Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär

En presentation över ämnet: "Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär"— Presentationens avskrift:

1 Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär
Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning Webbutbildning 2017

2 Om strokeenheten saknar lokal ledningsgrupp eller tvärprofessionellt processteam, hur säkrar enheten att alla rutiner går ut till berörda yrkesgrupper och verksamheter? A:2. Finns lokal ledningsgrupp för strokeenheten med representant för alla ingående professioner? A:2a. Om ja, har denna grupp ett skriftligt uppdrag? Webbutbildning 2017

3 Har enheten en hållbar struktur för det dagliga kvalitetsarbetet
Har enheten en hållbar struktur för det dagliga kvalitetsarbetet? Hur involveras hela teamet i förbättringsarbetet? A:4. Hur arbetar strokeenheten med det kontinuerliga förbättringsarbetet? Ex svar: Processgruppen träffas var 3:e vecka. Tar ställning till och prioriterar de olika förbättringsområdena. Nominerar arbetsgrupper. Återkopplar på enhetens månatliga stroketeam konferenser och på professionsgrupper för sjuk-, undersköterskor, läkare, arbets-, och fysioterapeuter. Webbutbildning 2017

4 Kriterium 1. Identifiering och överföring av patient till rätt vårdnivå för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Rutiner skall finnas för tidig identifiering och förflyttning av patient som ska övervakas/vårdas/åtgärdas på regionsjukhuset, t ex patienter som kan behöva neurokirurgisk intervention, tillgång till regional strokekompetens och/eller annan behandling. Webbutbildning 2017

5 Läs strokeenhetens svar!
1:1. Finns "rädda hjärnan" eller motsvarande snabbspår för patienter inför eventuell reperfusion? Kompletterande information E-nivå: Minst ambulans, regional strokebakjour, primär-, bakjours-grupp, rondjour, läkargrupp SE för 1;1. D nivå: E + Minst läkargrupp SE, primär- , och bakjoursgrupp för 1;3. C nivå: D + Minst ambulans, vårdplats-koordinator, ssk o läkar-grupp SE för 1;2 A nivå: C + Finns tydlig struktur, lokal ledningsgrupp o/e processgrupp med ansvar för utarbetande o implementering av rutiner. Rutinen känd och implementerad i alla led och verksamheter i vårdkedjan: SOS, ambulansen, vårdplats-koordinator, primär-, bak-o rondjour, regional strokebakjour, ssk, läkargrupp på SE, läkargrupp på regionklinik 1:2. Finns snabbspår för stabila stroke/TIA, (reperfusion inte aktuell), där ambulansen kör patienten direkt till strokeenheten eller via DT (Hjärnvägen eller motsvarande) 1:3. Finns skriftliga rutiner för överföring av patienter till och från behandlande enhet på Regionsjukhuset? 1:5. Vilka yrkesgrupper omfattas av föregående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (t ex strokeenhet, jourorganisation, röntgen, ambulans, SOS)? Läs strokeenhetens svar! Följdfråga, vilka verksamheter och funktioner som omfattas av rutinen enligt Resultat och Bedömnings-rapporten? Webbutbildning 2017

6 Kompletterande information
1:6. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs: E nivå: Ingår i introduktion av alla medarbetare ovan för 1;1. Någon form av uppföljning. D nivå: E + Ingår i introduktion av alla medarbetare ovan för 1;3. Någon form av uppföljning. C nivå: D + Ingår i introduktion av alla medarbetare ovan för 1;2. B nivå: C + ingår i introduktion av alla nya medarbetare. System ska finnas för att fortlöpande, prospektivt registrera överförda/mottagna (regionklinik) patienter (1;3) avseende diagnos, avvikelse från rutin om övertag (vpl brist, felaktigt beslut). A nivå: B + Alla överföringar till och från regionklinik fungerar. System ska finnas för att fortlöpande, prospektivt registrera överförda /mottagna (regionklinik) patienter (1;3) avseende diagnos, avvikelse från rutin om övertag (vpl brist, felaktigt beslut). För regionklinik förekommer regelbunden dialog /återkoppling med inremitterande verksamhet Ta del av svaren och komplettera med frågor för att kunna bedöma kvalitetsnivån Webbutbildning 2017

7 Kompletterande information
1:6. Beskriv hur ovanstående rutiner utvärderas: Kompletterande information E nivå: Någon form av utvärdering. C nivå: E + viss systematisk utvärdering. A nivå: C + system ska finnas för att fortlöpande, prospektivt utvärdera överförda/mottagna (regionklinik) patienter (1;3) avseende diagnos, avvikelse från rutin om övertag (vpl brist, för-dröjning, felaktigt beslut etc). För regionklinik förekommer regelbunden återkoppling/utvärdering tillsammans med inremitterande verksamhet Ta del av svaren och komplettera med frågor för att kunna bedöma kvalitetsnivån Webbutbildning 2017

8 Är läkare på anestesi informerad?
Rutinerna ska för att vara kompletta omfatta både till o från regionkliniken. Om någon/några saknas är det ett regiongemensamt förbättringsområde Vilka grupper skall få information för att alla i den aktuella vårdkedjan är informerade? Är läkare på anestesi informerad? Webbutbildning 2017

9 Kompletterande information
1:8. Hur håller ni patient och närstående informerade under processen? Kompletterande information C nivå: Arbetssätt finns för att patienten är delaktig i viss del av vård o behandling. Enstaka återkoppling från pat o närstående. B nivå: C + Arbetssätt finns för att pat är delaktig i planering o genomförande av vård o behandling. Systematisk återkoppling från pat/närstående. A nivå: B+ Systematisk involvering av pat o närstående i alla delar av vård o behandling Ta del av svaren och komplettera med frågor för att kunna bedöma kvalitetsnivån Webbutbildning 2017

10 Kriterium 2. Strokeenhet skall finnas för vård, behandling och uppföljning av stroke och TIA patienter. Strokeenheter för stroke- och TIA-vård skall finnas på akutsjukhusen. Strokeenheterna skall bedriva akut strokevård och påbörja rehabilitering, för merparten av patienterna i en sammanhållen enhet, som slutbehandlar patienterna. För en mindre andel patienter med behov av långvarig vård kan rehabilitering ske på annan enhet inom länssjukvården, förutsatt att enheten uppfyller kriterier för strokeenhetsvård och att samverkan är smidig. För yngre patienter med komplicerat rehabiliteringsbehov kan detta vara särskilt lämpligt. Tillgång till fortsatt rehabilitering i form av ESD (early supported discharge)/strokehemrehab bör finnas och erbjudas till strokepatienter. Strukturerad uppföljning av stroke och TIA patienter inom öppenvården skall finnas. Webbutbildning 2017

11 Kompletterande information
2:4. Hur arbetar enheten med att öka/säkra att enheten når upp till måltalen för andel TIA-/strokepatienter till strokeenheten som första vårdenhet? C nivå: Viss form av regelbunden styrning 24/7. A nivå: Systematisk styrning 24/7. Återkoppling till alla involverade. Frekvent regelbunden kontakt med ledning Efterfråga hur verksamheten tar fram aktuell data? Hur säkerställs att det alltid finns en ledig vårdplats för akut TIA/stroke? Hur ser ledning på uppföljning av direktinläggning? Hur ställer vi frågor kring det? Hur ser teamet på uppföljning av direktinläggning? Hur kan följsamheten till rutinen förbättras? Webbutbildning 2017

12 Har de flesta ingen koll på MEN är ett ex på delprocess som enheten måste följa för att ge bra vård
Webbutbildning 2017

13 Vad innebär utlokaliserade? Bedömning av strokeläkare.
Fråga om: Stora förändringar över tid el mellan termin o sommar el om andel direktinlagda är lägre än måltal Är andelen inlagda på strokeenhet som första vårdenhet lägre under sommaren? Finns vårdplatskoordinatorer? Om ja hur är de informerade. Har bakjours/ ev rondjoursgrupp/framjourer fått informationen? Vad innebär utlokaliserade? Bedömning av strokeläkare. Rehabiliteringsinsatser? Vård? Webbutbildning 2017

14 Är en patientenkät tillräckligt?
Vad kan andra enheter som inte har tillgång till stroke-hemrehab lära av er? Hur kan verksamheten gå från sporadisk till systematisk utvärdering av följsamhet till rutiner? Är en patientenkät tillräckligt? Behöver verksamheten efterfråga på annat sätt Webbutbildning 2017

15 Om denna vårdform inte finns har enheten tillgång till alternativ o i så fall i vilken form?
Webbutbildning 2017

16 Kriterium 3. Resurser och kompetens skall finnas för utredning av patienter med misstänkt/verifierad stroke och TIA Det skall finnas tillgång till resurser och kompetens för medicinsk diagnostik i form av datortomografi dygnet runt, MRT, halskärlsdoppler och TTE/TEE dagtid. I de fall strokevården är uppdelad på akut- och rehabiliteringsenhet skall diagnostiken bedrivas på akutenheten. Möjlighet till arytmiövervakning med telemetri/holter-EKG-registrering skall finnas. Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighets-, process- och kvalitetsperspektiv. Teknologi för utredning och övervakning av stroke och TIA på sjukhuset *MR, MR angio, DT, perfusions DT, DT angio, doppler halskärl, telemetri, Holter EKG, TTE, TEE. Finns på sjukhuset fem dagar/v kontorstid, fem dagar/v dygnet runt, sju dagar/v kontorstid, sju dagar/v dygnet runt. inkluderar preliminärsvar: Webbutbildning 2017

17 Kompletterande information
3:3. Utvärderas tillgång till resurser samt kompetens? Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighet-, process- och kvalitet (metod och svar). Kompletterande information C nivå: Viss utvärdering av tillgänglighet, kvalitet och svar. B nivå: Flertalet undersökningar är kvalitetssäkrade. A nivå: Systematisk utvärdering av tillgänglighet, kvalitet på utrustning, undersökningar och svar på alla undersökningar. Finns dialog med andra verksamheter om hållbar tillgänglighet och att undersökningar genomförs på ett kvalitetssäkrat sätt Webbutbildning 2017

18 Kriterium 4. Diagnostik, vård, behandling och uppföljning skall ske enligt Nationella riktlinjer/andra medicinska kunskapsstöd/regionala medicinska riktlinjer. Det skall finnas rutiner för diagnostik, monitorering, vård, tidig mobilisering, rehabilitering och behandling enligt Nationella riktlinjer, t ex avseende RLS/GCS, NIHSS, vitalparametrar, komplikationer, risker, tidig mobilisering och sekundärprevention. Webbutbildning 2017

19 Är rutinerna framtagna tillsammans med röntgen, klin fys etc??
Förekomst av skriftliga lokala rutiner för indikation, när och hur? Undersökning Ja Nej DT X DT perfusion DT angio MR MR angio TTE TEE Doppler halskärl Telemetri för arytmiövervakning Telemetri för POX-övervakning Holter-EKG Tum-EKG Eventrecorder Är rutinerna framtagna tillsammans med röntgen, klin fys etc?? Webbutbildning 2017

20 Hur efterfrågar vi hur patienten mår?
Finns skriftliga lokala rutiner för bedömning och eventuell åtgärd vid följande riskområden: Hur efterfrågar vi hur patienten mår? Hur överrapporteras/dokumenteras detta till övriga teamet? Ja Nej Fall och fallprevention X Djup ventrombos Sväljningssvårigheter och tyst aspiration Risk för malnutrition Smärta Emotionell påverkan Trycksår Webbutbildning 2017

21 Alkoholöverkonsumtion
Finns skriftliga lokala rutiner/PM/vårdprogram för identifiering och insättande av sekundärprevention/annan åtgärd under vårdtiden på strokeenheten av följande riskfaktorer? Identifiering Insättande Ja Nej Förmaksflimmer X Hypertoni Rökning Alkoholöverkonsumtion Lipidrubbning Fysisk inaktivitet Sömnapné Körförbud/köruppehåll Webbutbildning 2017

22 Jämför med utfall i Riksstroke!
Andel, (%), stroke patienter bedömda av arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast. Riksstroke kvartal   Inom 24 tim Inom 48 tim Totalt Uppgift saknas Jämför med utfall i Riksstroke! Bedömer/behandlar enheten patienterna i samma omfattning som övriga enheter. Om inte, vad är orsaken t att enheten gör det i lägre el högre utsträckning? Andel patienter (%), som fått behandling av arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast Yrkesgrupp Ja Nej, haft behov Nej, haft behov ej kunnat Inte haft behov Avböjt Arbetsterapeut Fysioterapeut/sju kgymnast Omenhetens svar skiljer sig mycket från Riket i övrigt – i så fall varför? Patient åsikt (%), om vård och rehabilitering på sjukhus, Riksstroke, 3 -mån 2015 Mycket nöjd/nöjd Missnöjd/mycket missnöjd Vet ej Uppgift saknas Hade ej behov Hade behov, ej fått Vård Rehabilitering Webbutbildning 2017

23 Kriterium 5. Verksamheten skall bedrivas av personal med specifik kompetens som möter patientens behov och resurser. All personal som arbetar på strokeenhet bör ha expertkunnande t ex i form av strokekompetensutbildningen enligt Strokeförbundets program, högskoleutbildning inom strokevård eller annan motsvarande strokeutbildning. Målsättningen är att minst 80 % skall ha genomgått eller ha pågående strokeutbildning. Se bilaga om strokeläkarkompetens. Andel av anställda som har STROKE-Riksförbundets kompetensbevis? Andel av anställda som har gått 15 poängs högskolekurs i strokesjukvård? Andel av anställda med >2 dgr vidareutbildning inom strokeområdet/år. Webbutbildning 2017

24 Tillgång finns men hur fungerar det i praktiken?
Tillgång till olika professioner på strokeenheten: Tillgång till 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Arbetsterapeut X Dietist Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Neuropsykolog Sjuksköterska Strokekompetent läkare* Stroke-sjuksköterska** Undersköterska Tillgång finns men hur fungerar det i praktiken? Strokesjuksköterska finns ej tillgänglig! Vilka konsekvenser får det? *Se bifogat förslag till definition ** Särskilt avdelad sjuksköterska med uppgift bl.a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. Är inte att jämföra med en sjuksköterska som har strokenål eller 15 HP utbildning och enbart arbetar i det dagliga patient arbetet Webbutbildning 2017

25 Hur arbetar verksamheten
Vilken/vilka specialistkompetens(er) har överläkarna/specialistläkarna på avdelningen? Hur arbetar verksamheten med att säkra stroke kompetens för läkargruppen utanför strokeenheten? Hur ser enhetens plan ut för att uppnå/bibehålla strokekompetens? >80% Fråga 5;16-17 Har enheten/verksamheten en hållbar introduktion för alla medarbetare? Se svaren på frågorna 5;9-5;14 Strokeläkarna har inte genomgått strokenålen men uppfyller i övrigt förslag till strokeläkarkompetens Webbutbildning 2017

26 Hur påverkas verksamheten/kvaliten/teamarbetet om personalomsättningen är hög?
Webbutbildning 2017

27 Kriterium 6. Vården skall bedrivas i form av multidisciplinärt teamarbete.
Strokevården skall bedrivas i form av multiprofessionellt teamarbete. Teamet skall bestå av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, fysioterapeut/sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterska. Teamronder skall ske minst två gånger per vecka. Det skall under vårdtiden finnas tillgång till dietist och neuropsykologisk kompetens. Det är önskvärt att det finns en strokesjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. Webbutbildning 2017

28 Hur förmedlas information från teamrond till icke närvarande personal?
Deltar i teamronder: Hur förmedlas information från teamrond till patient om denne inte närvar? Ja Nej Vid behov Arbetsterapeut X Dietist Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Neuropsykolog Patient Sekreterare Sjuksköterska Specialistläkare Underläkare Undersköterska Hur förmedlas information från teamrond till icke närvarande personal? Hur ofta är inte teamet komplett vid teamronden? 1g/v, 1g/mån, oftare? Webbutbildning 2017

29 Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med ”tillfällig läkare”: Används bemanningsservice och/eller bemanningsföretag? Nej/Ja Om Ja, i vilken omfattning: begränsad Om ja hur involveras de i teamet: deltar på teamronderna Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med ”tillfällig personal” Gör så gott vi kan Räcker detta? Webbutbildning 2017

30 Är patienten med i tillräcklig omfattning?
Patienten deltar vid/erhåller: Aktivitet: Inte alls Sporadiskt Mestadels Alltid IVP, Individuell vårdplanering X Målformuleringsmöten SVPL, samordnadvårdplanering Teamrond Skriftlig vårdplan Skriftlig rehab plan vid utskrivning Fast vårdkontakt Är patienten med i tillräcklig omfattning? Webbutbildning 2017

31 Närstående delaktighet i: Finns exempel hur verksamheten tar tillvara närståendes synpunkter och erfarenheter under vårdtiden? Inte alls Sporadiskt Mestadels Alltid IVP, individuell vårdplanering X Målformuleringsmöten SVPL, samordnad vårdplanering Finns skriftligt informations materiel till patient/närstående? Ja/Nej: Vad finns: Hur säkrar Ni att alla patienter får materialet: Finns i checklista på tavla Utvärderas det på något sätt: Finns utbildning för patient och närstående under eller efter vårdtiden? Ja/Nej Hur arbetar Ni i övrigt med att öka/säkra anhörigas delaktighet i vården (t ex tidig vårdplan, rehabilitering, enkäter, brukarråd, anhörigutbildning): På vilket sätt återkopplas detta till verksamheten och i vilken omfattning: Finns möjlighet till individuellt stöd för närstående? Ja/Nej: Hur: kurator Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? Vilka förbättringsområden ser Ni: Hur arbetar verksamheten med att närstående kan vara delaktig i målformuleringen? Webbutbildning 2017

32 Kriterium 8. Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Bland annat registrera i Riksstroke. Täckningsgraden i registreringen skall vara >90 %. Webbutbildning 2017

33 I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade?
Finns skriftlig rutin för Riksstroke och RiksTIA registrering omfattande: vem som ansvarar för vad av indata, var och hur det skall dokumenteras i journalen, hur vårdtillfällen utanför strokeenheten fångas, dessa patienter informeras om deltagande i kvalitetsregister, 3 – mån uppföljning mm? Ja I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Inte alls/delvis/helt ­­­­­­­­­­­­­­­­Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: Alla i stroketeamet Hur underlättar Ni att de följs: I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Inte alls/sporadiskt/systematiskt Beskriv hur: Återkoppling sker från den som är ansvarig för inmatning i Riksstroke. Skall tas upp i respektive yrkesgrupp. I kvartalsrapport finns bortfall angivet för de variabler där den är för hög.Diskuteras i MÖSS gruppen Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: Skall tas upp i respektive yrkesgrupp. Vilka förbättringsområden ser Ni: Användning av Riksstroke och RiksTIA resultaten i det kontinuerliga förbättringsarbetet: Vilken är er övre nivå för acceptabelt bortfall:10% Hur ofta tas resultat fram:Kvartalsvis Hur används de i förbättringsarbetet:Gås igenom på APT, processgrupp? Hur ofta och hur redovisas resultaten för ledningen: Får kvartalsrapporten Hur återkopplas resultaten till strokeenheten Dras på APT, utbildningsdag Hur vet bemanningsservice var fylla i? Övriga enheter på kliniken? Resultat bör anslås/finnas lätt tillgängliga på enheten. Viktigaste indikatorerna bör lyftas fram och återkopplas i så hög frekvens som det är rimligt med tanke på frekvens, viktighetsgrad Webbutbildning 2017

34 Hur återkopplas resultaten till patienterna?
Hur tar ni tillvara på resultat från patientenkäten? Tas upp på APT, leder ev till förbättringsarbete Hur återkopplas resultaten till patienterna? Täckningsgrad, % för Riksstroke och RiksTIA, för 2015 resp KV 1-2. 2015 2016, KV 1-2 Stroke, akut TIA Stroke, 3 mån Täckningsgraden behöver följas kontinuerligt. Täckningsgraden för TIA fås genom att ta antal reg TIA i RiksTIA delat med antal vårdtillfällen med TIA diagnos Webbutbildning 2017

35 Under knapp 5 hittar ni stöd för planering av platsbesöket
När alla övningsexempel har diskuterats är det dags att på samma sätt gemensamt gå igenom det besvarade frågeformuläret från den verksamhet ni ska besöka. Under knapp 5 hittar ni stöd för planering av platsbesöket Webbutbildning 2017