ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND.

En presentation över ämnet: "ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND."— Presentationens avskrift:

1 ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND ÅRE KROKOM ÖSTERSUND

2 Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket
JANNE Nu har vi tittat på hur Jämtlandsstråket faktiskt ser ut. Var bor folk? Var jobbar folk? Hur är tillgängligheten till Jämtlandsstråket? Den visar att magkänslan var rätt!

3 Jämtlandsstråket – Varför då?
Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att växa. En positiv utveckling sprider sig. Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Förutsättningarna för denna typ av regionförstoring är särskilt goda efter stråk där det finns järnväg. Jämtlandsstråket mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa. En positiv utveckling i och kring stråket ger positiva effekter också utanför stråket. De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet. JANNE Varför förstorad ­arbetsmarknad? fler arbetstillfällen större utbud - attraktivitet ökad specialisering robustare struktur (kunna bo kvar och välja mellan olika arbeten) ökad tillväxt fler invånare tillgängligare - valfrihet Vad krävs? mobilitet/tillgänglighet täthet/underlag ...men också tex: uppkoppling tåg tätt och tillgängligt gc-nät 3

4 Det lyser i Mittnorden! Kuststråket Gävle - Haparanda
85 mil, invånare Mittnordiska stråket Trondheim - Sundsvall 45 mil, invånare Jämtlandsstråket Duved - Brunflo 13 mil, invånare JANNE Norrlandskusten Gävle - Haparanda 85 mil invånare Mittnordiska stråket Sundsvall - Trondheim 45 mil invånare Mittnordiska stråket ­(Trondheim - Sundsvall) 45 mil 500’ inv, ca 13 mil 70’ stråket, mer än hälften av Jämtlands befolkning 85 mil,680´ Vi är ensamma i Norrland... Extern inflyttning - inte kanibalism Do or die! Koppling infrastruktur - fysisk planering: forskning visar på att kommunal fysisk planering måste gå hand i hand med investeringar och åtgärder i infrastruktur för att nå önskad tillväxt

5 Nära 60 procent av länets befolkning bor efter Jämtlandsstråket
Antal JANNE Befolkningsökningen där gör att befolkningsutvecklingen i länet som helhet stabiliseras Källa: SCB, egen bearbetning 5

6 Yngre befolkning i Jämtlandsstråket
JANNE Befolkningen i Jämtlandsstråket är generellt sett yngre än befolkningen utanför stråket. Noterbart är att skillnaden mellan Jämtlandsstråket och ytterområdena är särskilt stor i de familjebildande ålderskategorierna mellan 20 och 40 år samt i de äldre åldrarna. Detta har stor betydelse för förutsättningarna att tillhandahålla kommunal service. Källa: Regionförbundet/SCB

7 Enda området i norra Sverige med fler kvinnor än män
JANNE Östersundsområdet är det enda området i Norrland som har fler kvinnliga än manliga invånare. Kvinnoöverskott brukar omnämnas som en viktig nyckel för långsiktig tillväxt. Källa: Lars Westin Källa: Rapporten Botniska Korridoren

8 Regionförstoring – andra regioner gör det!
JANNE

9 Samband mellan restid och viljan att pendla
45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor JANNE Forskningen visar att runt 45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor. Det gör att stationsnära lägen är intressanta för att åstadkomma förstoring av arbetsmarknadsregioner. (Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE Källa: Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE

10 Infrastruktur + planering = tillväxt!
Dubbelt så många nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad om avståndet är 600 m jämfört med 1000 m. Källa: Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggande, Luleå tekniska universitet och IQ. JANNE När start- eller målpunkt ligger högst 600 meter från stationen använder dubbelt så många människor kollektivtrafik jämfört med om avståndet är meter. (Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet och IQ)

11 Jämtlandsstråket motor i länet
” Jämtlandsstråket har unika förutsättningar, med bland annat järnvägen, som vi behöver ta vara på och utveckla.” JANNE Man kan jämföra med blodomloppet i kroppen. Alla blodbanor är livsviktiga för att hela kroppen (regionen) ska fungera. Men hjärtat är muskeln som ska pumpa ut blodet till alla kroppsdelar. I vår region är hjärtat den plats där flest människor bor. Därför måste vi börja där.

12 Omfattande analysunderlag framtaget bland annat olika planindikatorer för tätorterna efter Jämtlandsstråket A. Tätortsstrukturer B. Faktiska avstånd C. Marktyper D. Målpunkter E. Hållplatser F. Täthet G. Taxeringsvärden JANNE G

13 Utbildningsnivåer personer 20-64 år
KRISTER Diagrammen till vänster visar utbildningsnivåer för människor mellan år som bor i Jämtlandsstråket (och har som lägst gymnasial utbildning). Datan är uppdelad på områden och stationsorter. Utbildningsnivån i de olika större geografiska områdena är högst i området Krokom-Öster­sund och lägst i Mattmar-Trångviken. Området Duved-Mörsil har en oväntat hög utbildningsnivå sett till det geografiska avståndet till ­kvalificerade tjänster. Man kan förmoda att val av livsmiljö i detta fall har gått före val av arbete. Sett till specifika tätorter har Östersunds befolkning högst andel människor med lång högskoleutbildning. I Åre tätort har en noterbart hög andel av befolkningen en kortare eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivåerna i Järpen, Mörsil och Krokom är förhållandevis låga. Källa: SCB, Tillväxtanalys – egen bearbetning

14 Tillgänglighet inom Jämtlandsstråket
KRISTER Kartan visar var människor bor, arbetar och hur tillgängligheten inom stråket ser ut. Majoriteten av befolkningen är koncentrerad till de större vägarna i området. Merparten av områdets större arbetsställen ligger i anslutning till Jämtlandsstråkets stationsorter. Nu har vi tittat på hur Jämtlandsstråket faktiskt ser ut. Var bor folk? Var jobbar folk? Hur är tillgängligheten till Jämtlandsstråket? Den visar att magkänslan var rätt! Boende = rött, Arbetsställen med minst 50 anställda = grönt. MAGNUS Analysen visar olika områdens tillgänglighet till E14 och stationsorter efter Mittbanan. God tillgänglighet har i det här fallet definierats som 2 km kring E14, en mil ut från E14 på större anslutande vägar (vägnummer under 499) samt en kilometer kring dessa vägar. God tillgänglighet är en av flera faktorer som avgör om en ort anses som attraktiv - vilket analysen också visar. En annan viktig attraktivitetsfaktor är goda livsmiljöer. Det kan handla om till exempel utsikt, närhet till fritidsintressen eller stadspuls. Sökandet efter den perfekta boendemiljön väger i många fall tyngre idag än vad det gjorde för tidigare generationer. Källa: SCB, Tillväxtanalys – egen bearbetning

15 Pendlingsmönster: arbetsort - boendeort
Befolkning år MAGNUS Här kommer ytterligare unik statistik - motsvarande statistik finns för hela Jämtlandsstråket. Det här är arbetsplatser i orterna inom Åres centrala stråk 45 km långt. Här finns kollektivtrafik med god frekvens – ”stadstrafik i landsbygd”. Många arbetar och bor i lokal närhet, men det finns in- och utpendling till/från staden främst till/från Järpen och Åre. Källa: SCB, Tillväxtanalys – egen bearbetning

16 Pendlingsmönster: boendeort - arbetsort
Befolkning år MAGNUS Det här är boendeorterna inom Åres centrala stråk. Som sagt många bor och arbetar i lokal närhet. Omkring personer (57%) bor och arbetar i samma ort, medan 43% pendlar till arbetet. Av totalt cirka personer pendlar omkring 225 personer (10%) till staden. Källa: SCB, Tillväxtanalys – egen bearbetning

17 Exempel konkret mål: tågstopp Nälden
Ingår i EU-projektet Funktionella Mittstråket ANNE Kartan till vänster visar en analys av tillgängligheten till Mittbanan. Respektive station har antagits ha ett upptagningsområde på en mil. Vi ser att tillgängligheten till järnvägskommunikation är relativt god, men att ett glapp i tillgänglighet finns mellan Mörsil och Krokom. En ny station skulle kunna täcka över detta glapp. Ytterligare ett tågstopp medför dock förlängd restid, varför ett nytt stationsläge måste tillföra ett mervärde till Jämtlandsstråket för att vara intressant. Ett mervärde kan vara att det är en plats dit många resenärer har anledning att ta sig, till exempel en ort med många arbetsplatser. Nälden skiljer ut sig i förhållande till de andra orterna i glappet. I Nälden finns överlägset flest arbetsplatser. En ny station i Nälden skulle halvera restiden med kollektivtrafik från Nälden till Östersund från 50 minuter till 23 minuter. Det skulle också innebära kortare restider för busstrafiken västerut på E14 eftersom bussen inte behöver gå inom Nälden. Sammantaget kan en ny station i Nälden bidra till en ökad andel fossilfria resor. En ny station i Nälden kostar cirka 20 miljoner och framtagna analyer visar att återbetalar sig inom 4 år.

18 Kartläggning av stationsnära lägen
JENNY

19 Planindikatorer i stationsnära lägen
Tätortsstrukturer Faktiska avstånd Marktyper Hållplatser MAGNUS För att höja blicken och skapa en objektiv analys av respektive orts förutsättningar är det värdefullt att ha ett gemensamt planerings­underlag. Genom att ta fram så kallade planindikatorer för stationsorterna kan vi synliggöra nya möjligheter och tränga undan förutfattade åsikter. Planindikatorerna bygger på forskaren Katarina Schylbergs licenciatuppsats ”Planindikatorer för effektivare markanvändning i stationsnära lägen”. Eftersom vi vill uppnå en hållbar regionförstoring är det viktigt att möjliggöra överflyttning av transporter från enskilt bilåkande till kollektivtrafik - gärna spårbunden eftersom järnvägen är överlägsen när det gäller att korta restider. Taxeringsvärden Målpunkter Befolkningstäthet

20 Många nya i vårt län Totalt drygt 5600 kommunplacerade eller asylsökande i vårt län Drygt 4000 i olika asylboenden i vårt län just nu Drygt 1600 som nyligen fått uppehållstillstånd i vårt län Var bor dessa nu? Var vill de bo sedan? HANS

21 Var bor våra nyanlända? Kommunplacerade med uppehållstillstånd och etableringsersättning under två år På asylboenden Totalt i kommunen och länet Kommun Totalt per Varav mottagna 2015 Varav med UT BERG 80 39 404 24 484 BRÄCKE 125 86 175 19 300 HÄRJEDALEN 143 96 310 45 453 KROKOM 170 105 405 60 575 RAGUNDA 84 46 372 25 456 STRÖMSUND 156 102 631 787 ÅRE 224 99 891 9 1115 ÖSTERSUND 641 336 845 1486 TOTALT 1623 909 4033 267 5656 HANS

22 Var vill våra nyanlända bosätta sig?
Aktuell statistik saknas Tidigare har de flesta lämnat vårt län Vad kan vi göra för att få fler att stanna här? HANS

23 Samarbete kring integration?
”Lokalisering av bostäder för nyanlända i tillgängliga lägen är en förutsättning för lyckad integration.” Jämtlandsstråkets stationsnära lägen har hög tillgänglighet. Vår kartläggning av stationsnära lägen visar att det finns potential för nybyggnation. Hur får vi igång bostadsbyggandet? KRISTER Punkterna. Frågan längst ner är central. Hur det ska bli fart på byggandet i hela stråket och utnyttja den potential som finns. Frågan är mycket komplex och avhängig av marknad, ekonomi och betalningsvilja. Frågan är het också på det nationella planet, därför aviseras nu några …..

24 Morötter och piskor Förordningen om statligt investeringsstöd till hyresbostäder mm. Långa hyresavtal (6 år) med Migrationsverket. Snabbare (genare) planprocesser. Tvångslagstiftning? HANS OCH KRISTER Som bekant ligger bostadsfrågan högt på regeringens fixa-lista, det byggs för lite! Därför finns långt gånget förslag om investeringsstöd till hyresbostäder, 2-3 miljarder per år de närmaste åren, det största stödet utgår till mindre lägenheter och det finns tak för hyresnivåer, energianvändning etc. Återstår att se hur marknaden kommer att svara upp på detta. Hyresavtal med migrationsverket är redan tecknade i några kommuner, som en möjlighet för modulbostäder men är också intressant i det ordinarie bostadsbyggandet. Regeringen verkar också fortsätta på sin föregångares väg med att ändra regler för planprocesser och har även nämnt ordet tvång i sammanhanget, gentemot kommunerna.

25 Mål på lång sikt – till år 2030
Jämtlandsstråket är nationellt känt Inflyttning och fler arbetstillfällen Tätare pendlingsturer och kortare restider Kommungränserna får mindre betydelse för medborgarna Hela länet drar nytta av den starka utvecklingen i Jämtlandsstråket Jämtlandsstråket ska ta vara på möjligheterna till integration som en tillväxtfaktor Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna! JENNY

26 Konkreta mål 2030: Färre oövervakade järnvägsövergångar för större säkerhet och kortare restid Kortare pendlingstider – högst en timme och tio minuter med regionaltåg mellan Duved och Brunflo Fördubblad turtäthet i kollektivtrafiken Tågstopp i Nälden Ökad befolkning från till minst i Jämtlandsstråket Ökat antal arbetstillfällen från cirka till minst Ökat bostadsbyggande – minst 3000 nya bostäder i Jämtlandsstråket Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna! JENNY

27

28

29

30 Slutsatser Arbets- och bostadsmarknader känner inte till några kommungränser Boende vill inte heller märka av administrativa gränser när det gäller kommunala tjänster som förskola, skola etc Som underlag för planering duger inte statistik och data indelad efter administrativa gränser. Finfördelad data som bearbetas med GIS-verktyg är nödvändigt Samarbete över både kompetensgränser och kommungränser behövs

31 Slutsatser, forts Det förefaller lättare att få till samarbete över kommungränserna på tjänstemannanivå Svårare att få till samarbete över kommungränserna på politisk nivå Att skapa ett nära och tillitsfullt politiskt samarbete över kommungränserna kräver tid och målmedvetet arbete

32 ”En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning”, SOU 2015:65.
Vi var i grunden positiva till förslagen om en tydligare regional planering Denna planering bör ha fokus på de områden i regionen som har tydliga funktionella samband och där därför behovet av samordnad planering är som störst Farligt att lagstadga om att det ska tas fram ett fysiskt program per län. Idag 21 län och om några år kanske inte ens hälften så många. Vilka funktionella samband finns då inom respektive län?

33