Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun

2 Olycksfall Våld Naturkatastrof Krig Självmord Process Utfall SÄKERHETSÄKERHET “ INGEN SKADA SKEDD”

3 Säkerhet är ett tillstånd där risker och förhållanden som leder till fysisk, psykologisk eller materiell skada kontrolleras... WHO Sept 1998

4 … för att bevara individers och samhällets hälsa och välbefinnande. Detta är en essentiell resurs för vardagslivet, behövd av individer och samhällen för att de skall kunna genomföra sina förväntningar och avsikter. WHO Sept 1998

5 Säkerhetsfrämjande arbete (Safety promotion) är den process som tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå av individer, samhällen, regeringar och andra, inklusive företag och “frivillig”- organisationer, för att utveckla och bevara säkerhet. WHO Sept 1998

6 Denna process inkluderar alla överenskomna ansträngningar för att modifiera strukturer, miljöer (fysisk, social, teknologisk, politisk, ekonomisk och organisatorisk), såväl som attityder och beteenden som har med säkerhet att göra. WHO Sept 1998

7 Säkerhetsfrämj. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell

8 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell TVÄRSEKTORIELLT INTERNATONELLT SAMARBETE

9 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell NATIONELLT TVÄRSEKTORIELLT SAMARBETE

10 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell ORGANISATION FÖR SAMARBETE MELLAN GRUPPER - TVÄRSEKTORIELLT

11 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell Community Safety Promotion Säkerhetsfrämjande arbete på lokalsamhällesnivå

12 Lokalt säkerhetsfrämmande arbete (Community Safety Promotion) = En säker och trygg kommun (A Safe Community)

13 Definition Ett lokalsamhälle: En grupp människor med gemensamma intressen, antingen genom geografisk samhörighet eller genom ett gemensamt mål.

14 En säker och trygg kommun - hur skall man genomföra arbetet i praktiken? (ett antal miljöfoton)

15 Kan så olika förutsättningar ändå skapa “en säker o trygg kommun”?

16 Falköping, Sverige -här började det!

17 Falköping /2 års program visade i trafiken 28 % hemma 27 % i arbete 28 % förskolebarn 45 % andra skador 1 %

18 Falköping - sjukhusinläggningar(vårdtillfällen) I Falköping nedgång med 0,5/1000/år I kontrollområdet uppgång med 1,7/1000/år

19 VAEROY, NORGE ÅRTOTALTKvM % REDUKTION

20 HARSTAD, NORGE , MED TRONDHEIM SOM KONTROLL, TRANSPORT

21 LIDKÖPING, SVERIGE TRENDER AV SKADADE INLAGDA PATIENTER, -14 ÅR (ÅRLIG FÖRÄNDRING I %) LIDKÖPING"4 GRÄNS” SK. LANDST. KvM Kv M Kv M

22 LIDKÖPING, SVERIGE TRENDER AV FALL SOM LEDER TILL HÖFTLEDSFRAKTURER, 65- ÅR (ÅRLIG FÖRÄNDRING I %) LIDKÖPING SK.LANDST. SVERIGE Kv M Kv M Kv. M

23 La Trobe, Australien. Förändr. (%) i skador, 1991/ /94

24

25 Indikatorer för internationella Säkra och trygga kommuner En säker och trygg kommun skall ha: 1. En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper 4. Program som dokumenterar skadornas frekvens och orsak 5. Förfaringssätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Stockholm §1 WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

26 Websida: