I Sverige: Kostade våra välfärdsjukdomar ca 3 miljarder förra året! Sjukdomar orsakade av övervikt och fetma kostar USA 147 miljarder dollar årligen.

En presentation över ämnet: "I Sverige: Kostade våra välfärdsjukdomar ca 3 miljarder förra året! Sjukdomar orsakade av övervikt och fetma kostar USA 147 miljarder dollar årligen."— Presentationens avskrift:

1

2 I Sverige: Kostade våra välfärdsjukdomar ca 3 miljarder förra året! Sjukdomar orsakade av övervikt och fetma kostar USA 147 miljarder dollar årligen. Summan, som utgör 10 procent av hela USA:s sjukvårdsutgifter, motsvarar nästan 1,1 biljon svenska kronor - eller 1 100 miljarder.

3 Fundera över… Hur ser din kost ut idag? ( involverar allt, dryck till mat) Skulle du kunna förändra den för att må bättre och få ut mer av din träning?

4 Centrala innehållet Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.

5 Vad påverkar energibehovet ?

6 Kalorier Bic Mac & Co 1350 kcal En normalstor pizza 1500 kcal 1.5 liter coca cola 600 kcal En marabou chokladkaka (100gram) 560 kcal En stor chipspåse (300gram) 1600 kcal Vodka 2200kcal/Liter StarkÖl 470kcal/Liter Broccoli 100g 27 kcal Avocado 100g 169 kcal Paprika 100 g 36 kcal Falukorv 100 g 260 kcal Bacon 100g 560 kcal Kycklinfile 100g 112kcal Lax 100g 150kcal Torsk 100g 75 kcal

7 Olika former av energibehov Basalmetabolism (BMR – Basic Metabolic Rate) – hur mycket energi kroppen gör av med i viloläge dvs mängd energi som kroppens organ behöver för att fungera på rätt sätt. Värme Arbetsenergi Tillväxt VIKTIGAST! Energibalans = energi in = energi ut

8 Vi testar oss själva! www.axa.se/Ma-bra-coachen/Testa-dina-vanor/ goo.gl/cBqiWZ

9 LCHF - 100% naturliga råvaror Genomsnittlig ungdom idag 25% av kalorier från: Extrem kost?

10 kcal 7000 kcal = 1kg fett 33cl burk Coca Cola = 140 kcal 1L Coca cola = 420 kcal

11 Snabba kolhydrater Vitt bröd, cornflakes, potatis, sockerprodukter etc. Ger snabb energi men den varar inte så länge. Ökar insulinhalten i blodet vilket leder till att blodsockerhalten sänks – detta gör dig okoncentrerad, trött och irriterad.

12 Långsamma kolhydrater Hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå vilket minskar godissug och hungerattacker. Bönor, pasta, rotfrukter spannmålsprodukter som är baserade på hela korn.

13 Kontrollera blodsockret Då glukos (socker) tas upp av kroppen utsöndras det sedan i blodet, då frisätts insulin från bukspottskörteln som sedan triggar kroppens celler och organ att ta upp glukosen från blodet. Långsamma kolhydrater hjälper dig att hålla en balanserad blodsockernivå. Vilket hjälper dig att – Få en god aptit – Hålla dig koncentrerad och fokuserad – Inte tappa humöret.

14

15 Varför behöver vi fett? Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven: värmeisolerande, ger skydd åt inre organ. Bygga och reparera celler och tillverka/transportera hormoner Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

16 Olika typer av fett Mättat fett Enkelomättat fett Fleromättat fett De flesta äter för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett. Vilket kan öka mängden kolesterol i blodet vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar.

17 Mättat fett fet mjölk och fil smör och Bregott ost fett kött och charkprodukter som korv och bacon choklad, grädde, glass och bakverk kokos- och palmolja.

18 Enkelomättat fett olivolja och oliver rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter avokado kyckling.

19 Fleromättat fett De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och omega 6. De finns i till exempel i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja solros- och majsolja sesamfrö och sesamfröolja linfrö och linfröolja valnötter.

20 Protein Proteiner ingår i kroppens alla celler. Ofta beskrivs protein därför som kroppens byggstenar. De behövs för tillväxt och underhåll av kroppen. Det är till exempel en viktig beståndsdel i muskler. Protein ingår också i pyttesmå mängder i andra ämnen. Nästan alla hormoner och enzymer är proteiner. Och de ingår förstås i en mängd olika processer i kroppen.

21 Proteinbehov Äter du varierad kost så får du i regel i dig tillräckligt med protein även om du tränar mycket. Vi behöver ca 0,8 g / kg kroppsvikt Överskottet förbränns och används som energi eller så lagras det upp som fett.

22 Kosttillskott Riksidrottsförbundets film

23 Kosttillskott Koffein – Styrketräning (bidrar till koncentrationsförmångan förlängs – bidrar till att tända till och muskelkraftsutveckling) Kreatin – Anaerob uthållighet (liten ökad anaerob uthållighet) – Muskelhypertrofi (i kombination med bra kost och sömn 0.2-0.4%) Proteintillskott: – Har visat beroende olika studier, ha en viss effekt. Den mesta forskningen ger stöd för att mjölkprotein, både vassle och kasein är mer gynnsamt för muskeltillväxt än sojaprotein som är den mest förekommande vegetabiliska proteinkällan inom tillskottsindustrin (även om du kan få tag på t.ex. hampaprotein och ärtprotein också).

24 Vem behöver kostillskott? Vitamin D till barn upp till två års ålder. Folsyra till kvinnor i fertil ålder som planerar att bli gravida. Järn och folsyra från 20:e graviditetsveckan och till graviditetens slut. Kalcium och vitamin D till äldre, över 70 år, speciellt till dem som inte regelbundet vistas ute. Veganer (B-12 ett måste  död) Nyfödda (en dos K-vitamin) Barn (AD-droppar) Ensidigt ätande Syftet med kosttillskott  Förebyggande (större krav på ngt)  Korrigerande (brist av ngt)  Farmakologiska? (finns det en prestationshöjande effekt?) Riksidrottsförbundet säger: Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Att satsa på kosten är alltid ett bättre val än tillskott av olika slag.

25 Gainomax Kroppen har cirka 400 gram kolhydrat lagrat i kroppen (lever och muskulatur). Under ett styrketräningspass som pågår 45-60 (ja till och med 90min) är det ett fåtal som tömmer kolhydratdepåerna. Gainomax innehåller 40 gram rent socker 5-10gram protein efter aktivitet och sedan fylla på kolhydraterna genom en måltid efter aktiviteten. En gainomax innehåller 10g mer socker än en cola burk!

26 Räkna ut ditt behov för en dag! http://www.fettfri.nu/kalkylator/energibeh ov/ http://www.uppladdningen.nu/uppladdning enwww/main.nsf/page.items.www/92BDB8 8ACB662CE7C1257050004CDF59?open

27 Vad innehåller vad?! Bic Mac & Co 1350 kcal En normalstor pizza 1500 kcal 1.5 liter coca cola 600 kcal En marabou chokladkaka (100gram) 560 kcal En stor chipspåse (300gram) 1600 kcal Vitt vin 680 kcal/Liter Rött vin 720 kcal/Liter Vodka 2200kcal/Liter ÖL 3.5% 400kcal/Liter Stark Öl 470kcal/Liter

28 Vitaminer Några funktioner – Stärker immunförsvar – Bra för synen – Bra för energiomsättningen – Nödvändigt för blodets koagulering Finns i – De olika vitaminerna finns i en mängd olika livsmedel och med en allsidig och färgrik kost kommer du att få i dig tillräckligt.

29 Mineraler Några funktioner Transporterar syre från lungor ut i kroppen. (järn) Kalcium bygger upp skelettet. Magnesium är viktigt för att nerver och muskler sk fungera på bästa sätt. Zink tillsammans med insulin reglerar kolhydratomsättningen i kroppen Selen har antioxidativa egenskaper Finns i En allsidig kost täcker behovet

30 Antioxidanter Funktion Motverkar fria radikaler (som skadar våra celler) Bättre återhämtning Bättre immunförsvar Finns i Grönsaker, frukt, bär rotfrukter och baljväxter. Om du tränar mycket särskilt styrka Kan tillskott av C-vitamin, E-vitamin vara bra

31