Det ömsesidiga beroendet  Diskussion utifrån  Ariansen  Anderson  Worster

Komplexa problem  Miljökrisen – svårt att förstå orsakssammanhang  Krisen har uppstått i samspelet mellan natur och människor - eller i spelet mellan människor - inte i naturen som sådan  Hotar hela mänskligheten – främst kommande generationer

Vad krävs för att lösa problemen?  En omläggning av mänsklig praxis av samma dimensioner som den som gav oss den industriella revolutionen  Nya livsformer  En ny mentalitet  Solidaritet  Hur blir det med livskvaliteten?

Ariensen:  Miljö är omgivningar. Det går för sig att vårda och ta vara på miljön utan att man motiveras av en global katastrof. Vi skall inte bara överleva, vi skall överleva en värld som är rik och mångfaldig. Låt oss ta vara på den, för vår och världens skull.  Men vad krävs för detta?

Kan vi lära av ”traditionella” samhällen?  Vid att klä ett folks resursmanagement i religiösa kläder får man det sanktionerad av religionens auktoritet som appellerar båda till människors känslor och också till deras intellekt  - Att skapa mening i sin värld -   Religion används således för att ge auktoritet till bra resursmanagement och för att undervisa i kunskap om den lokala miljön  (Anderson)

 Anderson säger at mänskliga samhällen är avhängiga av människors förmåga at maximera erfarenhetsbaserad kunskap, involvera människor i den på ett känslomässigt sätt och att undervisa sina barn i traditionen så den går vidare från en generation till nästa   Om de klarar det överlever de  Om de inte gör det går de under

 För att människor skall ta hand om sin miljö krävs det att de har ett moralkodex och sociala institutioner som lägger stress på att bevara miljön. Annars tar kortsiktiga mål över.   Hur ser det ut i vårt samhälle?  Vår vetenskap är inte längre baserad på människors erfarenhet  Den har försvunnit in i laboratorier  Och kan bara förstås genom avancerade instrument

 Men vi håller kanske på att få en ny sort vardaglig förståelse  Som frågor om:  Vad är fel med vårt klimat?  Men varifrån får vi svaren?  Från vetenskapen, specialisterna  Det blir globalt och oöverskådligt  Inte längre lekmannens erfarenhetsbaserade svar

Vi ser miljö- och miljöproblem genom en specifik kultur  Miljövård handlar om människor -- inte bara om resurser  Det verkliga problemet är inte att ta hand om miljön  Det är att ta hand om människor

 Här finns regler som säger att man inte få ta mer från naturen än man behöver  Hos ex. inuiter, Nordamerikas indianer  Om man inte behandlar djuren med respekt försvinner de och då svälter människorna  det var att besvara givmildheten från den naturliga världen med otacksamhet

En välsocialiserad person i dessa amhällen förstår  - att det är den vilda världen som ger henne föda och allt annat hon behöver  - att man på samma sätt som man visar respekt och vänlighet mot en person som föder en skall man också göra mot djur och plantor  - att dräpa djur utan att det var nödvändigt (för att man var hungrig) var det samma som mord  Det var personligt, emotionellt men också i högsta rationellt att handla så

 Inte ”vi levar i harmoni med naturen ” – den urbana miljörörelsen slogan och ett sätt att distansera sig från naturen som blir väldigt abstrakt   Istället ett direkt emotionellt band med de naturliga resurserna  Man levar i samma värld och är avhängiga av varandra på ett mycket direkt och personligt sätt   De (naturen, landskapet, djuren) var inte Den Andra – de var en del av oss  Gav kraft, föda, tillhörighet  Och fick respekteras  Några farliga  Andra vänliga och givmilda   Det var detta som fick resursmanagementsystemet att fungera

 Och man har myter som berättar om relationer till den vilda världen och vad som händer om man inte respekterar den   Där antingen djuren själva eller mytiska hjältar ser till att de som överträder reglarna får sig en läxa

 Men är det bara i traditionella samhällen man finner samband mellan kultur och ekologi?  Nej, säger Worster också vår ekologiska vetenskap är präglad av den kulturella och historiska kontexten

 Hur vi än ser på världen ser vi den genom färgade glasögon  och ett steg på vägen mot förändring är att få ökat kunskap om de glasögon/kulturella filtrar vi använder.  för såg man den genom religionen - myterna  nu genom den västerländska vetenskapen

 Ett resultat av det vetenskapliga revolutionen var att relationen mellan människa och natur förändrades radikalt.  En relation som från början hade bildat ett nära samband blev mera och mera distant.

 Men det har funnits andra sätt att se på naturen,  andra kulturella filtra  Och det tog det, som i efterhand har klassificerats som Newtons paradigm, lång tid att tränga undan andra synsätt - vilket den till slut gjorde genom att göra dem obskura - del av övertro - myt - skrock - häxkonst inget att ta på alvar.

 Worster försöker att visa att varje generation beskriver naturens ordning på sitt sätt och at det i regal avslöjar like mycket om det mänskliga samhället inom vilket det beskrivs som det gör om naturen

Att betrakta ekologin genom ekonomiska glasögon  Worster menar att termer som det ”ömsesidiga beroendet” eller ”samarbeta” i dag har fått en ny betydelse.  Viktiga termer för ett modernt industrisamhälle uppbyggd på samarbetande företag  Han menar att det ömsesidiga beroendet i dag nästan alltid reduceras till ekonomiska termer  Det är ekonomins värderingar som går igen överallt  Också när man pratar om miljön  Ekologin har ”ekonomifiserats” 

Modern tes:  Produktiviteten måste till varje pris höjas för att få ständigt högra ekonomisk tillväxt  Om saker och ting får sköta sig själva blir det kaos och stagnation

 På 1930-talet så Julian Huxley ekologin som nationalekonomins förlängning till hela livets värld  Riktningen här är viktig  Det är inte ekonomin som inspireras av ekologin (hade kanske varit nyttigt)  Men tvärtom  Det är ekologin som tillämpar ekonomiska teorier på studiet av naturen

Näringskedjor  Charles Elton (1927) organiserade naturen i en integrerad ekonomi med ett system av näringskedjor bestående av ”producenter” och ”konsumenter” – ett ekonomisk system  Producenter är de gröna växterna  Konsumenterna är djuren  Den moderna människa står utanför med sina artificiella och effektiva tekniker för att samla föda

Modern ekologi  Man finner lösningarna inom den konventionella ekonomin  Det är experterna som kan lösa miljöproblemen  Man använder traditionella västerländska vetenskapliga metoder  Man kan tänka sig att använda miljöskatt som ett medel  dvs använder sig av marknadens princippar

Den neo-klassiska modellen  För kapitalistisk teori är det konsumenter (dvs subjektiva preferenser) som skapar ett värde vid att utbyta varor och tjänster på en fri marknad   - människor är själviska rationella individer –  Det ger också konsumenterna makt att tvinga produktionen i en vis riktning ex. vid att handla grönt. Om de är tillräckligt många som handlar i en vis riktning måste industrin rätta sig efter dem

Ekins:  The market can also be organized and harnessed to exert a powerful progressive influence... this is fully in accordance with standard neoclassical theory.   Vi får människor att investera sina sparpengar i miljöfonder  och de tycker de gör en insats för miljön  men...   Att handla grönt, gröna konsumenter vad innebär det?  att rösta för gröna alternativ med plånboken   vilka delar av produktion/distrubution ska vara gröna  Och vad med rättvisa?

 Ska vi bara handla lokalt?  eller ska vi stödja små bananodlare i mellan amerika vid att köpa deras bananer?   Ska vi alla köpa för en bättra världen?  eller ska vi köpa så lite som möjligt?   Och vad med de som inte kan köpa  de fattiga eller kommande generationer?

 Sedan ser radikala gröna teorier naturen som den enda som kan skapa värden. Värden ligger i de naturresurser som ingår. Och jo närmare de är sin upprinnliga naturliga form jo större värde. Naturen har ett värde i sig

Ekocentrism:  Ömsesidighet och samband  människan är del av det globala ekosystemet  och som alla andra delar underkastad de ekologiska lagarna  som sådan finns det naturliga gränser för mänskligt handlanda  dvs vi kan inte växa varken i population eller vad gäller ekonomisk utveckling över en viss gräns som sätts av jordens bärkraft

 Är det människan eller naturen som har det yttersta värde  dvs har vi rätt att offra naturen för människan  eller är människan del av naturen.  En natur som har ett eget värde som djupekologerna hävder