Kristendomens riter

Bibeln är helig bok för alla kristna. Den innehåller Guds budskap till människorna. Vissa tror att Bibeln är bokstavligen sann. Andra säger att Bibeln är skriven av människor och att man måste tolka den efter vår tids kunskaper och sätt att tänka. I Bibeln finns skrivelser om olika kristna riter.

Bönen är, enligt kristen tro, en dialog mellan människan och Gud. Bönen kan ske enskilt eller i grupp. I den kristna bönen är förbönen central. Det vill säga att man ber för sig själv och andra. Katoliker talar med helgonen genom speciella böner. Rosenkransen är en vanlig bön bland katoliker. Den består av upprepningar av bland annat Fader vår och Ave Maria, och för att hålla räkningen på dessa böner finns ett särskilt radband.

Sakrament är särskilda, heliga handlingar. Ett sakrament är ett synligt tecken under vilket Gud är närvarande med sin kraft. Katolska och ortodoxa kyrkan har 7 sakrament. De ortodoxa kallar sakramenten för mysterier. Protestant kyrkan har 2 sakrament.

Dopet är det första sakramentet som grundlägger det kristna livet. Oftast meddelas sakramentet till småbarn, men endast om det finns vuxna som vill leda barnet in i dess kristna liv. En vit dopklänning hänvisar till det rena, nya livet. Barnet döps av prästen. Dopet förättas genom att tre gånger gjuta vatten över huvudet med orden: "Jag döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn". Dopet i ortodoxa kyrkan sker genom hel neddoppning.

Bekräftar det kristna livet när man blir vuxen (ca. 15 år). konfirmationen Bekräftar det kristna livet när man blir vuxen (ca. 15 år). Den meddelas av biskopen genom smörjelse med krisma (blandning av olja och balsam) och bön. (Katolska kyrkan) I ortodoxa kyrkan kommer konfirmationen och myrrasmörjelsen direkt efter dopet. I protestant kyrkan betyder konfirmationen att man bekräftar sitt dop.

I katolska kyrkan firas nattvarden vid varje mässa. Enligt katolsk och ortodox tro förvandlas brödet och vinet under mässan till Jesus kropp och blod. I ortodoxa kyrkan delas nattvarden till alla döpta och konfirmerade, även till små barn. I protestant kyrkan ska man vara konfirmerad för att delta i nattvarden.

Bikten kallas även försoningens sakrament. En troende katolik går ibland till prästen och biktar sig. Det är att bekänna sina synder och ångra sig. Prästen förklarar sedan att synderna är förlåtna och uppmanar den biktande att göra bot.

Katoliker som gifter sig lovar att leva tillsammans hela livet. äktenskapet Katoliker som gifter sig lovar att leva tillsammans hela livet. Ett katolskt par får alltså inte skilja sig, utom i speciella fall. Även i ortodoxa kyrkan är äktenskapet egentligen oupplösligt, men man håller inte på den principen för lekmännen (de som inte är präster). Skilsmässan måste godkännas av kyrkan.

Ett löfte är att leva celibat. Katolsk präst får inte gifta sig. Prästvigningen Under en ceremoni inviger biskopen den blivande prästen, som ger särskilda prästlöften. Ett löfte är att leva celibat. Katolsk präst får inte gifta sig. Ortodox präst får vara gift, men han får inte gifta sig efter prästvigningen. Kvinnor får inte bli präster. (Skälet är att Jesus Kristus valde tolv män att föra ut evangeliet till hela världen.)

Begravningen är inget sakrament i katolska kyrkan. De sjukas sakrament De sjukas sakrament ger kraft åt den sjuke att avsluta sitt jordeliv som god kristen. Den som är svårt sjuk får besök av prästen, som smörjer den sjukes panna och händer med olja. Begravningen är inget sakrament i katolska kyrkan.

Dop – konfirmation – vigsel - begravning övergångsriter En övergångsrit är en rit som markerar en persons övergång från ett stadium i livet till ett annat: Dop – konfirmation – vigsel - begravning Övergångsriter brukar sammanfalla med familjehögtider. Riterna brukar åtföljas av en fest såsom dopfest, konfirmationsfest och bröllop. Ibland får den inblandade ett (nytt) namn i och med riten; vid dop eller giftermål.

Kristna högtider Advent Jul Påsk Kristi himmelsfärd