Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Bli en säker förare Ta förarbevis
2
Förarbevisutbildning
3
KURSINNEHÅLL Förare och fordonskännedom Miljön Trafikregler Påföljder
Trafiksäkerhet Åtgärder vid trafikolycka Människans begränsade förmåga Praktik
4
Föraren och fordonet Mål/Syfte
Ge kunskap om snöskoterns konstruktion och funktion, vikten av personlig utrustning samt belysa de miljömässiga och ekonomiska faktorer som är kopplade till terrängtrafiken.
5
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: konstruktion och funktion i stort, har kunskap om lämplig utrustning.
6
16 år och förarbevis-godkänd utbildning och prov
Kör-/traktorkort utfärdat före 1/1 2000
7
Sportmaskin
8
Mountainmaskin
9
Touringmaskin
10
Arbetsmaskin
13
Styrstål
14
Boggie Slides
15
Spännhjul/vändhjul
16
Tvåtaktsmotor Oljeblandad bensin 1-4 %
17
1. Arbetstakt 2. Avgastakt
18
Fyrtaktsmotor Ren bensin
19
Steg 1: Insugningstakt Steg 2: Kompressionstakt Steg 3: Arbetstakt Steg 4: Utsugstakt
20
Variator
21
Variatordrift princip
Växellåda Sekundär- variator Variator-rem Primär- variator
23
Klicka på bilden
24
Variatorrem
25
Tändstift
26
Hur ska vi tolka färgen…?
Mager Fet Normal Nytt
27
Batteri Var försiktig vid handhavande av batteriet.
Vätskan i batteriet kan vara frätande.
28
Registreringsskylt Var skall den vara placerad?
29
Lastsurrning Vad gäller?
31
Spännband skall var hela!
Fransiga eller skadade band kasseras…
32
Exempel på fast surranordning
33
Kom ihåg! Hela lastvikten framåt Halva lastvikten i övriga riktningar
34
Flerskiktsprincipen Rymliga kläder Flera tunna lager.
Det som gör att man kan hålla sig varm är luften i kläderna.
36
Hjälmen Den skyddar, värmer och dämpar buller.
40
Miljön Mål/Syfte Att ge ökad kunskap om snöskoterns effekter på miljön och hur dessa kan minimeras.
41
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: olika typer av motorer, körsätt, skötsel och underhåll, underlag och markbeskaffenhet och olika typer av underlag.
42
Tvåtaktsmotor Oljeblandad bensin 1-4 %
43
Fyrtaktsmotor Ren bensin
44
Defensiv körning, ofta kallad ”mjuk körning” skonar miljön. Dvs
Defensiv körning, ofta kallad ”mjuk körning” skonar miljön. Dvs. gasa mjukt vid start och försök att köra med så jämn gas som möjligt under hela körningen. Bromsa inte bort farten i onödan, släpp gasen i tid och bromsa mjukt. Detta körsätt minskar även skoterns bränsleförbrukning samt ökar maskinens livslängd.
45
Offensiv körning, ofta kallad ”aggressiv körning”, innebär hårda gaspådrag med snabba accelerationer och hårda inbromsningar, som ger stor ökning av bensinförbrukningen samt ökar utsläppen till miljön. Körsättet sliter även hårt på själva skotern och underlaget.
46
Tillräckligt med snö för att inte skada underlaget…
48
Tänk på att: Medelhöjden skall vara minst 2 meter över snötäcket…
49
Gasglad och hårda inbromsningar belastar naturen med stora utsläpp.
Defensiv och planerad körning minskar utsläppen.
50
Trafikregler SYFTE Att ge kunskap och insikt i vad som kännetecknar och är en god trafikmiljö. Ge kunskap om regelsystemet i terrängtrafiken.
51
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: begreppsförklaringar, trafikens grundregler, vägmärken och skoterledsmarkeringar, hastighet, anvisningar för trafiken och trafikföreskrifter.
52
Begreppsförklaringar
Terräng Väg Motorfordon Fordon Terrängfordon Terrängmotorfordon Tjänstevikten Totalvikt terrängfordon Maximilast Parkering Vägtrafikant Planerad körning Avsökningsområde Miljöanpassad körning
54
Grundregler: Ansvar, Omdöme och Hänsyn
55
Polisen övervakar Väjningsplikt mot ex. gående, skidåkare, sparkåkare.
56
Undvik Undvik Sitt ner vid backning Använd hjälm
58
Ruskad överfart
59
Registrerad och påställd
& Minst trafikförsäkrad
60
Lastsurrning på släpvagn
61
Exempel på vägmärken Varningsmärken Väjningspliktsmärken Förbudsmärken
Påbudsmärken
62
Varning Stopplikt Förbud och Påbud
Lämpligt (skoterled) Upplysning
64
Kontroll i alla situationer…
66
Fordonets plats på leden
67
På leden gäller högertrafik
Högerregeln Väjningsplikt mot gående, skidåkare m.fl
68
Övergång Järnväg Väg
69
Vid väg- eller järnvägsövergång gäller alltid stopplikt!
Passagerare på skoter eller i kälke kliver av och går över!
70
All nöjeskörning var i princip förbjuden i Norge.
Stortinget i Norge har nu sagt ja (2015) till reglerad skoteråkning på led. I Finland regleras skoteråkningen. För att bedriva nöjeskörning krävs tillstånd av den som äger marken.
71
Påföljder Mål/Syfte Ge kunskap och förståelse för statsmaktens syn på och vikten av att stävja olika typer av brott i trafiken.
72
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: straffbestämmelser, behörighet, försäkring.
73
Påföljder
74
Fängelse Indraget Förarbevis/körkort Böter
75
Straffbestämmelser Återkallande av körkort Fängelse Böter
Kraftigt överskridande av hastighetsbestämmelser. Körning mot rött ljus. Upprepade trafikförseelser. Ej stannande vid stopplikt. Vårdslöshet i trafik. Grov vårdslöshet i trafik. Rattfylleri, 0,2-1,0 promille alkohol i blodet. Körkort/förarbevis återkallas minst ett år! Smitning. Spärrtid en månad till tre år, mer än ett år betyder nytt körkortsprov, alltid ansökan för att återfå körkortet, spärrtiden räknas från delgivningsdagen. Fängelse Grov vårdslöshet. Grovt rattfylleri, > 1,0 promille alkohol i blodet. Körkort/förarbevis återkallas minst två år! Böter Lindrigare förseelser. Böteskatalog kronor.
76
0,2-1,0 promille alkohol i blodet = Rattfylleri
> 1,0 promille alkohol i blodet = Grovt rattfylleri
77
Exempel på bötesbelopp
Kört utan att vara behörig 1800 kr Brutit mot stopplikt vid korsande av väg 2500 kr Avställt fordon brukats 1200 kr
78
16 år och förarbevis-godkänd utbildning och prov
Kör-/traktorkort utfärdat före 1/1 2000
79
Försäkring Trafikförsäkring- obligatorisk, ersätter personskador samt sakskador du vållar med fordonet. Halvförsäkring- innehåller trafik-, stöld-, brand-, glas-, maskin-, räddnings- och rättsskyddsförsäkring. Helförsäkring- består av halvförsäkring samt vagnskadeförsäkring
80
Trafiksäkerhet Mål/Syfte
Att ge kunskap och insikt i vad som kännetecknar och är en god trafikmiljö. Ge kunskap om trafiksäkerhet i terrängtrafiken.
81
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: trafikens grundregler, vägmärken och skoterledsmarkeringar, hastighet, terrängtrafikens förrädiska situationer, anvisningar för trafiken, fordonets plats på leden och riskanalys.
82
UPPTÄCK FARAN i tid! Var förutseende!
85
Erfarna förare Har rörlig och ”mjuk” blick. Fokuserar på saker som rör sig. Observationsområdet är bredare och längre. Oerfarna förare Fäster blicken på saker och håller kvar blicken för länge (”ryckig” blick). Fokuserar på stillastående saker. Observationsområdet är smalare och kortare.
86
Varför har vi regler i trafiken?
Det yttersta syftet är att förhindra olyckor Reglerna skall förenkla för trafikanterna Täcker reglerna allt?
88
Körsätt Visa hänsyn! Inga häftiga accelerationer
Inga häftiga inbromsningar Kör mjukt Visa hänsyn!
89
Varseblivning Våra sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel
90
Normalt är synfältet 180 grader...
1-2% Synen svarar för ca 90 % av den information vi tar åt oss. Halvcirkeln: Synfältet Ö: Ögats placering 1: Direktseendet 2: Periferiseendet Normalt är synfältet 180 grader...
91
Åtgärder vid trafikolycka
Mål/Syfte Att ge kunskap om skyldigheter, åligganden och åtgärder i samband med trafikolycka.
92
Målet är uppnått: När: Eleven kan redogöra för: vilka skyldigheter vi har, åligganden och åtgärder genom första hjälpen.
93
Om olyckan är framme Åligganden-skyldigheter?
95
Åtgärder vid trafikolycka
Åtgärder genom första hjälpen De första minuterna kan vara livsavgörande, skador med andnings- eller hjärtstopp kan leda till hjärnskador redan efter 3-4 minuter. En kurs i första hjälpen med hjärt- och lungräddning kan ge kunskaper som kan rädda liv. Även om du inte har utbildning kan din insats bli livsavgörande. Livlös person: medvetslös? Skaka-ropa. Ingen reaktion. Andas! Skapa fria andningsvägar,bröstkorgen rörs, framstupa sidoläge. Puls? Känn på halsen. Andningsstillestånd! Ge mun mot mun-metoden. Hjärtstopp! Ge hjärt-och lungräddning. Blödning! Högläge, tryckförband. Cirkulationssvikt (shock). Stora sårskador-kraftig blödning. Buk-bröst-inre skador. Vätskeförlust genom brännskador-kraftiga kräkningar-diarré. Starka allergiska reaktioner. Sympton: Blek-kallsvettig-törstig-fryser-snabb och svag puls. Åtgärder stoppa blödning, plant läge med benen högt, hindra avkylning, ingen vätska, samtala-ställ frågor. Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna i följande ordning: L. Livsfarligt läge 1. Om någon skadad har ett så utsatt läge att det med största sannolikhet innebär att ytterligare skador kan bli följden, måste personen flyttas till ett mindre utsatt läge så skonsamt som möjligt. A. Andning 2. Personer med andningssvårigheter, starkt blödande och medvetslösa. B. Blödning 3. Personer med andra svåra kroppsskador. C. Cirkulationssvikt (chock) 4. Personer som befinner sig i chock.
96
Lavin
97
Håll rejäla avstånd till varandra. Utlöses en lavin dras inte alla med
Håll rejäla avstånd till varandra. Utlöses en lavin dras inte alla med. Om en kamrat dras med en utlöst lavin är det viktigt att de andra kamraterna då kan bedriva ”kamraträddning” dvs. observera var de senast såg sin kamrat och då veta det ungefärliga sökområdet. De första minuterna är livsavgörande för den som dragits med i en lavin.
98
Körning på fruset vatten
99
Se upp för vakar & öppet vatten
Se upp för vakar och öppet vatten
100
Var särskilt försiktig om du ser att isen har partier med mörka fläckar…
101
Iaktta stor försiktighet vid färd på fruset vatten
Iaktta stor försiktighet vid färd på fruset vatten. – Du kan komma långt ut innan isen brister… Snöskoterleder finns bara på land. Skoterleden övergår till att bli ruskad överfart vid färd över fruset vatten. Ruskad överfart är dock ingen garanti utan visar var det oftast är säkert att åka för att ta sig över. All överfart sker på egen risk.
102
Fråga alltid lokalbefolkning om aktuellt isläge om du är ny i området.
Håll rejäla avstånd om flera snöskotrar skall köra över.
105
Människans begränsade förmåga
Mål/Syfte Påvisa människans ofullkomlighet. Ge deltagaren ökad självkännedom samt motverka självöverskattning. Betona att en god snöskoterförare kännetecknas av personlig mognad som visar hänsyn för människor, djur och natur samt visar stor respekt för miljön.
106
Målet är uppnått: När: Du som elev kan redogöra för: snöskotertrafikens krav, förarens funktionsförmåga, faktorer som påverkar beteendet, social påverkan och grupptryck.
107
Motorik Samspel mellan hjärna, nerver och muskler.
108
Normal reaktionstid 0,5-1 sek
Reaktionssträcka Bromssträcka
109
Stoppsträcka
110
Reaktionssträcka + bromssträcka
= Stoppsträcka Reaktionssträcka 25 km/h Bromssträcka 50 km/h 70 km/h 15 m m m m
113
Alkohol
114
Droger
115
Alkohol, förbränningen kan inte påskyndas.
Normalt förbränner kroppen ca 2 cl starksprit per timme. Droger: Vakenhetshöjande preparat Vakenhetssänkande preparat Hallucinogena preparat
116
70 personer per år dör i alkoholrelaterade trafikolyckor.
15 000– rattfyllerister varje dag. åker fast för rattfylleri varje år. Av dessa var drograttfyllerister. 50% av alla förare som dör i singelolyckor med dödlig utgång var alkoholpåverkade. 30% av de dödade cyklisterna och fotgängarna var alkoholpåverkade. 90% av de rattfulla är män, främst yngre och medelålders. Unga förare är överrepresenterade i statistiken. De kör oftare fulla och löper större risk att dödas.
117
0,1–0,4 ‰ Vissa mentala spärrar släpper och den egna förmågan överskattas. Reaktionstiden försämras (1/3 längre stoppsträcka). 0,4–1,0 ‰ Synen samt tal- och koordinationsförmågan blir sämre. 1,0–2,0 ‰ Svårt att kontrollera kroppen, sämre balans och dubbelseende. 2,0–3,5 ‰ Djup sömn. Över 3,5 ‰ Stor risk för koma eller död Promille (‰) = tusendel. I samband med alkohol innebär uttrycket ”1 promille” att det finns 1 del alkohol per 1000 delar blod (1/1000 koncentration av alkohol i blodet).
118
En natt utan sömn kan liknas vid cirka 0,8 promille alkohol
En natt utan sömn kan liknas vid cirka 0,8 promille alkohol. Det är samma straff som för rattfylleri vid påtaglig trötthet.
119
Hänsyn, omdöme, ansvar
120
Inlärning
122
Grupptryck Positivt grupptryck Negativt grupptryck
123
Våga säga ifrån!
124
Körning/praktik Mål/syfte
Att öka den personliga färdigheten avseende att framföra en snöskoter med olika körställningar på olika underlag och olika slags terräng.
125
Körställningar Sittande: Den vanligaste.
Används på skoterleder och vid plant underlag samt vid backning. Knästående: Vanligast när man kör i ospårad djup snö eller i ojämna terrängpartier.
126
Stående: När man behöver maximal överblick där man kör.
Bör endast ske i låg hastighet. Knäböjande: Stående med böjda knän och används vid körning i mycket ojämn terräng.
127
Körning uppför Körning utför Körning på skrå, tyngdpunkten mot bergssidan.
128
Övergång Järnväg Väg
129
Vid väg- eller järnvägsövergång gäller alltid stopplikt!
Passagerare på skoter eller i kälke kliver av och går över!
130
Kört fast?
131
Bärgning av fastkörd snöskoter
132
Lycka till!
Liknande presentationer
© 2025 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.