VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Exempel utifrån ett antal målområden
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Hur bra är vår skola? Personal Vårterminen 2013.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Hur bra är vår skola? Föräldrar Vårterminen 2013.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Dagordning föräldraråd 2/6
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Hej och välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Föräldramöte augusti 2014.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Den individuella utvecklingsplanen
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Hur bra är vår skola? Elever Vårterminen 2013.
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Regelbunden tillsyn i Älvdalens kommun
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Skolinspektionen Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Falkenbergs kommun.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Planering och genomförande av undervisningen
Läroplansträff fritidshem
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Likabehandlingsplanen klar – vad händer nu? n Genomgång med elever på lektionstid n Rastvaktsschema upprättas lagvis n Regelbunden kartläggning av trygghet.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Uppföljning och utvärdering
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Nämndplan 2015.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Begreppet undervisning Utbildning: Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Undervisning: Sådana målstyrda processer som under.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Vad är studiero? Eleverna kan ägna sig åt de planerade aktiviteterna
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Begreppet undervisning
Tidigare granskningar
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius 980908 specialpedagog 980908 © Birgitta Rudenius Copyright, 1996 © Dale Carnegie & Associates, Inc. Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Vår skolas inre liv och undervisning Skolans inre liv är organisationen och de system som styr verksamheten. Här ligger de förutsättningar som gäller för verksamheten. Skolans undervisning och lärandemiljö styr de resultat skolan presterar avseende elevernas utveckling. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Vår skolas inre liv Ledningsorganisationen med besluts- och ansvarssystem. System för normer, kommunikation, målhantering, belöning och granskning. Öppenhet mot omvärlden. Kompetensutveckling. Utvecklingstakt. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Vår undervisning Vad gör läraren? Vilket innehåll har arbetet? Vilka arbetsformer tillämpas? Vilka läromedel används? Vad gör eleverna? Vet de vad de ska göra? Hur fungerar interaktionen? Vilka effekter har lärarens insatser på eleverna? Bedömning av inlärningsmiljön: Är den bra? Kan den förbättras? © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Kriterier för hög kvalitet inom följande områden Skolans inre liv ~ Ledning, styrning, utveckling. Skolklimat. Undervisning ~ Lärarna. Inlärningsmiljö ~ Eleverna. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Kriterier för hög kvalitet. Skolans inre liv Kriterier för hög kvalitet. Skolans inre liv. Ledning, styrning, utveckling. Tydligt pedagogiskt ledarskap och aktivt intresse för undervisningen. Målsättning och ambition är tydligt beskrivna i den lokala arbetsplanen. Skolan ha en utvecklingsplan, som ger stadga åt utvecklingsprocessen. Skolan har ett program för utvärdering och uppföljning som grund för utvecklingen. Behovet av personalutveckling analyseras och ett program för kompetensutveckling erbjuds. Rektor tar det samlade ansvaret för att arbetet med elever med särskilda behov sker på ett prioriterat och ändamålsenligt sätt. Skolans konferenser är anpassade till personalens behov och har ett uttalat pedagogiskt syfte. Personalen ges möjlighet att delta i skolans styrning och utveckling. Kommunikationen mellan skolledning och personal fungerar effektivt i båda riktningarna. Rektor ger personalen en öppen och utförlig information om de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för skolans verksamhet. Rektor följer regelbundet lektioner i skolan och har utvecklingssamtal med sin personal. Personalen ges möjlighet att arbeta tillsammans i lag och enheter med eget ansvar. Skolans ledning beaktar personalens behov av trivsel. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Kriterier för hög kvalitet. Skolklimat. Det finns tydliga regler och rutiner för arbete och samvaro i klassrummen och i skolan. Reglerna presenteras och görs synliga för eleverna och diskuteras fortlöpande i klasserna. De vuxna reagerar tydligt på regelbrott och ger positiv och negativ feed-back till eleverna. Umgänge och samarbete mellan eleverna och vuxna präglas av positiva förväntningar, ömsesidig respekt och förtroende. Lektionstiderna respekteras. Närvarokontrollen fungerar säkert och smidigt och all frånvaro följs upp. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Kriterier för hög kvalitet. Undervisning. Lärarna. Har tydliga markeringar för arbetspassens början och slut. Diskuterar och planerar regelbundet innehåll och arbetsformer med eleverna, samt klargör målen för undervisningen, så att eleverna vet vad arbetet går ut på och kan överblicka sin arbetssituation. Varierar arbetssätt och undervisningsmetoder och ger eleverna möjlighet att samarbeta i par och grupper. Ser till att kunskaperna har en anknytning till elevernas erfarenhetsvärld, och anpassar undervisningen till elevernas ålder och förutsättningar. Tillämpar arbetsformer där eleverna aktivt söker kunskaper, bearbetar frågeställningar och producerar individuella och kollektiva arbeten. Låter eleverna skriva för att samla, bearbeta, bevara och redovisa kunskaper, idéer och tankar. (Write to learn) Följer upp elevernas individuella framsteg med tydliga feed-back veckovis/månadsvis. Utvärderar regelbundet undervisningen och arbetsformerna tillsammans med eleverna. Ger eleverna möjligheter att ta eget ansvar för sitt skolarbete. Låter eleverna regelbundet värdera sina egna insatser och sina egna studieresultat. Förstår att kombinera höga målsättningar i undervisningen med individuellt anpassade krav och förväntningar på eleverna. Ger stöd och hjälp åt elever med svårigheter och erbjuder extra uppgifter åt särskilt begåvade och studiemotiverade elever. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Kriterier för hög kvalitet. Inlärningsmiljö. Eleverna. Deltar regelbundet i planeringen av skolarbetet. Känner till innehåll och mål i undervisningen och kan överblicka vad de ska lära sig. Har inflytande över sitt eget arbete och får ta ansvar för sina studier. Förstår innehållet i undervisningen och har en klar bild av hur kunskaper hänger samman. Deltar regelbundet i utvärdering av skolarbetet och vänjs vid att bedöma sina egna insatser. Får möjligheter att samarbeta med kamrater i par och smågrupper och genomföra gemensamma, kollektiva arbeten i klassen. Får individuell hjälp, när svårigheter uppstår och erbjuds extra uppgifter efter förmåga och intresse. Känner att skolarbetet är meningsfullt och upplever ”lärandets glädje”. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Vår egen kvalitetsredovisning. Vår analys av vår skola Vår egen kvalitetsredovisning. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Områden vi behöver utveckla .. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Våra prioriterade områden .. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Resursanvändning och måluppfyllelse Mot bakgrund av nationella mål, skollag och läroplan kommunala mål, skolplan den egna skolans mål, arbetsplan undervisningsmål, lärares och elevers planering Detta får man för pengarna. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Sammanfattning I denna sammanställning framgår vad som granskas vid en skolinspektion. Det är skolans ansvar att komma igång med sin egen utveckling och finna sin egen modell för styrning och utvärdering. Sammanställningen visar också några kriterier som känneteckar hög kvalitet. Det är varje skolas ansvar att tydliggöra målen, utvärdera och ange område för utveckling. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Övergripande ansvar för utveckling av skolan. I varje kommun bör finnas en utvecklingsresurs för samordning och uppföljning. Denna utvecklingsresurs, som kan vara en utbildad speciallärare/pedagog, bör ha ett särskilt ansvar att följa upp elever med särskilda behov. © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net

Min korta sammanställning, efter utbildningskursen Min korta sammanställning, efter utbildningskursen.. ”Kommunal utvärderare och utvecklare”. Ett varmt tack till Hans Hamber, utbildare vid SIPU-gruppen Per Settergren, skolinspektör i Stockholm Harry Arvidsson, skolinspektör i Stockholm Jan-Erik Gyllin, skolchef i Båstads kommun Birgitta Rudenius speciallärare, Båstad birgitta@kastanjebacken.net © Birgitta Rudenius Birgitta Rudenius Birgitta@Kastanjebacken.net