KULTUR. Centralt innehåll: Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kunskapskrav: Dessutom för eleven resonemang.

En presentation över ämnet: "KULTUR. Centralt innehåll: Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kunskapskrav: Dessutom för eleven resonemang."— Presentationens avskrift:

1 KULTUR

2 Centralt innehåll: Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kunskapskrav: Dessutom för eleven resonemang om hur människan påverkas och formas av kulturer, medier och livsstilar samt gör i samband med det kopplingar till egna erfarenheter.

3 KULTUR OCH IDENTITET Skillnad mellan individuellt själv och ett kollektivt själv. individuellt själv: identiteten kopplad till vad man har åstadkommit (namn, arbete), självet är något oberoende av andra kollektivt själv: information om hemstad och i vilken familj man ingår, självet som något som är beroende av och en del av andra (tex. amerikaner vanligtvis kopplar sin ilska till situationer då de själva har råkat ut för något, medan kineser oftare beskriver situationer när någonting har drabbat en annan person. Detta tyder på att man inte bara ser sig själv som en del av andra, utan även ser andra som en del av en själv) En kollektiv kultur gör samtidigt att den sociala kontrollen blir starkare. De val man gör i livet blir i större utsträckning också andras angelägenhet. Det är naturligt att i större utsträckning tänka på familjens vilja och att egna val påverkar andra i ens närhet.

4 KULTUR OCH IDENTITET I vissa kulturer uppmuntras vissa egenskaper framför andra. Vi socialiseras in i kulturen och anammar dess värderingar och knyter samman det med vårt personbegrepp, och därigenom hur vi ser på oss själva och vilka värderingar vi har. Uppfattningen av oss själva påverkar våra handlingar och vårt förhållande till omgivningen. Två kulturella traditioner som påverkar personlighetsutvecklingen: den individorienterade traditionen och den grupporienterade traditionen.

5 INDIVIDORIENTERADE KULTUREN (DEN INDIVIDUALISTISKA KULTUREN): Var och ens personliga integritet är viktig – skarpa gränser runtomkring och mellan individer Människan prioriteras som individ och individen prioriteras framför gruppen. Kopplingen är lösare mellan individer och man förväntas i hög grad klara sig själv. Individen ses som ansvarsfulla och förväntas inte bli omhändertagen av andra Familjen är en kärnfamilj bestående av föräldrar och deras barn. Andra släktingar kan hjälpa till och passa barnen men de är inte en del av familjen. De tillhör inte hushållet, bor inte tillsammans med dem och har inget att säga till om angående föräldraskapet. Kärnfamiljen har symmetriska roller – man och kvinna delar på hushållet och båda har lönearbete.

6 Familjen är inte patriarkal. Snarare en utbredd jämställdhet i familjen – barnen deltar i beslutsfattandet. Regler och gränser kan diskuteras och omförhandlas. Barn uppfostras tidigt till självständiga varelser och oberoende från föräldrarna. Från början sätter man gränser för barnet med ät och sovtider. Men ju äldre barnet blir ju friare blir ramarna. Anledningen att man sätter gränser tidigt är för att barnet skall utveckla en inre självkontroll som styr den när de tidigt släpps fria. Unga kan flytta till eget boende när de fyller 16. Förlitar sig i första hand på sjukvård, barnomsorg, och socialtjänst och inte på att familjen skall ställa upp när man behöver hjälp. I svenska städer bor över hälften av invånarna ensamma. Statistik visar att Sverige har världsrekord i ensamboende. Vi kan leva frånskilda, som förälder med sina barn eller i ett samboförhållande utan att detta anses som vanhedrande.

7 GRUPPORIENTERADE KULTUREN (KOLLEKTIVISTISKA KULTUREN) Drar inga gränser mellan olika personers privata område. Betonar relationerna mellan människor. Människan invävd från början i starka grupper som skyddar den enskilde, mot i gengäld en odiskutabel lojalitet. Individen är en del av en enhet, en familj, en släkt. Gruppen är viktigare än individen. Gruppens överlevnad prioriteras framför individen. Man behöver aldrig vara ensam. Ramen kring livet består av storfamiljen, Den består inte bara av två generationer, utan av tre generationer – föräldrarna bor tillsammans med sina söner och deras fruar och barn. Tillsammans bildar de en enhet som har gemensamma ekonomiska och sociala skyldigheter mot varandra. Storfamiljer är även kopplad till en större släkt som den också har skyldigheter gentemot. Gruppen blir ett skyddsnät omkring individen och fungerar som det sociala trygghetssystem som samhället i vanliga fall ansvarar för i den individualistiska kulturen. I Saudiarabien fick ålderdomshemmet i näst största staden läggas ner i brist på patienter. Det är inte bara den enskilda som är ansvarig för sina egna handlingar.

8 Hela familjens heder står på spel om den enskilda inte uppför sig ordentligt. Den kollektivistiska kulturen bygger på hedersmoral, vilket innebär att hela familjen förlorar ansiktet utåt och känner skam om det finns en enda i familjen som inte håller de gemensamma reglerna. Åtgärder måste vidtas för att rädda hedern. Familjen är en sluten enhet gentemot andra men inom familjen kan man ha olika bestraffningar om gruppens heder är i fara. Patriarkal familjeform, där mannen har den avgörande makten. Där jorden går i arv från far till son och döttrar gifts bort. Sönerna stannar i familjen och utgör föräldrarnas ekonomiska och sociala skyddsnät när de blir gamla. Könsrollerna är komplementerade – kvinnan är knuten till privatsfären och tar hand om vård och hushållsarbete, medan mannen arbetar utanför hemmet och knutet till den offentliga sfären. I stort sett könsuppdelade funktioner och en stark könsåtskillnad i storfamiljen. Även hierarkiskt byggd efter ålder, kön, så att pojkar har mer auktoritet än jämnåriga flickor och svärmor har större auktoritet i familjens beslutsfattande än svärdottern. Medlemmarna kompletterar varandra och varje individ har sin roll. Lägger inte in så mycket gränser för barnet. Får sova när det blir trött och äta när det blir hungrigt. Behöver inte lära sig att äta så tidigt som barn från en individualistisk kultur. När barnet blir äldre sätts det i gränser och yttre kontroll. Föräldrarna tar många beslut åt ungdomarnas vägnar och lägger vikt vid att de är artiga, lojala och lydiga mot de äldre.

9 Individorienterade kulturen (den individualistiska kulturen): Självständighet Eget beslut Eget ansvar Fostras till starka individer Grupporienterade kulturen (kollektivistiska kulturen) Anpassning Stora skyldigheter/rättigheter Delat beslut Delat ansvar Fostras till lojala familjemedlemmar.

10 KULTUR OCH IDENTITET En del utav en persons identitet är den etniska identiteten – vilken grupp man tillhör. Att utveckla sin etniska identitet skapar en känsla av tillhörighet och en historisk förankring. Om en person hamnar i en ny kultur kan det leda till kulturkrock. Riskerar känslor av nedstämdhet, frustration och vilsenhet. Att helt plötsligt känna sig som en främling istället för att känna sig hemma. Byte av kultur, land och umgänge innebär många förluster. Helt plötsligt reduceras möjligheterna att uttrycka sig språkligt och vart man än går, om det är caféer, butiker eller myndigheter, så gäller andra spelregler. Man är inte längre en i ”hemmagruppen”. Istället har man fått en utanförskapsidentitet, vilket kan skapa en stark känsla av att man inte längre blir sedd som en unik person.

11 KULTUR OCH IDENTITET Invandrare upplever ofta en inre konflikt som beror på en konflikt mellan den etniska kulturtillhörigheten och det samhälle de lever i. Invandrarungdomar kan dessutom hamna i mitten av en kollision mellan föräldragenerationen och den svenska kulturen. Den egna viljan pendlar då mellan dessa olika krafter. 4 olika sätt att förhålla sig till sin etniska bakgrund i förhållande till det samhälle man lever i: Integration: när man identifierar sig med både den egna kulturen och det rådande samhällets kultur. (psykiskt välmående och hög självkänsla). Assimilation: innebär att man helt identifierar sig med den kultur som man lever i samtidigt som man överger den egna kulturella bakgrunden (När man istället fönekar sitt ursroung, som ett sätt att bli accepterad i det nya landet, blir resultatet en ”tunn” identitet) Separation: när man till fullo identifierar sig med sin etniska bakgrund och frånsäger sig all delaktighet i den kultur man lever i (Att man fullt ut försöker bevara sin tidigare identitet leder till att man isolerar sig med andra invandrare och inte tar till sig något av det nya landets kultur). Marginalitet: uppstår när man utvecklar ett främlingskap gentemot både sin etniska bakgrund och den nya kulturen (allra sämst för välbefinnandet)

12 MEDIA Information och underhållning, en del av vår vardagsmiljö – påverkar oss till viss del både kortsiktigt och långsiktigt. viktiga informationskanaler påverkar vilka frågor som är viktiga för tillfället - vad man ska ha åsikter om (snarare än vilken typ av åsikter man ska ha). vi väljer att uppmärksamma det som stärker våra befintliga åsikter. Lägger inte märke till sådant som talar emot. Därför får vi oftast inga nya åsikter när vi tittat på tv.

13 MEDIA - RAPPT I MOTSATS TILL GENOMTÄNKT? Pierre Bourdieu (1930-2002) fransk sociolog - hur massmedierna påverkar oss. Han hade ett psykoanalytiskt perspektiv - vi är slavar under omedvetna strukturer, så länge som vi är omedvetna om dem. Men när vi har uppmärksammat dem kan vi välja och tänka och agera på andra sätt. I tv-journalistens huvud finns en omedveten struktur som gör så att allt handlar om tittarsiffror – att journalisten vill leverera sådant som folk vill ha. Visserligen är journalistkåren en grupp som består av olika individer med olika åsikter och värderingar men jakten på att producera det som ”konsumenten” vill ha är en kraft som likriktar. Denna kraft leder till att journalisterna ofta skapar tv-program som saknar djupare analys. Om tittarna ska tillfredsställas gäller det att servera rappa och kraftfulla inslag. Blir betydelsefullt att synas i medierna och vinnarna blir de som tänker snabbt och kan producera slagkraftiga uttalanden. Detta gör att reflektion och eftertanke riskerar att raderas ut. Med tanke på att massmedierna är de informationskanaler som de flesta använder sig utav för att ta del av samhällsfrågor är mediernas fokus på det mer lättsmälta en fara. Tänk om vi bara matas med förenklingar? Vilka konsekvenser blir det?

14 MEDIA - VÅLD Blir vi våldsamma av medierna? Det finns idag forskning som visar på att människors våldsamma beteenden har ett samband med att de har exponerats för mycket våld via massmedierna. En studie där man över flera år följde ungdomar visade att de som konsumerade mycket våld via medierna också var mer våldsamma. Detta är dock endast ett samband. En förklaring kan vara redan våldsamma personer säker sig till våldsamma medier. Man är dock överens om att tidig exponering för våldsamma medier faktiskt leder till våldsamt beteende och inte tvärtom. Mängden mediavåld som ungdomar (12-14 år) under två års tid konsumerade påverkade senare antalet våldsbrott som de begick. Våldsamma datorspel var de som påverkade mest.

15 MEDIA - VÅLD Förklaringar: Banduras tanke om modellinlärning. Även habituering är med all säkerhet en viktigt förklaring, utsätter man sig dagligen för våld även om det inte är på riktigt utan endast fiktion, så vänjer man sig. Massmedierna kan inte ensamma skapa våldsamma individer, men bland en mängd olika riskfaktorer är massmedierna troligen en riskfaktor som i slutändan kan få bägaren att rinna över.

16 MEDIA - REKLAM Reklamens mål – att styra beteende. Utnyttjar positiva associationer (klassisk betingning): tex reklam för blöjor - Konsumenterna skall betingas till att känna så positiva känslor för produkten som möjligt. Då kan man inte låta produkten förknippas med negativa stimuli som bajs trots att det är en blöja. Därför ändvänds blåfärgat vatten istället för bajs och urin och bara jollrande glada barn. Haloeffekten: ”ringar på vattnet” (smittoeffekt, tillskriver en person med en egenskap liknande egenskaper). Ett annat reklamknep är ju att anlita en kändis eller något som är auktoritet inom sitt område, som talar om hur förträfflig produkten är (tex idrottsstjärna eller forskare). Utnyttja behovet av gruppen: ett annat knep är att skapa en känsla av att alla tycker om produkten – alla dricker coca cola, eller alla dricker pepsi. Vi vill i allmänheten känna att vi tillhör gruppen och tenderar därför att göra som alla andra gör. viktigt i reklamsammanhang att välja förebilder som målgruppen kan identifiera sig med. tex blöjor - filmar en kvinna i genomsnittlig mammaålder som pratar om blöjorna (tänk er en man?) eller cola, en skejtare?

17 https://www.youtube.com/watch?v=Vtz4qL4-hNE (cola zero – bond)https://www.youtube.com/watch?v=Vtz4qL4-hNE https://www.youtube.com/watch?v=_kSDTccFU7Q (blöja)https://www.youtube.com/watch?v=_kSDTccFU7Q https://www.youtube.com/watch?v=W4EbsUiVug8 (chips)https://www.youtube.com/watch?v=W4EbsUiVug8 http://www.hm.com/se/products/ladies/swimwear (reklam badkläder)http://www.hm.com/se/products/ladies/swimwear

18 UPPGIFT – HUR PÅVERKAS MÄNNISKAN SOCIALT? Förmåga som skall utvecklas: Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang (utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter mellan människor). Kunskapskrav: eleven för resonemang om hur människan påverkas och formas av kulturer, medier och livsstilar samt gör i samband med det kopplingar till egna erfarenheter. Uppgift: 1.Resonera om hur media kan påverka ett beteende, genom att lyfta fram haloeffekt och klassisk betingning. Välj reklam, eller musikvideo som analyseras och reflekteras kring. 2.Reflektera över människors olikheter (beteenden, tankar) genom att jämföra två olika kulturer med varandra. Vad är de för typ av kultur och vilken typ av människa resulterar de i?

19 https://www.youtube.com/watch?v=EVBsypHzF3U (lady gaga)https://www.youtube.com/watch?v=EVBsypHzF3U https://www.youtube.com/watch?v=R9DYahYrdcU (reklam)https://www.youtube.com/watch?v=R9DYahYrdcU Wonder Bread (bröd), Miracle Whip (majonnäs), Diet Coke, Virgin Mobile, Polaroid, Heartbeats hörlurar, HP Beats (dator), PlentyofFish.com (dejtingsajt), Little Debbie Honey buns och Chevrolet https://www.youtube.com/watch?v=_3FLKuQa62c (bra)https://www.youtube.com/watch?v=_3FLKuQa62c https://www.youtube.com/watch?v=k8wAUlBz248 (dåliga)https://www.youtube.com/watch?v=k8wAUlBz248