där det ofta bildas stora vågor som kan slå sönder hus, spola bort vägar, boskap och även människor. Sammanlagt når SUS drygt människor. Resultat Kommittéer för att motverka våld mot kvinnor har bildats i flera byar och distrikt. Syftet med dem är att ge juridiskt stöd till kvinnor som utsatts för brott mot sina mänskliga rättigheter och skapa medvetenhet om våld mot kvinnor. Under 2010 rapporterades 211 brott om våld mot kvinnor, till exempel tortyr på grund av för liten hemgift, kidnappning, våldtäkt och fysisk och psykisk tortyr. Av dessa har 97 förhandlas i shalishi, medling i byarna, 21 kommer att bli föremål för medling och fem har hamnat i domstol. 2010 hade SUS 100 förskolor med elever i 93 byar. 127 elever hoppade av olika skäl av men resten fullföljde. 856 elever har nu fortsatt sina studier i olika kommunala och privata skolor. SUS har medlemmar i sina mikrofinansprogram. Totalt har man lånat ut 34,2 miljoner kronor varav 19,6 miljoner är obetalda. Totalt sparande är 6,4 miljoner kronor. VEM? Svensk samarbetsorganisation är Vännernas samfund/ Kväkarhjälpen som söker medel från Sida via Svenska missionsrådet men också stödjer med insamlade medel. HUR MYCKET? Svenska missionsrådet stöder projektet med kr mellan 2012 och Tidigare har projektet fått stöd via Forum Syd.

Mobiltelefoni i demokratins och millenniemålens tjänst
Kenyas nya konstitution, som antogs efter en folkomröstning 2010, sätter sociala och ekonomiska rättigheter i fokus. Frågor som rör hur de allmänna medlen används får också stort utrymme. Det här stämmer väl överens med prioriteringarna hos FN:s millenniemålskampanj som, med bara tre år kvar till 2015, vill säkerställa att målen behåller sin centrala plats på landets politiska agenda. I nära samarbete med Sodnet – Social Development Network, en Kenyansk NGO som arbetar för att mobilisera och kanalisera socialt engagemang – har FN:s millenniemålskampanj därför tagit fram en teknisk plattform – HUDUMA (service på swahili) – som kan ta emot och registrera problem och bristande service som invånarna rapporterar in med hjälp av sina mobiltelefoner. Det yttersta målet är att stärka interaktionen mellan staten och dess invånare – detta för att bidra till ökat deltagande, demokrati och ansvarsutkrävande. De flesta klagomålen handlar om hälsa, utbildning samt vatten och sanitet – centrala områden när det gäller millenniemålen. Klagomålen följs sedan upp och ansvariga politiker, organisationer och myndigheter ställs till svars. Ungefär hälften av Kenyas dryga 40 miljoner invånare är mellan 15 och 65 år och i landet finns över 25 miljoner mobilabonnemang. Det innebär att så gott som alla ungdomar och vuxna har en egen mobiltelefon. Innan pilotprojektet startade genomfördes en kartläggning där hushåll fick svara på frågor om hur de upplevde samhällsservicen. Studien visade att runt 50 procent var väl medvetna om sina sociala och ekonomiska rättigheter men att de inte hade en aning om var de skulle vända sig om deras rättigheter inte efterlevdes. Resultat Hittills har hundratals rapporter kommit in till HUDUMA. Det har bland annat lett till att arbetet med att förse en av Kiberas skolor med fungerande toaletter återupptagits efter ett längre uppehåll. Många lokala organisationer upplever att de fått en ny kanal för sitt påverkansarbete. Ett exempel är KETAM, Kenya Treatment Access Movement, som arbetar för rätten till vård och behandling för människor som lever med hiv/aids. Genom HUDUMA lyckades de stoppa ett förbud mot billigare bromsmediciner, och i förlängningen säkra att fler människor får den medicin de behöver. Ett 80-tal läkare har fått information om, och träning i att använda, plattformen vilket lett till att situationen på sjukhusen uppmärksammats, både vad gäller brist på läkemedel och andra resurser. FN:s millenniemålskampanj planerar nu för att starta liknande projekt i Mocambique, Etiopien, Nigeria, Zambia och Rwanda. VEM? HUDUMA drivs av FN:s millenniemålskampanj i samarbete med bland andra Sodnet och FN:s utvecklingsprogram UNDP och med stöd av Sida. HUR MYCKET? Sida bidrar med 4 miljoner kronor 2011–2014.

Kvaliﬁcerad mödravård räddar liv
FN:s millenniemål slår fast att mödradödligheten ska minska med 75 procent till Men än så länge går utvecklingen trögt och mer resurser behövs för att nå verklig förändring. Orsakerna bakom det höga antalet dödsfall är osäkra aborter, kraftiga blödningar, högt blodtryck och infektioner i samband med förlossning. I östra DR Kongo används sexuellt våld som en del i krigsföringen. De brutala övergreppen orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. På grund av bristande mödravård drabbas även många kvinnor av svåra förlossningsskador som gör det svårt att leva ett normalt liv. Panzisjukhuset i Bukavu byggdes 2002 och erbjuder gynekologisk specialistvård till kvinnor som utsatts för sexuellt våld eller med svåra förlossningsskador. Sjukhuset erbjuder också psykosocialt och juridiskt stöd. Resultat Panzisjukhuset har 450 bäddar och tar emot cirka kvinnor per år, varav cirka har utsatts för sexuellt våld. Detta är det enda sjukhuset i provinsen som kan behandla grava gynekologiska skador och patienter refereras även hit från närliggande provinser och grannländer VEM? PMU och den lokala pingströrelsen CEPAC. HUR MYCKET? Sida stöder PMUs Kongoprogram med 22,5 miljoner kronor 2009–2011. Panzisjukhuset är en del av programmet.

Svenskt bistånd och Sida

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Svenskt bistånd och Sida"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Svenskt bistånd och Sida

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Svenskt bistånd och Sida"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss