Språkriktighet och skrivregler VANLIGA FEL

En presentation över ämnet: "Språkriktighet och skrivregler VANLIGA FEL"— Presentationens avskrift:

1 Språkriktighet och skrivregler VANLIGA FEL

2 Tal- och skriftspråk I tal I skrift dom de, dem nån, nåt någon, något
mej, dej, sej va sen våran, vårat eran, erat I skrift de, dem någon, något mig, dig, sig (håller på att försvinna) var sedan vår, vårt er, ert

3 Använd rätt pronomen Dom, de, dem Dom används endast i talspråk
De och dem används i skrift - Jag vet att det var dom som gjorde det, skrek Lisa förtvivlat. De satt tysta och deppade en stund. Akkes mamma tittade in i rummet och såg dem sitta med hängande mungipor. De (vi, jag, they) Dem (oss, mig, them) Om du är osäker på om det ska vara de eller dem, prova att sätta in jag eller mig i meningen i stället för de eller dem. Om jag känns rätt skriver du de, om mig känns rätt skriver du dem.

4 sin sina Sin, sitt, sina, hans, hennes, deras
Fortsättning Använd rätt pronomen Sin, sitt, sina, hans, hennes, deras Ex. Peter tog sin (= Peters ) boll. Peter tog hans (någon annans) boll. Peter och Dan tog sina (Peters och Dans) bollar. Peter och Dan tog deras (några andras) bollar. 1. Chefen anställde (chefens) son i firman. 2. Läraren undervisade (lärarens) elever. Det är viktig att skilja på pronomina sin och hans när man skriver. Sin (sitt, sina) syftar alltid på subjektet i satsen medan hans (hennes, deras) syftar på en annan ägare än subjektet. ( I engelska skiljer man däremot inte på detta utan meningen ”He took his hat” kan betyda både ”Han tog sin hatt” och ”Han tog hans hatt”. Hurra för svenskan som är mer nyanserad.!! sin sina

5 ”Enda” eller ”ända” Enda syftar på endast
Ända syftar på riktning eller…….. Felaktigt ord kan därför skapa förvirring eller komik. Vilka ord ska stå i de tomma rutorna? Vi ska åka till Kiruna över jul. Alla suckade högt när vi var tvungna att gå till Mörby. Vi såg inte en känguru när vi var i Australien. ända ända enda

6 Vad, var, vart var vad Vart VAD = vad för något VAR = var någonstans
Exempel: Fången frågade, vad han anklagades för. Kvinnan visste inte, var hennes man befann sig. Kvinnan visste inte, vart man hade fört hennes man. VAD = vad för något VAR = var någonstans VART = åt vilket håll Sätt ut vad, var eller vart i följande meningar. 1. Pojken frågade, är min nya tröja. 2. Ingen visste ordet betydde. har du flyttat? Förväxla inte orden vad, var och vart. var vad Vart

7 Styckeindelningar När ska man markera nytt stycke? -När man byter TID:
-När man byter PLATS: -När man byter HÄNDELSE: -Före och efter DIALOGER: Dagen därpå……. När vi kom fram till torget så… Plötsligt hoppade en räv fram… Pierre nästa grät när de gick tillsammans mot rummet på Cassiopeja. - Fan Erik, du anar inte vad dom tänker göra.

8 Det finns ENDAST två sätt att markera nya stycken på
Indrag Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Blankrad Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

9 Att använda rätt tempus (tidsform)
”Det var en storslagen syn, som utbreder sig framför dem. Ett blygrått hav kastar sig upprört in mot kusten. Den ena jättevågen efter den andra rullade in från havet och sugs i nästa ögonblick tillbaka med ett gurglande och fräsande ljud. Det var ett fascinerande skådespel.” Använd rätt tempusform av verbet! I texten ovan har tempusformerna felaktigt blandats. Skriv om texten på två sätt, först i presens och sedan i imperfekt. Ni arbetar i grupp om 4. Ni får 10 minuter på er! En berättelse kan skrivas i förfluten tid (imperfekt) eller nutid (presens). Dessa tempusformer bör inte blandas….

10 Fortsättning Att använda rätt tempus
Presens ”Det är en storslagen syn, som utbreder sig framför dem. Ett blygrått hav kastar sig upprört in mot kusten. Den ena jättevågen efter den andra rullar in från havet och sugs i nästa ögonblick tillbaka med ett gurglande och fräsande ljud. Det är ett fascinerande skådespel.”

11 Fortsättning Att använda rätt tempus
Imperfekt ”Det var en storslagen syn, som utbredde sig framför dem. Ett blygrått hav kastade sig upprört in mot kusten. Den ena jättevågen efter den andra rullade in från havet och sögs i nästa ögonblick tillbaka med ett gurglande och fräsande ljud. Det var ett fascinerande skådespel.”

12 vinna köpa gnisslade Undvik dubbelt supinum!
Fortsättning Att använda rätt tempus Undvik dubbelt supinum! Fel: Lisa hade kunnat gjort det. (dubbelt supinum) Rätt: Lisa hade kunnat göra det. (supinum följs av infinitiv) Sätt in lämpliga ord i rätt form i meningarna. Välj bland följande ord: Vinna, gnissla, köpa 1. Marta hade velat tävlingen. 2. Hade du kunnat en ny jeep för vinstpengarna? 3. Han tänder på nätterna så att tuggytorna slets ner. vinna Du kan ofta se och höra dubbelt supinum, men undvik konstruktionen i skrift. Felet uppstår när du gör meningar med ha+vissa hjälpverb+huvudverb. Hjälpverb är till exempel vill, kan, ska måste. Marta hade velat vinna tävlingen. 2. Hade du kunnat köpa en ny jeep för vinstpengarna? 3. Han hade gnisslat tänder på nätterna så att tuggytorna slets ner. köpa gnisslade

13 Skriva isär eller ihop Vad är särskrivning? Jo, det är att dela upp sammansatta ord. Sammansatta ord som inte skrivs samman kan få en helt annan betydelse. Om man inte har koll på detta så kan det bli många pinsamheter Jag såg en snygg lång hårig tjej. Till julen brukar Lisa få en stor skum tomte att smaska på.

14 ”Före” eller ”innan” 1. Du måste ringa hem klockan tre.
Före lunch, men innan jag äter lunch. Före klockan fem, men innan jag går hem. Före chefens lysande föredrag, men innan chefen höll sitt lysande föredrag. FÖRE är en preposition den kommer före ett substantiv eller ett pronomen: INNAN är en konjunktion, den kommer för en hel mening: Sätt in orden ”före” och ” innan” på rätt plats i meningarna. 1. Du måste ringa hem klockan tre. 2. Du måste ringa hem, klockan slår tre. höstterminen började, åkte vi till Liseberg. Kan man skriva ”Vi går på bio innan middagen” eller måste det heta ”Vi går på bio före middagen”? Svaret är att båda uttrycken går bra. I tidsuttryck av det här slaget är valet fritt mellan före och innan. Man kan skriva ”före midsommar” eller ”innan midsommar”, ”före kvällen” eller ”innan kvällen” . Däremot bör man inte skriva att ”vi går på bio före vi äter middag”. Så kanske man uttrycker sig i tal, men i korrekt skriftspråk bör det heta ”innan vi äter middag”. Ordet innan kan alltså användas både som preposition (före middagen) och konjunktion (innan vi äter middag), och det kan även vara adverb. ”Dagen innan hade han rest till Göteborg”. Ordet före kan bara vara preposition. Att använda innan som preposition har tidigare inte ansetts som korrekt skriftspråk. I skolans svenskundervisning har många fått lära sig att innan inte bör användas på det sättet utan att det ska heta ”före middagen”. Den rekommendationen finns också i äldre handböcker om språkriktighet, men den har inte fått något riktigt genomslag i det allmänna språkbruket. Av läsbarhetsskäl bör man ibland undvika att inleda en mening med innan som preposition, om det finns risk för att läsarens tankar kan ledas fel. ”Innan sommarsemestern börjar vi installera de nya datorerna.” Det kan vara bättre att skriva: ”Före sommarsemestern börjar vi installera de nya datorerna.” Före eller Innan? Här handlar det om vacklande språkbruk. Det som ansågs fel förut är inte längre lika fel. Dessutom finns det regionala skillnader. Problemet är att för många är just skillnaden mellan före och innan en språklig käpphäst. Man kan hamna på minus helt i onödan. Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel. Innan är en konjunktion, den kommer före en hel mening. Före är en preposition, den kommer före ett substantiv eller ett pronomen: Före lunch, men innan jag äter lunch. Före klockan fem, men innan jag går hem. Före chefens lysande föredrag, men innan chefen höll sitt lysande föredrag. före innan Innan

15 Textbindning Text är som musik…… Varierad meningsläng = flyt i texten=lättare att läsa Lösningen heter BINDEORD (ord som binder ihop delar av en mening)

16 Ex utan bindeord Jag stod på trottoaren. Peter handlade Coca- cola i kiosken. Lotta undrade om vi skulle dra. Jag stod kvar. Det blåste. Peter tog god tid på sig. Lotta hoppade. Hon frös och drog sin jacka tätt runt kroppen.

17 Ex med bindeord Jag stod på trottoaren medan Peter handlade Coca- cola i kiosken. Lotta undrade om vi skulle dra men jag stod kvar. Det blåste och Peter tog god tid på sig. Lotta hoppade för att hon frös och drog sin jacka tätt runt kroppen.

18 Skiljetecken Används för att tala om för läsaren vad som
hör ihop och var läsaren kan ta en andningspaus. PUNKT . Sätts ut efter en vanlig mening. Används också vid förkortningar. Tre punkter i rad kan användas när man vill avsluta en mening innan den egentligen är slut. Han är så sny… Hon tystnade när han steg in i rummet. Var han mördaren eller…?

19 FRÅGETECKEN ? Som avslutning på frågor. Vem var han?. Kan också användas inne i en mening. Vem hämtar dig? frågade hon. UTROPSTECKEN ! Avslutar utrop, uppmaningar, hälsningar, önskningar och liknande. Ät upp! Hejsan! Ha så kul!

20 KOMMATECKEN Det finns 2 olika typer av kommatecknen. Pauskommatering och betydelseskiljande komma. Betydelseskiljande komma innebär att meningen får en helt annan innebörd av att man använder kommatecken. En mindre, fräsch restaurang. En mindre fräsch restaurang. Pauskommatering används när du vill visa läsaren vad som hör ihop och när det är bra med en paus. En kommapaus är inte lika lång som en punktpaus.

21 Vid uppräkning där du inte använder och.
Jag ska köpa nya stövlar, en vinterkappa, fotopapper och en ny skrivare. I sägsatser. Jag tror att min mamma kommer att bli riktigt arg, sa Kajsa.

22 Vid inskjutna satser . Hon gav den ena glassen till sin lillebror, som genast åt upp den, och behöll den andra själv. I denna typen av meningar ska man kunna läsa fram till första kommatecknet, hoppa över det som står inskjutet, och fortsätta läsa efter andra kommatecknet.