Etik

Varför handlar man inte alltid enligt sina etiska värderingar? Etik och moral Etik Handlar om hur vi tänker och diskuterar kring vad som är rätt och fel. Moral Handlar om hur vi faktiskt handlar i en verklig situation. Varför handlar man inte alltid enligt sina etiska värderingar?

Värdestege Etikens stora frågor: Hur avgör man vilken handling som är rätt och vilken som är fel? Hur handlar man för att resultatet blir gott eller ont? För att kunna avgöra detta brukar man göra en värdestege. I värdestegen placerar man… Egenvärden som är helt grundläggande för att vi ska kunna leva. T.ex. frihet, kärlek och trygghet. Nyttovärden av olika grad som är mer eller mindre viktiga för olika personer. T.ex. var man bor någonstans, vilka kläder man har, vilken mat man äter, vilken bil man ska åka i.

Etik i religionerna De viktigaste etiska reglerna skiljer sig inte så mycket mellan olika religioner. Alla religioner har t.ex. en regel som förbjuder människorna att döda varandra. Andra etiska regler: De tio budorden (judendom & kristendom) Fem moralregler (buddhism) Två grundregler (hinduism) Koranen & Sunna (islam)

De tio budorden Judendom & Kristendom Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig Inrikta ditt liv på den Gud som är alltings ursprung och mål. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. Använd Guds namn endast i det godas tjänst. Tänk på vilodagen så att du helgar den. Ge dig själv regelbunden tid till vila och uppbyggelse. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land. Visa dina föräldrar respekt och kärlek så kan du förvänta dig detsamma av dina barn. Du skall inte dräpa. Värna och vörda livet i alla dess former. Du skall inte begå äktenskapsbrott. Var trogen mot din partner. Du skall inte stjäla. Respektera andras egendom och rättigheter. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. Visa dig pålitlig i tanke, ord och handling. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. Dela din medmänniskas glädje över att hon har fått en bra bostad. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa. Tillåt dig att vara glad åt att de gått din medmänniska väl i livet. Judendom & Kristendom

Hinduism & Buddhism Två grundregler: Man ska inte skada eller döda några levande varelser. Man ska visa kärlek mot hela skapelsen. Fem moralregler: Att inte döda eller skada. Att inte stjäla. Att inte vara otrogen. Att inte ljuga. Att inte använda droger.

Islam Det finns fyra huvudpunkter av moraliska regler i Islam: Vår tro bör vara sann och uppriktig. Vi måste vara redo att visa den genom goda gärningar mot våra medmänniskor. Vi måste vara goda medborgare och stödja sociala organisationer. Vår egen själ måste vara fast och orubblig under alla omständigheter.

Den gyllene regeln Buddha: På fem sätt bör man hjälpa sina vänner och tjänare – genom storsinthet, vänlighet och godhet, genom att behandla dem så som man själv vill bli behandlad. Jesus: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. Hinduisk skrift: Man bör inte handla mot andra så som man inte själv skulle vilja bli behandlad. Koranen: Ingen av er är en troende förrän han unnar sin broder lika mycket gott som han unnar sig själv. 3 Mos 19:18: Du skall älska din nästa som dig själv.

Konfucius Aristoteles ”Finns det något ord”, frågade Tzu Kung, ”som kan gälla som en grundregel hela livet igenom?” Mästaren svarade: ”Är inte medkänsla ett sådant ord? Handla inte mot andra så som du inte vill att de ska handla mot dig.” Aristoteles Behandla dina vänner så som du vill att de skall behandla dig.

Konsekvensetik – Att tänka på följderna Handling bedöms efter sina konsekvenser eller följder. Handling är rätt endast om den leder till bättre konsekvenser än någon annan handling som personen kan välja. Handling som i sig inte är god kan föra med sig något gott. Exempel: Att döda en diktator för att befria ett helt land.

Varje handling ska bedömas utifrån konsekvenserna. Konsekvensetikens problem: Går det alltid att göra en rätt bedömning av konsekvensen? Brandmännen kanske har fel, det kanske går att rädda fler? Om det brinner i ett hus och brandmännen bedömer att det inte går att rädda dem som är inne i huset så går man inte in, för det skulle kunna innebära att fler människor mister livet.

Pliktetik – Att följa reglerna Lagen, regeln eller plikten avgör vad som är rätt. Exempel: Om det är fel att döda enligt regeln, är det ALLTID fel, även om det sker för att rädda ens eget eller någon annans liv. Om det är fel att ljuga enligt plikten, ska man ALLTID tala sanning, även om sanningen skadar andra. Det kan finnas plikter och regler som strider mot varandra. Då måste man bestämma vilken regel är viktigast. Religiös plikt strider mot landets lagar.

En pliktetiker förhåller sig till en eller flera regler, oavsett konsekvenserna. Åter till det brinnande huset: Pliktetikens problem: Två regler kan krocka. Detta löser man oftast genom att göra en värdestege, i vilken man värderar vilken av reglerna man tycker är viktigast och följa den. Om man har som regel att alltid försöka rädda den som är i fara, så går man in i huset oavsett om brandmännen bedömer att det inte går att rädda någon.

Sinnelagsetik – All vilja väl Handlingen är bedömd efter dess avsikt. Sinnelag = ”anda” eller ”hjärta”. Det som görs i en god anda, med gott hjärta, anses som gott. Det som görs i ond avsikt är ont. Man bortser helt från vilka följder handlingen får. Man bedömer inte om handlingen är rätt utifrån konsekvensen. En ”god” handling kan leda till ett ont resultat.

Sinnelagsetikens problem: Det går oftast inte att avgöra i efterhand om tanken från början var god, eller att veta om det verkligen är sant att ”det var inte meningen”.

Dygdetik – Att följa dygder Dygdetik sätter fokus på hur vi bör vara som människor. En dygd är ett önskvärt karaktärsdrag. Omtänksamhet, ansvarsfullhet, givmildhet, medkänsla, mod, pålitlighet, välvilja, ärlighet, ödmjukhet. Dygdernas motsatser är de förkastliga lasterna. En dygdig människa gör det rätta. En handling är rätt endast om den utförs av en dygdig person.

Situationsetik - Kompromiss Situationsetik är en kompromiss mellan olika modeller. Beroende på situation handlar man utifrån olika mönster. Varje situation är unik och människan får lita till sin inbyggda moral. Situationsetikens problem: Man kanske inte har någon inbyggd moral, och i stunden kanske det inte är så lätt att spontant veta vad som är rätt eller fel.

"Fyrafrågeprovet" När ett etiskt problem uppstår kan man värdera situationen enligt ”Fyrafrågeprovet”. Är det sant ? Är det rättvist mot alla parter ? Kommer det att skapa goodwill och bättre vänskapsförhållanden ? Kommer det att vara till fördel för alla som berörs ?