Första världskriget 1914-1918

Varför blev det krig? Nationalismen Under den senare delen av 1800-talet uppkom nationalismen. En tanke inom nationalismen är ”en folkgrupp – en stat”. Detta ledde till: - att stora riken i Europa där det bodde flera olika folkgrupper började splittras, t.ex. Ottomanska riket och Österrike-Ungern.

Varför blev det krig? - att flera mindre riken där det bodde liknande folkgrupper enades till ett stort rike, t.ex. Tysklands enande år 1871. Europas nya stater rubbade maktbalansen i Europa. Tyskland växte sig allt starkare. Detta oroade de mäktiga staterna Storbritannien och Frankrike.

Varför blev det krig? Tyskland vann ett krig mot Frankrike 1871 I detta krig förlorade Frankrike två viktiga landskap till Tyskland, landskapen Alsace (Elsass) och Lorraine (Lothringen). Detta gjorde att fransmännen blev revanschsugna.

Varför blev det krig? Kampen om kolonier Storbritannien, Frankrike, Portugal och Spanien hade många kolonier i andra världsdelar. Detta gav prestige och råvaror, så Tyskland ville också skaffa sig många kolonier.

Varför blev det krig? Kapprustning Tyskland byggde upp sin armé och den blev större än både Storbritanniens armé och Frankrikes armé. Tyskland och Storbritannien tävlade om att ha den största och bästa flottan.

Varför blev det krig? Allianser mellan stater Flera europeiska stater började oroa sig för att Tyskland skulle bli för mäktigt. Staterna ville inte stå ensamma om det blev krig, så de bildade allianser. Ententen: Storbritannien, Frankrike, Ryssland Trippelalliansen/Centralmakterna: Tyskland, Österrike-Ungern och (Italien)

Varför blev det krig? Schlieffenplanen (en tysk anfallsplan) I Tyskland hade det utarbetats en anfallsplan som gick ut på att Frankrike först skulle anfallas, genom Belgien, och besegras snabbt och sedan skulle Tyskland rikta sina styrkor mot Ryssland. På detta sätt trodde Tyskland att de skulle kunna förhindra ett tvåfrontskrig.

Skottet i Sarajevo År 1914 tillhörde Bosnien Österrike-Ungern. I Bosnien bodde slaver. Det fanns även slaver i Serbien, ett land som blivit självständigt från det Ottomanska riket. Slaverna i Serbien och Bosnien ville skapa ett stort slaviskt rike (Jugoslavien).

Skottet i Sarajevo Den 28 juni 1914 besökte Österrikes tronföljare Franz Ferdinand Bosniens huvudstad Sarajevo. Franz var vänligt inställd till bosnierna och tänkte ge dem fler rättigheter, men han ville att Bosnien skulle fortsätta att tillhöra Österrike-Ungern.

Skotten i Sarajevo Detta gillade inte de nationalistiska slaverna. Under besöket i Sarajevo mördades Franz av Gavrilo Princip, en serb som var medlem i den slaviska nationalistiska rörelsen ”Svarta handen”. Österrikarna blev arga och ställde hårda krav på Serbien. Serberna vägrade att gå med på alla krav och därför förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Ryssland ville hjälpa Serbien och började mobilisera sin armé.

Svarta veckan Skottet i Sarajevo startade krigets maskineri. De stater som ingått olika allianser blev tvungna att hjälpa sina allierade. Svarta veckan kallas den sommarvecka år 1914 (28/7-4/8) då flera stater i Europa förklarade krig mot varandra.

Svarta veckan 1. Ö-U förklarade krig mot Serbien. Detta ledde till att Ryssland, som stödde Serbien, mobiliserade sin armé. 2. Tyskland stödde Ö-U. Detta ledde till krig mellan Tyskland och Ryssland. 3. Frankrike stödde Ryssland och mobiliserade sin armé. Detta ledde till krig mellan Tyskland och Frankrike.

Svarta veckan 4. Tyskland anföll Frankrike genom Belgien (Schlieffenplanen). 5. Storbritannien tyckte att Tyskland hade kränkt det neutrala landet Belgien. Detta ledde till krig mellan Storbritannien och Tyskland.

Kriget Schlieffenplanen fungerade inte till 100 %. Tyskarna intog inte Frankrike och Paris, för de var tvungna att snabbt flytta ett antal divisioner mot Ryssland, eftersom ryssarna anföll snabbare än väntat. Det blev ett långdraget krig med flera krigsfronter. Västfronten Östfronten Ubåtskriget

Västfronten Denna front sträckte sig in i Frankrike, från Schweiz till Nordsjön. Tyskar krigade mot fransmän, britter och senare även amerikanare. Vid fronten pågick ett utdraget skyttegravskrig. Inget land fick ett övertag.

Västfronten En av anledningarna till detta utdragna krig var de nya vapen som hade börjat användas, kulsprutor, stridsgas, spaningsplan och stridsvagnar. Man slutade kriga den 11 november 1918, då Tyskland kapitulerade.

Östfronten Denna front var mer rörlig. Tyskar krigade mot ryssar. Tyskarna fick ett övertag och spärrade av ryssarna från dess allierade, Frankrike och Storbritannien. Detta gjorde att ryssarna led brist på material t.ex. ammunition, mat och medicin.

Östfronten År 1917 bröt en revolution ut i Ryssland och detta medförde att ryssarna slöt fred med tyskarna. Ryssarna förlorade viktiga landområden i freden, t.ex. Ukraina och de baltiska staterna.

Ubåtskriget i Atlanten Ubåtar var en nymodighet i första världskriget. Britterna och fransmännen ville svälta ut tyskarna så de stoppade alla handelsfartyg som var på väg mot Tyskland. Tyska ubåtar svarade med att sänka alla skepp på väg mot Storbritannien och Frankrike. Tyska ubåtar sänkte ett antal amerikanska passagerarskepp av misstag.

Ubåtskriget i Atlanten Sänkningarna av amerikanska fartyg plus att USA var en stor långivare till Storbritannien och Frankrike (om de förlorade mot Tyskland riskerade USA att inte få tillbaka sina pengar) gjorde att president Wilson beslutade att USA skulle gå med i kriget mot Tyskland år 1917.

Krigsslutet USA gick med i Ententen år 1917. Det medförde att kriget vände till Ententens fördel, som fick ett stort tillskott av soldater och material från USA. År 1918 gav Österrike-Ungern och Tyskland upp. Tysklands kejsare Wilhelm abdikerade (avgick).

Freden i Versailles Tyskland straffades. Segermakterna (främst Frankrike) ansåg att Tyskland bar skuld till kriget. Tyskland förlorade flera landområden, bl.a. landskapen Elsass och Lothringen och fick betala ett stort skadestånd till segermakterna (främst Frankrike).

Freden i Versailles Österrike-Ungern splittrades och nya stater bildades eller blev självständiga t.ex. Polen, Finland, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Estland, Lettland och Litauen. Man försökte hålla sig till de nationalistiska tankarna, ett folk – en stat.

Freden i Versailles Nationernas Förbund (FN: s föregångare) bildades. NF skulle arbeta för fred och rättvisa. Men NF blev svagt för USA och Sovjetunionen ville inte vara med.