Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga."— Presentationens avskrift:

1 Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga

2 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Landsbygdsprogamet har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi.

3 Odlas mer spannmål än vad som är lönsamt?

4 Normskördar för hela landet Höstvete 6,2 ton Korn 4,3 ton Havre 3,9 ton

5 Spannmålspris för att få ett nollresultat med alla kostnader beaktade H-vete, 6,2 ton  1,39 kr / kg Vårkorn, 4,3 ton  1,83 kr / kg Havre, 3,9 ton  1,95 kr / kg

6 Förenklat kalkylexempel, korn 4 ton Utsäde 700 kr0,18 kr/kg Gödning1400 kr0,35 kr/kg Växtskydd 300 kr0,08 kr/kg Torkning 400 kr0,10 kr/kg Summa2800 kr0,70 kr/kg Arbete maskiner3500 kr0,88 kr/kg Summa5800 kr1,45 kr/kg Overhead m.m. 700 kr0,18 kr/kg Summa7000 kr1,75 kr/kg

7 Anpassa spannmålsodlingen Delar av fält kan ha låg skörd som t ex vändtegar Använd marken till annat än spannmål vid låga spannmålsskördar, gräsbevuxen. Har hela fält låg skörd, fundera på alternativ Om resultat i resultaträkning är lägre än gårdsstöd – räntor – arrende  Fundera på att ändra något i företaget

8 Olika grödors konkurrenskraft på marginalmark Grödor med hög omsättning och hög arealrelaterad kostnad odlas oftast på de bördigare markerna. Grödor med lägre omsättning och hög skörderelaterad kostnad odlas på mindre bördiga marker. Ex. på grödor på bördiga marker: sockerbetor och raps Ex. på grödor på mindre bördiga marker: vall

9 Prod. område Höst- vete Vår- korn Havre Höst- raps Socker- betor VallSalixRörflen Gss42393223204762 Gmb38342822195456 Gns35342722 4860 Ss32312520 4257 Gsb32272221 47 MSs31262221 43 NN 2015 41 54 ÖN 1816 44 54 Hela riket 363725222046 Andel av kostnader i procent som är skörderelaterade, d.v.s. ej arealrelaterade

10 Gräs för biogas på marginalmark Marginalmark har lägre markkostnad än högavkastande mark. Oanvända plansilos kan användas. Transportkostnad högre långt från biogasanläggning. Biogasföretag behöver ej höja pris för alla för att öka kvantiteten genom att köpa gräs längre bort (jmf skogsindustrins virkesimport) Viktigt med kontakt med biogasföretag i tidigt stadium.

11 Produktionskostnad och lönsamhet för energigrödor

12 Skördar för olika grödor i beräkningarna

13 Kostnader & intäkter som ingår i följande beräkningar Alla kostnader utom markkostnad ingår, dvs även overheadkostnad, avskrivningar, ränta och eget arbete ingår i beräkningarna. Enda stödet som ingår är etableringsstöd för salix på 5000 kr per ha. Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej i beräkningarna

14 Produktionskostnad kr per MWh.

15 Resultat i kr per hektar år 2009. Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

16 Resultat i kr per hektar år 2010. Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

17 Resultat i kr per hektar år 2011. Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

18 Olika energigrödors lönsamhet i framtiden

19 Grödor för idag eller framtiden? Olika kostnadssänkningspotential för olika grödor Dagens stora grödor har lägst kostnadssänkningspotential Finns kunskap och infrastruktur för dagens grödor som spannmål och raps Växtförädling, teknik och organisationsutveckling kan sänka framtida kostnader.

20 Bedömd kostnadssänknings- potential relativt spannmål Salix32% Elefantgräs18% Rörflen15% Hampa12% Halm7% Helsädesspannmål6%

21 Mark som begränsande resurs

22 Paradox

23 Samband vetepris – Salix kostnad

24 Högre spannmålspris Konsekvenser Relativpriser ändras Mark +++++ Direkta insatsmedel som t ex gödning ++ Maskiner och arbete +  Motiverat med ändrad kombination av insatsmedel och ändring i vad som produceras

25 Prisutveckling skogsflis År 2005137 kr per MWh År 2006146 kr per MWh År 2007158 kr per MWh År 2008167 kr per MWh År 2009181 kr per MWh År 2010197 kr per MWh År 2011214 kr per MWh

26 Exempel på situationer då salix kan vara lämpligt Stämma överens med företagarens mål Lönsamhet i befintliga grödor alltför låg Delar av gården har svag bördighet Vill minska sysselsättning Ett alternativ till utarrendering Vill utveckla affärskoncept med energigrödor som bas.

27 Exempel på affärskoncept med energigrödor som bas Sälja värme Torka och sälja flis Brikettering av olika grödor Ta hand om slam eller septitanksvatten Rening av näringsrikt vatten genom vegetationsfilter Utegrisar i Salix Biogas

28 Avloppsbevattning Affärsidé för lantbruksföretag eller annat företag Ta hand om näringsrikt vatten med negativt ekonomiskt värde Största värde inbesparade kostnader för reningsverk (ca 85-90%) Ökad skörd och inbesparat handelsgödsel (ca 10-15%) Enköping tillämpar detta i stor skala.

29 Kostnader i reningsverk för avskiljning av kväve och fosfor

30 TACK


Ladda ner ppt "Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga."

Liknande presentationer


Google-annonser