Handkirurgisk rehabilitering

En presentation över ämnet: "Handkirurgisk rehabilitering"— Presentationens avskrift:

1 Handkirurgisk rehabilitering
Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset

2 Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige
Sjukgymnaster som arbetar med händer finns ffa knutna till dessa, men även på vissa ortopedkliniker och vissa distriktsmottagningar Vi är fem sjukgymnaster och fem arbetsterapeuter

3 Förebygga

4 Postoperativa instruktioner
ges till alla i förebyggande och behandlande syfte för att: hålla igång cirkulationen och muskelpumpen motverka och minska svullnad skapa glidyterörelse – hålla igång rörligheten

5 ödemprofylax/behandling
Postoperativ regim- ödemprofylax/behandling Högläge- gärna kuddar under armen. Undvik mitella! armar uppåt sträck med ext fingrar knyt och för ned armarna upprepa 10 ggr varannan tim

6 Postoperativ regim- ödemprofylax/behandling
Fingerlindning vid kraftig postoperativ svullnad. Speciell linda (tender crepe) Prioritera alltid behandling av svullnad (högläge pumprörelser ev. kompression etc.)

7 Förband och gipsar, immobilisering
Immobilisering i relativt kort tid med så stor rörelsemöjlighet det går för icke skadade leder Vid immobilisering av fingrarna strävar man oftast efter sk ”safe position” med flekterade mcp och relativt raka ip-leder Varför? Det är lättare att träna upp extension i mcp än flexion, och tvärtom i IP-lederna

8 rörlighet och senglidning
Postoperativ regim- rörlighet och senglidning Fingerextension, observera pip-ext även abduktionsträning ”hook fist”, flekterade IP-leder och raka MCP-leder ”straight fist”, flekterade MCP och IP-leder och raka DIP-leder

9 Vid full sammansatt flexion glider flex dig
profundus 50 mm och flex dig superficialis 35 mm Adherenser skapas mellan olika lager. För hård träning: små blödningar och minskad rörlighet. Ineffektiv träning: senor fastnar i omgivande vävnad.

10 Undersöka

11 Anamnes Status dominant hand skadetyp använder patienten handen?
ev. svullnad lokalt, diffust, rodnad, temp.öknig ärr, adherenser känsel

12 Rörelsestatus Aktiv och passiv rörlighet mäts med goniometer
Var är rörelsehindret?

13 Rörelsehinder Passiv extension ua Aktiv extensionsdefekt.

14 Åtgärda-behandla

15 Extensorsenskada 22-årig man
Skärskada på EDC III och IV vä, handryggsnivå (zon 6) Avgipsad 3,5 v post op

16 Regim Träningsvecka 1: Oppositionsgrepp, ej ytterligare flexion
Aktiv extension Träningsvecka 2: Ytterligare flexion till mindre grepp, ej max Träningsvecka 3: Full aktiv flexion tillåten

17 MCP-flexion med raka IP-leder
IP-flexion med raka MCP Rörelseträning för enskilda leder Försiktighet för att inte förlänga i senskarven

18 Senglidningsövningar
EDC separat Sammansatt extension

19 Flexorsenskador

20 Regim Dag 3: Koppling av Kleinertdrag. Aktiv extension, 5 reps/timme. Passiv flexion m.h.a gummibanden. Vecka 5: Avveckling av Kleinertdrag. Börja använda handen i lättare aktiviteter. Aktiv obelastad rörelseträning.

21 Vecka 7: Aktiv rörelseträning mot lätt motstånd ( mjuk behandlingsdeg).
Vecka 8: Använd handen ”normalt” i vardagliga aktiviteter, ännu ej full belastning Vecka 13: Inga restriktioner. Full belastning ex. styrketräning, gymnastik

22 Profundussenglidning

23 Superficialissenglidning

24 Nervskada

25 MARDUK Medianusskada – aphand Radialisskada – dropphand
Ulnarisskada - klohand

26 Rehabilitering under tiden musklerna är paralytiska
Kontrakturprofylax i väntan på nervregeneration. Bibehålla god funktion i icke drabbad muskulatur genom att uppmuntra patienten att använda sin hand (trots känselnedsättning) Ortoser från arbetsterapeuterna för att förebygga felställningar

27 N. ULNARIS Stabilisera dorsalt över proximala falangerna och träna extension i IP-lederna Använd ”Knucklebender-ortos”, som håller MCP-lederna något flekterade

28 N.RADIALIS Kontrakturprofylax: Handledsextension med
knutna och med raka fingrar Använd dorsal ortos som håller handleden och proximala falangerna raka

29 Rehabilitering under regenerationsstadiet
Korta träningspass, undvik muskeltrötthet Regelbunden analys av handfunktion och ortoser

30 Ulnaris Första tecknet på regeneration efter skada på handledsnivå: aktivitet i abduktor digiti minimi Ab- och adduktionsträning med handen på bordet för att undvika att använda EDC Styrka i nypgrepp

31 Medianus Första tecknet på regeneration efter skada på handledsnivå: förmåga att rotera tummen Oppositionsträning och palmarabduktion: Låt tummen glida utefter varje finger och forma ett o. Hantera små föremål i nypgreppet

32 Radialis Tecken på regeneration: Förmågan att stabilisera handleden
Träna styrkan handledsextensionen med knuten hand för att isolera handledssträckarna Extendera i MCP med böjda IP-leder, för att lättare hitta EDC Sammansatt extension: passivt rörelseuttag med aktivt kvarhåll

33 Patientfall, nerv- och senskada
Patient med ulnaris- och medianus samt alla flexorsenor avskurna i handledsnivå, ramlade emot en glasruta. Bilder 3,5 månader efter skadan när pat ännu går på rehab.

34 Aktiv rörlighet ext tumme och fingrar Flexion och

35 Kontrakturprofylax Passiv flexion i alla leder PIP och DIP-flexion PIP-extension med stabilisering dorsalt över proximala falangerna för att undvika hyperextension i MCP (aktivt) Får aldrig ske bändande, risk för mikrorupturer med svullnad som följd

36 Undvik kontrakturer i väntan på regeneration
Medianusskada: kan ej palmarabd. pga nervskadan i medianus Undvik kontrakturer i väntan på regeneration

37 Ulnarisskada: Maximal abduktion bilat Hyperext i MCP-leder, ext.def. I IP-leder kontrakturprofylax: knäppa händerna

38 Aktiv träning Sammansatt grepp runt rör, minska succesivt Flexion till föremål i handflatan Hitta funktion i respektive sena genom att stabilisera proximalt om PIP och DIP

39 ”Enkelt” mätstatus Ärrmobilisering Styrketräning med gummiring
Extensionsdefekt mot bordet Knytdiastas relaterat till distala palmarvecket

40 Sensibilitet Test hos AT efter 3 månader:
Pat kunde ej bedöma tryck och beröring Test hos AT efter 8 månader: Skyddskänsel i hela området, något bättre i handflatan än på fingrarna

41 Uppföljning 1,5 år efter skadan

42 Rörlighet Full knytförmåga i fingarna med extenderad handled
Börjar kunna spreta med fingrarna Börjar kunna vrida tummen och möta fingertoppen i s.k. opposition

43 Maximal senglidning I extension: Klarar att extendera handleden
med extenderade fingrar I flexion: Klarar att flektera handleden med flekterade fingrar

44 Greppstyrka JAMAR i kg mån postop hö vä 4 48 9 53 23 18 56 28

45 Artros

46 Patientfall CMC-1 artros
Kvinna, 62 år Bilateral artros i CMC-leder Opererad med IP-plastik i CMC-leden och artrodes i MP-leden, vä sida 4,5 veckor i gips

47 Typisk felställning Adduktionskontraktur Hyperextension i MCP-leden
Nedsatt greppförmåga

48 Stabilisera tummen mot resten av greppet
Öva att röra i CMC1 med samtidig lätt MCP och IP-flexion Forma rund ring med tumme och pekfinger Greppa runt stort rör

49 Typiska felställningar
Svårigheter att lägga handflatan på bordet Står palmarabducerad postop.

50 Vila för handflatan För patienter som har svårt att komma ner med handflatan mot bordet: Rulla mjuk boll under handflatan Vila handen på knät

51 Stabilisera handleden
Öva att knyta handen med handleden extenderad för att få igång det naturliga greppet. Med hänsyn till FCR. Stabilitetsträning för handleden –radialdeviation till medelläge

52 Reumatoid artrit

53 Man med RA sedan 30 år Opererat båda sina händer med artroplastiker i MCP-lederna Vä hand 5 veckor post.op. Höger hand ett år tidigare

54 Utriggare, med dorsalt/radialt drag, tillverkas hos arbetsterapeut efter ca en vecka.
Pat får inte använda handen. Tummen får greppa mot ortosen, men EJ mot fingrarna. Ortosbehandlingen avslutas succesivt efter 6-8 veckor.

55 Träningen påbörjas samtidigt. Sker
vanligen med, ibland utan, ortos. Ext/flex.träning av MCP- och IP-leder Handledsflex/ext utan ortos När stygnen tagits: Statisk radialförning av fingrarna Ärrmobilisering Efter ca 4 veckor: Träning med motstånd t ex degprogram

56 Ny ledkapsel

57 Complex regional pain syndrome, CRPS

58 CRPS typ I CRPS typ II Utan skada på större nervstam.
Inom arm/hand: Skulder hand fingersyndrom SHF CRPS typ II Med skada på större nervstam.

59 oproportionerliga emot skadan
CRPS l, symtom oproportionerliga emot skadan Använder inte handen! Bär på armen Visar kvittot med friska handen Passiva rörelser, gnider på handen

60 CRPS I, symtom Brännande smärta i hand, ev. axel Ödem
Obalans i autonoma nervsystemet: missfärgning, blank och utslätad hud, perifer kyla, ökad svettfunktion Rtg: ev urkalkning

61 ”Skyddsställning”, ödem
ihopkrupen ”liten hand”, inskränkt extension svullnad ”diffust” i hela handen inskränkt ab- och adduktion ext.defekter i pip-lederna Inskränkt flexion Adducerad tumme

62 Behandling Koppla i arm/ hand som en aktiv kroppsdel, ANVÄND DEN!
Cirkulationsbefrämjande rörelser såsom armar uppåt sträck Sträva efter avspänd träning. Kolla sittställning, spänning i axlar o.s.v. Skapa trygghet och träningsmotivation genom få och enkla instruktioner

63 Aktiv träning Träna gärna med olika redskap för att ”lära” handen att
Cylinder bilat Öppningsgrepp Rulle för handled Träna gärna med olika redskap för att ”lära” handen att få kontakt med omvärlden (känslig hud, ärr...).

64 Koordination – hantera föremål
Kinesiska kulor Rundstavar Stenar, träföremål Dosering: ofta korta stunder. Lugnt tempo.

65 Undvik: för hård träning statisk belastning som att bära varma handbad
passivt bändande rörelser Risk för ökad svullnad Ej väntelista! Ev daglig behandling i början eller inläggning på avdelning.