Växthus-effekten The Greenhouse Effect

Hur funkar det? Växthusgaserna som vattenånga, metan och koldioxid samt dikväveoxid (lustgas) och ozon hindrar en del av värmestrålningen att passera ut i rymden. Greenhouse gases such as water vapour, methane and carbon dioxide stop heat escaping from the Earth into space.

En förstärkt växthuseffekt Klimatfrågan handlar om den förstärkta växthuseffekten. Växthusgaser kommer in i atmosfären den naturliga vägen. Människans utsläpp av växthusgaser ändrar atmosfärens sammansättning.

Detta bidrar till en störning i klimatsystemet. Klimatförändringen är systemets sätt att utjämna störningen. Förändringen blir som en kedje-reaktion: Mer växthusgaser i atmosfären hindrar den utgående värmestrålningen.  Återstrålningen till jordytan ökar.  Temperaturen stiger.  Ytans värmestrålning ökar.

Växthusgas Naturlig växthuseffekt Förstärkt växthuseffekt Koldioxid Respiration av växter och djur, skogsbränder, vulkaner. Förbränning av fossila bränslen; naturgas, kol och olja, avverkning av skog. Vattenånga Avdunstning från hav, sjöar och floder. Förbränning av kolväte bränslen. Metan När biologiskt material bryts ned bakteriellt under syrefria förhållanden. Utsläpp från kolgruvor och naturgas, risodling, avfallsförbränning och avloppshantering och  boskapsskötsel. Dikväveoxid (lustgas) ”Denitrifikation” av mikroorganismer. Jordbruk (konstgödsel), sopor, industrier. Ozon Flygtrafik. Fluorföreningar - Framställs på industriell väg. (Elektronisk industri.)

Livslängden för växthusgaser Koldioxiden är mycket långlivad i atmosfären och påverkar klimatet under en mycket lång tid. Livslängden för metan i atmosfären är relativt kort, cirka 10-15 år. Dikväveoxidens uppehållstid i atmosfären är cirka 150 år. Fluorföreningar har en lång uppehållstid i atmosfären. De har en livslängd på flera tusen år. Ozon är den mest kortlivade växthusgasen, med en uppehållstid på några veckor till en månad.

Koldioxid viktigaste växthusgasen Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga bildas i atmosfären och växthuseffekten förstärks ännu mer. Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp kan vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring.

Energisektorn är värst i världen Energisektorn orsakar 36 % av de totala utsläppen. Mer än hälften av all elektricitet kommer i dag från förbränning av kol, olja eller naturgas. Transportsektorn ligger på andra plats, med 27 % av alla koldioxidutsläpp. 21 % av utsläppen kommer från industrier. 15 % orsakas av hushållen.

Rika länder bakom mest CO2-utsläpp G8-länderna (USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland) orsakade 1999 nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen. Varje år genererar svenskar 8,4 ton koldioxidutsläpp per person genom vår konsumtion. (13:e plats)

Olika scenarion om växthuseffekten fortsätter? En undersökning från WWF visar att en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön för växter och djur kan försvinna inom 100 år på grund av den globala uppvärmningen. Som en följd kan arter beroende av viss miljö utrotas.

Effekter i dag Global glaciärsmältning. En minskning av havsistäcket på Arktis. Torka och värmeböljor. Djur som dör. Havsnivåer stiger. Ökade kostnader för klimatrelaterade katastrofer.

Effekter i framtiden Mer skog försvinner. Fler naturkatastrofer. Ökad spridning av tropiska sjukdomar.