Centrala tankegångar Judendom.

En presentation över ämnet: "Centrala tankegångar Judendom."— Presentationens avskrift:

1 Centrala tankegångar Judendom

2 Det centrala i judendomen
Det finns bara en Gud och han har skapat världen och allt som finns i den. Människan är lik Gud och ska hjälpa till att göra jorden till en fin plats att leva på. Gud har ett speciellt förhållande till det judiska folket, han utsåg nämligen de judiska folket att bli hans tjänare på jorden. Det skedde genom en överenskommelse (förbund) mellan Gud och Abraham. Gud sa till Abraham, om det judiska folket blir Guds tjänare ska han beskydda dem. Gud slöt ett nytt förbund med Mose. Gud gav honom 10 budord, tio regler som berättar hur människor ska vara mot Gud och mot varandra.

3 Urkunder Judendom

4 Tanak, judarnas heliga skrift
Tanak: Innehåller samma texter som kristna har samlat i Gamla testamentet. De är exakt lika. Där berättas om hur världen skapades och om judarnas historia. De handlar mycket om människors tro på Gud. Tanach är indelad i flera delar och den första heter Torah. Torah: Tora är den mest lästa delen för i den delen finns berättelserna om hur jorden och människorna skapades av Gud. Tora beskriver bland annat Mose liv och gärningar. Det är i Tora som grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Tora finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god. Talmud: Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tanak. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

5 Handlingar Judendom

6 Vardagen Judar lever det vardagliga livet på lite olika sätt. Avgörande för vilken livsstil man väljer är främst vilken riktning man tillhör. Det berättas i Bibeln att judarna fick flera regler att följa för att de ska kunna leva rätt. De är ju Guds tjänare på jorden med ett speciellt förhållande till Gud. Sammanlagt finns det 613 regler. Vissa ortodoxa judar försöker följa alla och då påverkar det allt från hur man klär sig till vad man äter. Liberala judar följer bara några få regler för att de anser att de flesta av dem inte är tänkta för vår tid. Konservativa judar följer många regler men inte alla. Enligt dem är exempelvis regler som hänger ihop med högtider viktigast. En regel som de flesta judar följer är att inte äta griskött. Orsaken till regeln är oklar. Den finns där som ett tecken på att man är jude. Alla regler. Om man följer dem eller inte, finns för att hjälpa det judiska folket att uppfylla sin uppgift som Guds tjänare på jorden. Den lärde juden Hillel (som levde samtidigt som Jesus) sade så här om judendomen: ”Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Toran. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!”

7 Judarnas sätt att utöva sin tro
Klädsel: Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa. En kippa är en liten rund huvudbonad, en form av huvudduk eller kalott, som judar bär i synagogan och vid andra religiösa tillfällen som ett tecken på aktning.

8 Judarnas sätt att utöva sin tro
Bönen: Ber böner, Traditionellt läser judar – enskilt eller i grupp – upp böner tre gånger om dagen (shacharit på morgonen, mincha på eftermiddagen och maariv på kvällen), med även en fjärde bön (musaf) under shabbat och helgdagar. En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner.

9 Judarnas sätt att utöva sin tro
Toraläsning: Toraläsningen är upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också om med att läsa ur första boken. Så fortsätter det från år till år.

10 Judarnas sätt att utöva sin tro
Synagogan: Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda.

11 Religiösa uttryck Judendom

12 Gudstjänst Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. De judiska gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste tvåtusen åren.

13 Matregler Judarna följer de fem Moseböckernas bestämmelser angående mat. Tora tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur. Reglerna är mycket klara på den här punkten. Djuren ska vara idisslare (partåiga hovdjur) och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare. Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte vara bedövade då de slaktas. Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna ur djuret som dör. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött som importerats från andra länder. Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses nämligen synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod betraktas inte som rent kött eftersom djuret då inte räknas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.

14 Heliga platser och byggnader
Gemensamt för dessa heliga platser är att något speciellt har inträffat där som är knutet till religionens historia. Judar besöker gärna Jerusalem för att be vid den mur som finns kvar från ett gammalt judiskt tempel (som Salomo byggde). Den heter västra muren men kallas ofta för klagomuren. Synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier. De har byggts i alla möjliga stilar och storlekar. På traditionella synagogor ses ofta just tolv fönster, som skall symbolisera de tolv judiska stammarna. Varje synagoga har en Bimah (läspulpet) och ett Aron Hakodesh, ett skåp där Torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster, mot Jerusalem. I ortodoxa synagogor finns också en Mechitza, en avskiljare som skiljer kvinnor och män åt under gudstjänsten.

15 Högtider Sabbat: Varje vecka samlas man till sabbat, som på sätt och vis är den viktigaste högtiden. Sabbaten börjar när solen går ner på fredagen och slutar vid lördagens solnedgång. Att vila på sabbaten är ett av de tio budorden. En dag i veckan ska en människa låta allting vara så att själen hinner ikapp. Sabbaten börjar med att kvinnan i huset tänder sabbatsljusen på det vackert dukade bordet. Hon läser en bön över vinet och tackar för maten och sabbaten. På lördagen besöks synagogan och när sedan vardagen närmar sig tar man farväl av sabbaten.

16 Högtider Pesach: Det är en 8 dagar lång judisk högtid som firas till minne av judarnas befrielse ur Egypten och från slaveriet. Sederaftonen inleder årets stora familjesammankomst i hemmet då man berättar historien om uttåget ur Egypten. Under pesach äter man inte jäst bröd utan Matsa (eländets bröd) för att minnas att man inte ens hann jäsa brödet vid det hastiga uppbrottet. Firas mot slutet av april. Pesach, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, Pesach kallas ibland judisk påsk.

17 Högtider Shavout: Shavuot, veckofesten, firas sju veckor efter pesach och varar under två dagar. Shavuot betyder just veckor. Ursprungligen var shavuot en skördefest men har under årens lopp fått en djupare mening som en helg som firas till minnet av den dagen då Israels folk fick Toran av Gud vid berget Sinai. Shavout är grunden till kristendomens pingst.

18 Viktiga händelser Den nuvarande staten Israel ligger enligt den judiska traditionen i det land som i Gamla testamentet kallas Kanaan.  Det var från fångenskapen i Egypten som Mose (någon gång på 1200-talet f.Kr.) förde ut sitt folk för att vandra till Kanaan som var "det förlovade landet" som Gud hade utlovat till judarna. Ökenvandringen dit ska ha tagit hela 40 år, och Moses själv dog innan hans folk korsade Jordanfloden som utgjorde gränsen till Kanaan. Erövringen av Kanaan skedde under ledning av de s.k. "domarna", som var hövdingar till de tolv judiska stammarna. Av folken som redan bodde i Kaanan utgjorde filistéerna de svåraste motståndarna. Den judiska erövringen lyckades, och judarna hade nu enats under en gemensam kung. De mest kända kungarna som följde därefter är David och Salomo. David är den store hjälten. Det var bl.a. han som med sin stenslunga dödade jätten Goliat (en fruktad krigare bland filistéerna). Salomo, som var kung Davids son, är istället mer känd för sin visdom. Det var Salomo som lät uppföra templet i Jerusalem - senare känt som Salomos tempel.

19 Viktiga händelser Riket delades år 936 f.Kr., en tid efter Salomos död. Den norra delen fick namnet Israel och bestod fram till 722 f.Kr. då rikshalvan erövrades av Assyrien. Den södra delen hette Juda och varade fram till 586 f.Kr. då den erövrades av det nybabyloniska riket. Det ledande skiktet bland judarna fördes då bort i den s.k. "babyloniska fångenskapen" eller "exilen". Det var under den här tiden som många av texterna i Gamla testamentet skrevs ner och som judendomen formades som religion. Det var t.ex. då som judarna började träffas i synagogor som under exilen fungerade som en ersättning för templet i Jerusalem som dessutom hade förstörts i samband med babyloniernas erövring.

20 Viktiga händelser sker Förintelsen som är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget och doldes av kriget. 1948 utropades staten Israel.

21 Centrala tankegångar Islam

22 Det centrala i islam Det finns bara en Gud och Gud är större än allt annat. Allah har skapat världen och allt som finns i den. Vi människor liknar Gud och därför är vi, precis som Gud, goda och förnuftiga.

23 Inga bilder på Gud Gud har aldrig visat sig för någon människa, inte ens för Muhammed. Gud är människans skapare och skiljer sig från människorna. Människan är inte Guds avbild och är inte heller skapad för att likna Gud. Gud får inte avbildas inom islam. Människorna vet inte exakt vem Gud är och risken med en bild är att de plötsligt tror sig veta vem Gud är. En annan risk är att bilden börjar dyrkas.

24 Två större inriktningar
Inom islam finns två större inriktningar. Ungefär 90% av alla muslimer är sunnimuslimer medan ungefär 10% är shiamuslimer.

25 Urkunder Islam

26 Koranen, muslimernas heliga skrift
Islams heliga skrift är koranen som Muhammed fick av Gud genom en ängel. Ängeln, som hette Gabriel, läste för Muhammed ur Koranen som redan fanns i himlen. När Gabriels ord skrevs ner skapades en exakt kopia av den himmelska Koranen. Koranen är indelad i kapitel, som heter suror. Det finns sammanlagt 114 suror. Den är skriven på arabiska.

27 Handlingar Islam

28 Islams fem pelare Det finns fem handlingar, de fem pelarna, som Muhammed utförde när han utövade islam och som muslimerna runt om i världen anser vara en plikt att utföra: Trosbekännelsen (shahada) Att uttala trosbekännelsen ”Det finns ingen Gud förutom Gud och Muhammed är hans profet” Tidebönen (salat) Att be fem gånger om dagenvänd mot Mecka. Den religiösa skatten (zakat) Att betala religiös skatt som sedan ges till dem som behöver Fastan (sawm) Under månaden ramadan ska de troende avstå från flera saker när solen är uppe. Vallfärden (hajj) Att besöka islams heliga städer Mecka och Medina i Saudiarabien.

29 Vardagen Förbud mot griskött och alkohol. All mat delas upp i det som är tillåtet (halal) och det som är förbjudet (haram). I den muslimska traditionen finns också ett krav på att både män och kvinnor ska klä sig värdigt, det vill säga med stil och inte utmanande. För kvinnors del handlar det mycket om att dölja sitt hår och sin kropp. Slöjan talar om att kvinnan tar religionen på allvar. Skälen till dessa regler går att finna i Koranen och står det där, så ska det gälla eftersom Koranen är Guds ord. I Koranen står det ytterst lite om slöjan så en del muslimska kvinnor bär inte slöja, de menar att man kan vara en god muslim utan slöja.

30 Att tolka Guds ord För en muslim är det viktigt att förstå och tolka det som står i Koranen. Vad står det i de olika surorna och vad innebär det som står där för den troende? Vems tolkning ska gälla? Det här är viktiga frågor för muslimer. Enligt islam har Gud meddelat sin vilja till olika profeter. Gud har skickat många profeter, men ändå har människan inte riktigt förstått vad Gud vill. Några profeter som Gud har skickat är Adam, Abraham, Mose, Jesus och Muhammed. Muslimer anser att Muhammed är den siste profeten. Det innebär att Muhammed var den sista personen som fick budskap från Gud. Muslimer anser att efter Muhammed har ingen människa fått budskap från Gud och det är inte heller någon som kommer att få det.

31 Religiösa uttryck Islam

32 Religiös ceremoni Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, s.k. minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll Mekka ligger. Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ inför Gud. I moskén finns inga bilder eftersom Muhammed förbjöd avbildningar. Gud får inte avbildas, människorna vet inte vem Gud är och risken med en bild är att de plötsligt tror sig veta vem Gud är. En annan risk är att bilden börjar dyrkas. I en moské råder ofta annorlunda regler för kvinnor. De får hålla sig i bakgrunden, i ett sidorum eller på en läktare. Den här uppdelningen sker på grund av de rörelser som ska utföras under bönen (rörelser som kan locka män att få orena tankar). Genom att förhindra att människor av motsatt kön befinner sig när varandra under bönen blir det lättare att koncentrera sig på Gud.

33 Matregler Livsmedelsreglerna inom islam är inte lika komplicerade som i judendomen. Det är t.ex. tillåtet att äta alla grönsaker och alla produkter från havet, inklusive skaldjur (undantaget shiamuslimer för vilka endast fiskar med fjäll och räkor är tillåtna). Blod och griskött anses dock som orena och är därför förbjudna. Tillåten mat inom islam kallas halal. Förbjuden mat kallas haram. Köttätande djur med huggtänder (hund, katt, varg) är också haram. I fråga om alkohol är judar och muslimer oense. Alkohol är strängt förbjudet inom islam, medan vin dricks på alla judiska helgdagar och i många ritualer.

34 Islams tideräkning och högtider
Det islamska året följer månens olika faser. Därför har ett islamskt år 354 eller 355 dagar. Det innebär att det islamiska året är ungefär 11 dygn kortare än vårt eget år. Den islamska tideräkningen utgår från den dag då profeten Muhammed utvandrade från staden Mekka till Medina i Arabien. I vår tideräkning skedde detta år 622 e.Kr.

35 Högtider Muslimernas nyårsdag infaller den första dagen i månaden muharram. Muslimerna kallar detta för ”hidjra”, som betyder ”utvandring”. Denna dag brukar muslimerna fira genom att berätta om olika händelser i Muhammeds liv och önska varandra ett gott nytt år. Nyåret är viktigt för muslimerna, då festar man ordentligt och äter mycket god mat.

36 Högtider Muhammeds födelsedag firas på olika sätt. Muhammed föddes i Mekka den 12:e dagen i månaden rabi al-awwal, omkring 52 år före den islamiska tideräkningens början (den 20 augusti år 570 e.Kr enligt vår tideräkning). På många platser firar man denna dag med gatufester där man på olika sätt försöker beskriva Muhammeds liv.

37 Högtider Muhammeds himmelsfärd är en glad högtid som firas av alla muslimer. Muhammeds himmelsfärd finns beskriven i Koranen. Det inträffade den 27:e dagen i månaden rajab. Enligt legenden var det ängeln Gabriel som tog Muhammed på en nattlig färd från Mekka till Jerusalem. Där träffade Muhammed de övriga profeterna, som Mose och Abraham. Därefter gjorde Muhammed sin färd till himlen där han av Allah fick besked om att människorna skulle be fem gånger per dag. Muslimerna firar denna högtid just natten till den 27 rajab. Då är alla moskéer upplysta och man läser berättelser om hur Muhammed gjorde sin färd till himlen.

38 Högtider Ramadan är den nionde månaden i islamska kalendern. Ordet ramadan betyder ”den stora hettan”. Det var under denna månad som Muhammed fick ta emot Koranen, islams heliga bok. Under ramadan får muslimerna inte äta eller dricka under den tid när solen är uppe. När fastemånaden är slut inträffar fastebrytandets fest, Eid al-fitr. Denna fest brukar vara i fyra dagar. Under dessa dagar ger man varandra presenter och äter massor av god mat. Många besöker moskén på morgonen och på kvällen. Under den här perioden brukar man också gå till begravningsplatser och lägga palmkvistar eller liknande på gravarna.

39 Heliga platser och byggnader
Staden Mecka är islams heligaste plats. I Mecka föddes och levde Muhammed första delen av sitt liv. I Mecka finns det berömda huset Kaban. Runt huset går man sju varv vid besöket i Mecka. År 622 flyttade han till den stad som fick namnet Medina, som ligger 30 mil norr om Mecka. Efter att de styrande i Mekka förföljt och hotat Muhammed under en längre tid, flydde han från sin hemstad till grannstaden Medina. Detta skedde år 622 och har med tiden blivit ett mycket viktigt årtal för alla muslimer eftersom utvandringen till Medina fått utgöra startåret för islams tideräkning. I Medina gick det lättare för Muhammed och hans anhängare att förverkliga sina idéer. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen och upprättade ett islamiskt samhälle. Klippmoskén i Jerusalem är viktig för muslimerna, där steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa. Där ligger nu Klippmoskén.

40 Viktiga händelser För flera tusen år sedan uppmanades Abraham av Gud att bege sig från Ur Mesopotamien (dagens Irak) och ta med sig sin familj och hela sin släkt. Karavanen begav sig västerut i många mil genom öknen. Hagar hette en tjänsteflicka från Egypten som var med hon hade en son som hette Ismail, Abraham var hans far. Med sin fru Sara hade Abraham inga barn – i alla fall ingen son. Karavanen tog rast nära Mecka. Där fanns sedan urminnes tider en helig sten. Nu byggde Abraham tillsammans med sin son Ismail byggnaden Kaba runt stenen. När karavanen drog vidare kom Hagar och Ismail på efterkälken. De var ensamma i öknen. Hagar kämpade för att de skulle överleva. Utan vatten skulle de vara förlorade.

41 Viktiga händelser Hagars förtvivlade letande efter vatten mellan kullarna Marwa och Safa, där hon sprang med sin lille son upprepas av varje muslim som är i Mecka på sitt livs vallfärd. Det är viktigt för muslimer att minnas, att Allah lät Hagar och Ismail finna zamzam-brunnen. De överlevde och Abraham är stamfar till alla araber och muslimer.

42 År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor muslimsk armé mot Mekka, som erövrades nästan utan strid.
När Muhammed intagit staden rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades därefter till muslimernas heligaste plats och främsta vallfärdsmål. Mekkas invånare anslöt sig nu till profetens anhängare. År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mekka. De riter han genomförde ligger till grund för de riter som pilgrimerna utför där än idag. Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén. Vid sin död 632 hade Muhammed lyckats förena hela den arabiska halvön till ett enda rike som var grundat på den nya religionen.

43 Gemensamma tankar Likheter

44 Likheter mellan de abrahamitiska religionerna
Det finns endast en Gud Gud har skapat världen och människan Gud är förlåtande och älskar sin skapelse. I Guds skapelse ingår universum där också jorden och allt levande finns. Det kommer en dag då när Gud dömer oss. Människorna som har levt på rätt sätt får då ett evigt liv. Människan har fått i uppgift av Gud att ta hand om det Gud har skapat. Människan har en fri vilja. Hon kan förstå vad som är gott och vad som är ont, och kan därmed välja mellan det goda och det onda.