Skogen, skogsprodukterna & klimatet. Skogens betydelse för koldioxidbalansen Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen Kolet från koldioxiden lagras.

En presentation över ämnet: "Skogen, skogsprodukterna & klimatet. Skogens betydelse för koldioxidbalansen Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen Kolet från koldioxiden lagras."— Presentationens avskrift:

1 Skogen, skogsprodukterna & klimatet

2 Skogens betydelse för koldioxidbalansen Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen Kolet från koldioxiden lagras i trädets alla delar Förädling av skogsråvaran kräver låg insats av energi Att ersätta mer energikrävande material med träbaserade produkter ger en bonuseffekt Träbaserade produkter återvinns och/eller återanvänds Uttjänta produkter förbränns och blir bioenergi eller komposteras Vid förbränning och kompostering avges koldioxiden till atmosfären

3 Substitutionseffekten, ett exempel Pappersprodukter Minskade CO2-utsläpp Bioenergi Träprodukter

4 Svenskt skogsbruk är hållbart För varje träd som avverkas planteras minst två nya Tillväxten är högre än avverkningen Naturhänsyn tas vid alla skogliga åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden Ett aktivt skogsbruk bidrar till att de svenska utsläppen av fossil koldioxid minskar ytterligare genom –ökad användning av träbaserade produkter –ökad användning av avverkningsrester för energiproduktion Om tillväxten ökas binds ytterligare koldioxid

5 Skogen som kolsänka Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen

6 Utsläpp och upptag av koldioxid i Sverige Skillnaden mellan årlig tillväxt och avverkning innebär att den svenska skogen nettolagrar 20-35 Mton CO 2 per år. * Max 2,13 Mton** får tillgodoräknas enligt Kyotoavtalet. Sverige avstår från att göra det. *Sveriges rapporteringen till UNFCCC ** 3 % av Sveriges utsläpp 1990 Mton CO 2

7 Skogen och klimatet – hot & möjlighet Avskogning som sker framförallt i tropiska länder leder till utsläpp av koldioxid till atmosfären Enligt FN:s klimatpanel står avskogningen för ca. 20 % av världens totala koldioxidutsläpp Hållbart brukad skog med återplantering nettolagrar koldioxid och mildrar därmed växthuseffekten Kol lagras i de produkter som tillverkas, ökad produktion ger ökat lager När träbaserade produkter ersätter material som orsakar stora utsläpp tillkommer ytterligare en positiv klimateffekt Hot Möjlighet

8 Sverige Brasilien Kina Indonesien - 4,0 Europa Nord Amerika Afrika Sydamerika Asien Världen – 0,2 -1,0 0,0 1,0 Årlig förändring av virkesförrådet perioden 1990 - 2005 (%) Hot En femtedel av de av människan orsakade utsläppen härrör från skogsskövling och avskogning. Det är den största enskilda utsläppskällan. Skogs- areal %

9 Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt binder koldioxid. Virkesförrådet i den svenska skogen har nästan fördubblats under de senaste 90 åren samtidigt som avverkningen har fördubblats. Ökningen fortsätter. Möjlighet

10 Den globala potentialen i ett skogsbruk av svensk modell, ett tankeexperiment Alla värden avser miljarder ton C Totala utsläpp + 7,2 Globalt skogsbruk enligt svensk modell - 2,3 Stopp för avskogningen - 0,6 Halverade skogsskador -1,1 Summa - 4,0 Upptag i hav och vegetation - 3,2 Summa 0

11 SWE – potentialen i ett klimatavtal Hållbart brukad skog enligt svensk modell bidrar till minskad global uppvärmning och ger en utvecklad ekonomi. The Swedish Wood Effect = SWE Öka tillväxten i skogen Minska avskogningen Stimulera ökad träanvändning genom att ta med produkterna i klimatavtalet.

12 Utfall i Köpenhamn (COP15) Resulterade inte i juridiskt bindande avtal eller i ramöverenskommelse. ”The Copenhagen Accord” sätter gränsen för global uppvärmning till + 2 o C. En fond ska byggas upp för att mindre utvecklade länder ska kunna utveckla sina ekonomier samtidigt som utsläppen minskas –30 miljarder dollar 2010-2012 –100 miljarder dollar/år från 2020 –Omfattar bland annat minskad avskogning Fortsatt mandat att förhandla om olika alternativ för hur skog och träbaserade produkter ska redovisas. Förhandlingarna om att stoppa avskogning uppges ha kommit långt men förutsätter beslut om ett övergripande avtal för att träda i kraft.

13 Viktiga frågor i fortsatta klimatförhandlingar Åtgärder, inklusive finansiering, för minskad avskogning Beräkningsmodeller för att värdera skogens roll när det gäller upptag av koldioxid Val av redovisningsmodell för kollagret i de träbaserade produkternas.

14 Skogen i klimatförhandlingarna - olika alternativ Brutto – Netto –Nettoupptag/ -utsläpp av koldioxid för åtagandeperioden redovisas Netto – Netto –Det aktuella årets nettoupptag/-utsläpp jämförs med ett basår ( i dagsläget år 1990) Referensnivå med begränsningar –Det aktuella årets nettoupptag/ -utsläpp jämförs med framåtriktade prognoser eller nivåer

15 Produkters roll för klimatet I klimatförhandlingarna föreslås att kollagret i träbaserade produkter ska redovisas. Lagrets storlek bestäms av tillverkningsvolymen och produktens livslängd. Högts livslängd har träprodukter. Papper har kortare livslängd. Biobränsle redovisas inte, (livslängd = 0) å andra sidan har biobränsle en stor effekt när fossila bränslen ersätts. En värdering av träbaserade produkter som kollager skulle ge en positiv signal och utrymme att sprida positiva svenska erfarenheter – SWE.

16 Produkter i klimatavtalet Om produkter inkluderas i ett nytt klimatavtal skapas incitament att stimulera användning av träprodukter. Ökad produktion av träprodukterÖkat lager av kol i produkter 19612009 20052006200720092008

17 Produkters roll för klimatet - slutsats Träbaserade produkter har en stor potential att lagra kol. Ökar användningen ökar lagret. Störst effekt ger produkter med lång livslängd. Det finns ett samband mellan avverkning och produkter. Ökad avverkning ger ökad produktion av träbaserade produkter. Produkternas lagringseffekt balanserar delvis minskat nettoupptag på grund av ökad avverkning. Användning av träbaserade produkter ger dessutom en klimateffekt om mer energikrävande material ersätts med trä.

18 Viktiga principer för framtida klimatavtal Ett avtal måste baseras på en beräkningsmodell som redovisar nettotillväxt i skog och inte historiska siffror eller basår Ett avtal måste värdera användningen av träbaserade produkter och dessa produkters positiva klimatpåverkan Ett avtal måste innehålla initiativ för att minska avskogningen

19 Vanliga förkortningar i klimatförhandlingarna UNFCCC = United Nations Framework Convention on Climate Change. COP = Conference of the Parties of the UNFCCC. 193 länderna. Indelas i: –Annex I (industrialiserade länder och ekonomier i utveckling) –Annex II (Utvecklade länder som betalar för kostnader i utvecklingsländer) –Utvecklingsländer. KP= Kyoto Protocol. 40 länder har skrivit på avtalet som anger åtaganden för att minska utsläpp. CMP = Meeting of the Parties of the KP. IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change. FN:s forskarpanel för klimat. LULUCF = Land Use Land Use Change and Forestry. Markanvändningssektorns benämning i Kyotoavtalet. HWP = Harvested Wood Products. REDD = Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation. REDD + = Utvidgning av REDD vid COP- mötet på Bali till att också omfatta bevarande av biologisk mångfald och hänsyn till ursprungsfolk. UN REDD = United Nations Collaborative Programme on Reduced Emissions from Deforestation and Forest Degradation. CDM = Clean Development Mechanism. Del av Kyotoavtalet som tillåter ett i-land att genomföra emissionsminskande projekt i utvecklingsländer. Kan ge säljbara utsläppskrediter.