Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jämställd regional tillväxt i Dalarna

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jämställd regional tillväxt i Dalarna"— Presentationens avskrift:

1 Jämställd regional tillväxt i Dalarna
Ett regeringsuppdrag och samarbetsprojekt Tillväxtverket/Näringsdepartementet Region Dalarna Länsstyrelsen i Dalarna Landstinget Dalarna Högskolan Dalarna

2

3 Veta, lära och kunna Ett inkluderande ledarskap som gör skillnad
Mål1 Det regionala ledarskapet ha intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd regional tillväxt utifrån ett intersektionellt perspektiv: -kvinnor och män (genus), -utlandsfödda -unga. -tydlig i strategiska dokument och handlingsplaner samt då dessa omsätts -Innovation -Entreprenörskap -Kompetensförsörjning

4 Har vi alla lika värde? Första valet hålls där kvinnor får rösta. 1935 - Kvinnor får lika stor folkpension som män Homosexualitet avkriminaliseras i Sverige. Införs lika lön för lika arbete för kvinnor och män. Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen. Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret. Jämställdhetslagen kommer till Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen. Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser. HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, inrättas av regeringen. En ny diskrimineringslag antas. Genom ändringar i äktenskapsbalken blir det möjligt för två personer av samma kön att ingå äktenskap. En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten könsneutral.

5 Från kvinnofråga till genusperspektiv
Socialt och kulturellt konstruerat kön Genussystemet: Isärhållandets tabu Hierarkin - mannen som överordnad norm Genuskontrakt Konstruerar och rekonstruerar kön Sysslor, platser och egenskaper Genus/gender Det sociala och kulturella könet, ett konstruerat kön. Det som vi uppfattar som kvinnligt och manligt. Det förändras och omskapas över tid. Gender är det ord som används på engelska, användes ibland även i Sverige istället för genus. Kön Ett ord som i genusforskning kan stå för både det biologiska könet och för genus, det konstruerade könet. Könsblind Man tar inte hänsyn till jämställdhetsperspektivet eller till kön. Könsdiskriminering När en person, direkt eller indirekt, behandlas orättvist på grund av sitt kön. Könsmönster Den ordning som framträder när information, statistik och behov med mera delas upp utifrån kön. Könsperspektiv – Könskonsekvensanalys Att redovisa statistik och uppgifter uppdelat på kön och beskriva situationen för kvinnor respektive män. Patriarkat En allmän samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män. Två kön eller flera? Den queertoeretiska utmaningen. Kön (genitalier) Genus (könsroller) genom socialisering Begär (sexuell läggning) =kön/genus/bergärsordnignen

6

7 Genuskodning/märkning

8

9 Lokala genuskontrakt i Dalarna
Traditionella Starkt uppdelade arbetsmarknader och stora skillnader Tydliga könsroller Mer moderna Mindre uppdelade och mer jämt Otraditionella Relativt jämna förhållanden Båda arbetar och delar mer på familjeansvaret

10 Jämställdhetspolitiska mål, anno 2017
”Kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sitt eget liv” Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

11 Diskrimineringslagen
Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet 2017bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras.

12 Jämställdhet och tillväxt - Hur?
Nyttja humankapitalet mer effektivt Stärka det sociala kapitalet Fördjupa demokratin Tillgodose olika behov; förbättra innovationsförmågan

13 Vår samlade produktion
BNP = C + I + G + EX – IM Privat konsumtion (C) Offentlig konsumtion (G) Investeringar (I) Export (EX) Import (IM) Antal arbetade timmar Mängden kapital Produktiviteten

14 Vad driver tillväxten i BNP?
Tillväxtskapande i BNP är: - fler arbetade timmar i en ekonomi - ökad kapitalmängd - produktivitetsökning När BNP växer skapas resurser som kan öka den materiella standarden BNP/capita (dvs per invånare) används ofta som mått på ett lands välfärd…

15 Hur öka antalet arbetade timmar?
Tillgång på arbetskraft, individer i arbetsför ålder Sysselsättningsgrad / Förvärvsgrad Tjänstgöringsgrad / Deltidsarbeten – varför? Företagande – förutsättningar? Centrala förutsättningar: - Obetalt arbete: Samspel med ansvar för barn och hushåll, - Anhöriga med vårdbehov - Transaktionskostnader: infrastruktur och kollektivtrafik

16 Kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande, 1970-2013

17

18 Hur öka mängden kapital?
Resursstarka personer, vem förväntas ha kapital? Entreprenörskap – att utveckla nya idéer – livserfarenhet, förmåga, vem anses trovärdig? Innovationer – vad anses vara en innovation?

19 Hur öka produktiviteten?
Icke-diskriminering i - Utbildningsval - Syn på kompetens… Breddad politisk representation Ökad rörlighet: ex. upptagningsområde för arbete Ökad frihet/handlingsutrymme för individen: ex. boende och trygghetssystem Breddad erfarenhet i innovationsprocesser Bildkälla:

20 Vad mäter BNP egentligen?
Kvaliteten mäts ej, endast värdet av omsättningen Inkluderar endast förvärvsarbetet, ej hemmaproduktion el annat obetalt arbete (skattat värde av 100 % av BNP) Ej svart sektor (5% av BNP), ej illegal sektor (0,15% av BNP) Produktivitetssänkande kostnader bidrar till positiv tillväxt, ex skadegörelse Tar värdet av ekosystemtjänster för givet, tar inte hänsyn till ekosystemtjänsternas ev. ”kapitalförslitning” Tar inte hänsyn till hur vi ”tar ut” råvaror från ”råvaru-banken”. Vård, utbildning och omsorg, m. fl. kollektiva varor/tjänster, värderas enligt sina synliga kostnader (löner) inte utifrån vilket faktiskt värde de bidrar med.

21 BNP som välfärdsmått? Nej nej…
Säger inget om faktiskt inkomstfördelning/jämlikhet Teoretiker hävdar ”trickle-down”-effekter – när de rika får det bättre sipprar det ner till de fattigaste Praktiken visar snarare det omvända…

22

23 23

24 24

25

26 Mångfald Från enfald till … Jämställdhet Jämlikhet Kön
Antirasism Rasifiering Jämställdhetsintegrering Makt Etnisk tillhörighet Könsuppdelad statistik Jämlikhet Intersektionalitet Religion eller trosuppfattning Jämställdhet Genus Inkludering Rasifiering Mångfald Genusbudgetering Normkreativitet Könskonsekvensanalys Funktionsvariation Kön Likabehandling Ålder antidiskriminering Funktionsvariation Könsidentitet och könsuttryck Sexuell läggning Normkritik Feminism Diskrimineringsgrunder Hållbarhet - ekologiskt, socialt och ekonomiskt

27

28 Jämställd regional tillväxt i Dalarna
Förståelse av genus, ras och ålder Sociala konstruktioner Kodning Entreprenörskap Synen på företagaren Branscher och Utbildningar Olika förutsättningar för försörjning och skapande 3. Genuskontrakt Geografiska platser Arbets- och utbildningsplatser Mer eller mindre tillåtande miljöer

29

30 Vision Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Men bristen på kunskap om betydelser av kön, etnisk bakgrund och ålder samt rådande attityder, normer och värderingar begränsar kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund samt unga kvinnor och män att forma samhället och sina egna liv. Hinder för individer att utvecklas De icke jämställda förutsättningarna påverkar i sin tur företagares bemötande, tillgången på kompetens och dåligt tillvaratagande av innovationskraft och regionala utvecklingsresurser. Hinder för Dalarna att utvecklas och därmed begränsas tillväxten

31

32 Strategigrupp RD Projektledning Monika Jönsson, pl Susanne Andersson Jaako, samordnare Helena Dahlin, ekonom Maria Öst, kommunikation Hans Lundkvist, Jämställd tillväxt Pablo Vilches, Vägen in Johanna Tangnäs, Ung Anna Klerby, analys 1Lära för handlingskraft Monika Jönsson, RD 2a Normkritiskt projektstöd Susanne Andersson Jaako, RD 2b Mikrostöd Eva-Marie Jelveus, lst 3 Kommunikation och spridning 4 Kunskapsinfrastruktur Peter Möller, Anna Klerby, Daniel Brandt Utvärdering Styrgrupp Sofia Jarl, RD Mikael Selander, Lst Malin Lagergren, Lt Sigrid Saveljeff, HDa Veronica Moreus, Lst Hans Pontusson, RD Amelie Sahlin, RD Det är vi som gör det .     Krävande finansiärer. Finansiären kan bidra genom att prioritera problemområden, ge stöd och ställa krav på genomförandet samt påverka så att processen blir hållbar och leder till lärande. 2.     Aktivt ägarskap. Aktiva ägare tydliggör visionen, bestämmer syftet, utser en styrgrupp, ger förutsättningar och resurser i form av tid och finansiering, följer utvecklingen och säkerställer att resultat implementeras i verksamheten. 3.     Strategisk styrning. Styrgruppen ska ta strategiska beslut i samråd med ägarna, följa och kontrollera utvecklingen, rapportera samt både stödja och kontrollera projektledningen.


Ladda ner ppt "Jämställd regional tillväxt i Dalarna"

Liknande presentationer


Google-annonser