STATISTISK METODIK 1. INLEDNING / VAD ÄR STATISTIK? 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK 3. DESKRIPTION 4. SAMBAND.

En presentation över ämnet: "STATISTISK METODIK 1. INLEDNING / VAD ÄR STATISTIK? 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK 3. DESKRIPTION 4. SAMBAND."— Presentationens avskrift:

1 STATISTISK METODIK 1. INLEDNING / VAD ÄR STATISTIK? 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK 3. DESKRIPTION 4. SAMBAND

2 1. VAD ÄR STATISTIK? ”Siffror, tabeller??” METODLÄRA ägnad åt insamling, bearbetning, beskrivning och analys av data. En vetenskap som har kunskapsbildning som mål. Den vetenskapliga diciplinen statistik anger metoder och tekniker för att skaffa sig kunskap. KUNSKAPSBILDNING PÅ EMPIRISK VÄG Att skaffa sig kunskap genom observationer.

3 Hypotetiskt deduktiv metod. HypotesUtsaga Observation Tankevärld Verklighet 1 3 2 1 Försöker förutsäga vad som kommer att hända om hypotesen stämmer 2 ” Dialog med verkligheten” Deduktion - logiskt giltigt argument (Prediktiv inferens) Induktion (Induktiv inferens)

4 Statistiska metoder används för att sammanfatta samlade erfarenheter göra förutsägelser dra slutsatser fatta beslut då informationen är osäker. Statistikerns roll är att INSAMLA, BEARBETA och TOLKA data.

5 Statistik består av Ett antal tekniker Regler för när, var och hur dessa tekniker skall användas (metodologi) Statistikämnets uppkomst och utveckling är nära förknippat med behov inom andra dicipliner.

6 Sammanfattning Kommunerna är enligt socialtjänstlagen (2001:453) skyldiga att erbjuda familjerådgivning för dem som begär detta. I denna andra redovisning av officiell statistik om kommunal familjerådgivning framgår att år 2004 gjordes drygt 96 100 familjerådgivningssamtal med cirka 47 600 personer i åldern 18 år och äldre. Det motsvarar 8 personer per 1 000 i befolkningen iåldrar 18–69. Ungefär 35 700 barn under 18 år berördes direkt eller indirekt i de ärenden som påbörjades under året. I cirka 80 procent av de ärenden som påbörjades 2004 var de besökande gifta par eller samboende. Cirka 13 procent av fallen gällde separerade par och 5 procent särboende. I de flesta fall, 87 procent av de påbörjade ärendena, hade de besökande själva tagit initiativ till att kontakta familjerådgivningen. Näst vanligast, i 6 procent av fallen, var att kontakten togs efter hänvisning av läkare, kurator m.fl. Parrelationens längd i 25 procent av ärendena som påbörjades 2004 var 5–9 år. I cirka 22 procent av de påbörjade ärendena hade parrelationen pågått 10–14 år och i 20 procent 1–4 år. I de ärenden som påbörjades 2004 var nästan tre fjärdedelar, 73 procent, av de vuxna personerna i åldern 30–49 år. Stora variationer framkom mellan länen när det gäller andelen personer i befolkningen som besökte kommunal familjerådgivning 2004. Detta kan bl.a. bero på olika tillgång till och kunskap om kommunal familjerådgivning men även att en motsvarande rådgivning i rent privat eller kyrkans regi kan vara ett komplement i vissa län.

7 Innehållsförteckning Sammanfattning………………………………………5 Bakgrund………………………………………………6 Statistikens innehåll…………………………………..9 Datainsamling………………………………………..11 Statistikens tillförlitlighet…………………………….13 Jämförbarhet över tiden……………………………..17 Definitioner……………………………………………18 Resultat………………………………………………..21 Tabellförteckning……………………………………..26 Teckenförklaringar …………………………………..27 Bilageförteckning …………………………………….26 Tabeller………………………………………………..35

8 Grundläggande begrepp Population: Grupp av individer vi vill undersöka. Totalundersökning: Alla enheter i populationen undersöks. Urvalsundersökning: En delmängd av populationen väljs ut och undersöks. Variabel: Egenskap hos enheterna i populationen.

9 2.UNDERSÖKNINGSMETODIK Hur utförs en statistisk undersökning? 2.1 Problemformulering 2.2 Planering 2.3 Datainsamling 2.4 Analys 2.5 Rapportering

10 Undersökningar Vid en deskriptiv (beskrivande) undersökning försöker man beskriva ett förhållande eller ett händelseförlopp. Vid en analytisk undersökning försöker man klarlägga orsakssamband och förklara varför verkligheten ser ut som den gör. Experimentella / Icke experimentella

11 2.1 Problemformulering Vad är syftet? Precisera undersökningsproblemet Definiera undersökningens variabler, dvs vad ska undersökas. Definiera undersökningens population, dvs vilka skall undersökas. Vilken population vill vi dra slutsatser om?

12 2.2 Planering Total- eller urvalsundersökning? Typ av urval vid urvalsundersökning Hur skall variablerna mätas? Val av mätmetod och mätinstrument. Hur bortfall ska hanteras Hur data ska analyseras Hur resultaten ska presenteras

13 2.3 Datainsamling Datainsamlingen måste vara anpassad till den teori man har om problemområdet. Operationalisering av en variabel innebär en beskrivning av hur man skall gå till väga för att kunna göra mätningen. Operationalisering innebär att mätregler definieras.

14 En latent variabel är en egenskap som ej är direkt observerbar. En indikator är en observerbar variabel som används vid mätning av en latent variabel. Flerindikatormodellen är en modell för begrepp som behöver flera indikatorer.

15 Urvalsundersökningar Varför urvalsundersökning istället för totalundersökning? –Billigare –Snabbare –Bättre mätning –Praktiskt omöjligt med totalundersökning då populationen är mycket stor eller oändlig –Förstörande prov

16 Urvalsmetoder Hur ska vi göra vårt urval så vi kan generalisera till hela populationen? Sannolikhetsurval: Urvalsenheterna väljs med hjälp av någon slumpmekanism. För varje enhet är sannolikheten för att inkluderas i urvalet känd.

17 Obundet slumpmässigt urval Vid OSU har varje enhet i populationen samma chans att ingå i urvalet. Alla möjliga kombinationer av n st enheter har samma chans att bli valda om man ska välja just n st enheter.

18 Systematiskt urval Gör en lista över enheterna. Välj t ex var 10:e med slumpmässig start bland de 10 första. Om urvalsramen är ”slumpmässigt” ordnad är detta ”likvärdigt” med OSU. Risk för stora fel om det finns periodicitet i urvalsramen

19 Stratifierat urval Dela in populationen i homogena delpopulationer (strata). Välj med OSU ett antal enheter i varje strata. Skäl: –Om resultate skall redovisas för varje stratum kan urvalsstorlekarna för varj stratum avpassas så att vissa precisionskrav uppfylles utan att man erhåller överflödiga observationer från vissa strata.

20 Gruppurval (klusterurval) Dela in populationen i heterogena delpopulationer (kluster). Ett antal sådana kluster väljs slumpmässigt. Samtliga enheter inom ett kluster undersöks. Skäl: –Ramproblem –Geografisk spridning –Kostnader

21 Urvalsram I idealfallet en förteckning över alla enheter som ingår i målpopulationen. Detta är i praktiken svårt att uppnå. Den population som definieras av den faktiska ramen kallas undersökningspopulation. De enheter som ingår i ramen kallas urvalsenheter. Alla enheter ingår endast en gång i ramen.

22 Statistisk inferens Syftet med statistisk inferens är att utifrån ett urval uttala sig om en population. Teorin för den statistiska inferensen bygger på att urvalen är sannolikhetsurval. Om urvalen ej är sannolikhetsurval kan vi inte göra generaliseringar utanför den grupp av individer vi har undersökt.

23 Mätning De egenskaper (variabler) hos enheterna som vi är intresserade av skall tilldelas mätvärden (variabelvärden) med hjälp av något mätinstrument. Mätfel är skillnaden mellan erhållet värde och sant värde. Reliabilitet och Validitet.

24 Mätnivåer Nominal- klassificering Ordinal- klassificering, rangordning Intervall- klassificering, rangordning, ekvidistans Kvot- klassificering, rangordning, ekvidistans, absolut nollpunkt

25 Mätnivån bestäms av vilken typ av information mätningen ger oss. Mätnivån har betydelse för vilken typ av beräkningar som är meningsfulla. T ex kan vi inte använda medelvärde vid nominaldata. Vad är medelfärg eller genomsnittskön?

26 Mätmetoder Bokföring Direkt observation Postenkät Gruppenkät Besöksenkät Telefonintervju Besöksintervju

27 Konstruktion av frågeformulär och intervjuer. Utformningen bestämmer i hög grad vilken kvalitet på data som erhålles. Frågeformulärets disposition, frågeformuleringar och introduktionsbrev är viktiga aspekter. Mer om detta under moment 3.

28 2.4 och 2.5 Analys och Rapportering Återstoden av kursen kommer i hög grad att handla om analys av vårt datamaterial. Vi kommer också att diskutera hur man bäst presenterar sina resultat. (Tabeller, diagram). I den vetenskapliga rapporten bör det dessutom finnas uppgifter om datakvalitet, felkällor och bortfall.

29 Innehållsförteckning Sammanfattning………………………………………5 Bakgrund………………………………………………6 Statistikens innehåll…………………………………..9 Datainsamling………………………………………..11 Statistikens tillförlitlighet…………………………….13 Jämförbarhet över tiden……………………………..17 Definitioner……………………………………………18 Resultat………………………………………………..21 Tabellförteckning……………………………………..26 Teckenförklaringar …………………………………..27 Bilageförteckning …………………………………….26 Tabeller………………………………………………..35

30 Kvalitetsredovisning Syfte och användning: För vilket syfte och för vilken användning har data producerats? Definitioner: Hur begrepp och variabler är definierade. Jämförbarhet med annan statistik: T ex inom samma ämnesområde. Jämförbarhet i tiden Aktualitet

31 Bakgrund Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, sörja för att familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det. …….. Familjerådgivningen är en kommunalt bedriven verksamhet och/eller privat verksamhet som bedrivs enligt överenskommelse med en kommun för vilken kommunen åtagit sig ett kvalitets- och kostnadsansvar.

32 Efter kommunaliseringen 1995 har Socialstyrelsen inte gjort någon utvärdering av verksamheten. …… I regleringsbrevet för budgetåret 2002 har Socialstyrelsen fått i uppdrag att återrapportera uppgifter om kommunernas familjerådgivning. Den statistik som presenteras i denna rapport är den andra redovisningen i en årligt återkommande rapportering i serien Sveriges Officiella Statistik (SOS).

33 Statistikens innehåll Denna statistik innehåller uppgifter om familjerådgivning som bedrivits eller bekostats av samtliga kommuner i Sverige under år 2004, oavsett om kommunerna själva bedrivit verksamheten eller upphandlat den av andra utförare. …….

34 Datainsamling ……. Uppgifterna som avser 2004 har lämnats på en elektronisk blankett som gjordes tillgänglig via e- post för samtliga berörda familjerådgivningsbyråer. Blanketten var under insamlingsperioden åtkomlig på Internet via en länk till Socialstyrelsen (www.familjeradgivningen.socialstyrelsen.se ). Varje rådgivningsbyrå fick ett unikt identitetsnummer som användes för åtkomst till blanketten. Ett fåtal byråer som saknade möjlighet att hämta blanketten via Internet eller hade tekniska problem, lämnade sina svar på pappersblankett. ……… Datainsamlingen pågick i huvudsak under perioden 1:a – 30:e mars 2005.

35 Variabler Ärenden Totalt antal ärenden under 2004. Här räknas alla ärenden under året oavsett om dessa påbörjades under 2004 eller tidigare. Redovisning av statistiken sker på kommun-, läns- och riksnivå. ……. Samtal I statistiken redovisas Totalt antal samtal under året på kommun- läns- och riksnivå.

36 Personer Antalet personer som var aktuella för familje- rådgivningssamtal redovisas på två sätt: Totalt antal personer under året. Antalet personer fördelas efter sju åldersgrupper: från 18 år till 70 år eller äldre och däremellan i åldersintervall om 10 år. Redovisning på kommun-, läns- och riksnivå. Vuxna personer i ärenden som påbörjades under 2004. Detta antal fördelas också efter ovan nämnda åldersgrupper men presenteras endast på läns- och riksnivå. Observera skillnaden mellan personer under året och personer i påbörjade ärenden under året. …….. Barn Utåtriktat arbete Väntelista

37 Statistikens tillförlitlighet År 2004 är det andra redovisningsåret för officiell statistik om familjerådgivning som kommuner har bedrivit eller bekostat. Det innebär att det finns vissa faktorer som, utöver vad som gäller i en etablerad rutin, kan påverka tillförlitligheten i den statistik som redovisas. Uppgiftslämnare till statistiken är familjerådgivare som besitter erfarenhet och relevanta ämneskunskaper. Det innebär, allt annat lika, bättre förutsättningar för en korrekt redovisning än om uppgifter lämnas av oerfaren eller administrativ personal med mindre kunskaper om verksamheten.

38 Kvalitet och felkällor Täckningsfel Bortfallsfel Mätfel Bearbetningsfel Urvalsfel: Uppstår när man studerar ett urval istället för en hel population. Möjligt att uppskatta om urvalet görs korrekt.

39 Bortfall Bortfallsorsaker Konsekvenser: Vid bortfall måste man räkna med systematiska fel. Åtgärder på förhand: God utbildning, noggrann planering, påminnelsebrev. Studium av bortfallseffekter.

40 Osäkerhetskällor Mätning Den huvudsakliga felkällan utgörs av brister i uppgiftslämnandet på grund av svårigheter som familjerådgivarna har med att samla in data om verksamheten. ……….. Logiska fel finns inte i inrapporterade uppgifter, t.ex. om samma uppgift har olika värden i olika frågor. Sådana fel träffades via logiska kontroller redan under uppgiftslämnandets moment. Detta innebär att rapporterade uppgifter kontrollerats för relevant överensstämmelse med varandra och granskningsprocessen förkortats. ………..

41 De mätfel som upptäckts i inlämnade uppgifter om utåtriktat arbete har korrigerats. Det innebär dock inte att resterande uppgifter är felfria, och storleken på det kvarvarande mätfelet är okänd. Uppgifter som handlar om person på väntelista innehåller det störste mätfelet. Det handlar om uppgiftslämnare som inte har kunnat beräkna personer på väntelista, men också att begreppet väntelista överhuvudtaget inte används av vissa byråer.

42 Svarsbortfall Sammanlagt 299 svar från 109 uppgiftslämnare, dvs. familjerådgivningsbyråer ingick i undersökningen. 3 byråer som sammanlagt redovisar 7 kommuner har inte lämnat in i svar och 3 andra kommuner lämnade in ofullständiga redovisningar på grund av upphandling med nya byråer. De redovisade uppgifterna för dessa kommuner avser endast halva 2004. För 11 svar fanns någon anmärkning om möjligt fel i redovisningen. Samtliga 11 uppgiftslämnare kontaktades via telefonsamtal för korrigering av aktuella fel, av dessa svarade en byrå aldrig. Kvarstående fel betraktades som bortfall och bortfallskompletterades.

43 Bortfallskomplettering Totaluppgift finns men deluppgift är bortfall. I detta fall skattas deluppgift genom: xi = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall i deluppgift.  j = variabelvärde för deluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift).  j = variabelvärde för totaluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift).  i = variabelvärde för totaluppgift i kommun i som har bortfall i deluppgift